Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Resultat från den tredje kvantitativa studien (QIS3) IBC Euroforum den 24 -25 oktober 2007 Katarina Höller.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Resultat från den tredje kvantitativa studien (QIS3) IBC Euroforum den 24 -25 oktober 2007 Katarina Höller."— Presentationens avskrift:

1

2 Resultat från den tredje kvantitativa studien (QIS3) IBC Euroforum den oktober 2007 Katarina Höller

3 Agenda  Bakgrund –Syftet med QIS3 –Deltagande –Allmänt resultat QIS3  SCR –Finansiell risk –Motpartsrisk –Operativ risk –Försäkringsrisk  MCR  Interna modeller  QIS4

4 Quantitative Impact Studies (QIS)  EU Kommissionen har gett Europeiska tillsynskommitten för försäkring och tjänstepension (CEIOPS) i uppdrag att ta fram underlag för bedömning av effekterna av ett nytt riskbaserat solvensregelverk. Detta sker genom kvantitativa studier där resultatet återrapporteras till Kommissionen.

5

6 Kvantitativa studier (QIS)  QIS1 genomfördes hösten 2005 – Syftet var att beräkna försäkringstekniska avsättningar  QIS2 genomfördes 2006, –Syftet var att testa olika metoder för beräkning av SCR.  QIS3 genomfördes mellan den 2 april och 30 juni –Syftet var att kalibrera solvens kapitalkravet för att uppnå avsedd säkerhet i riskbufferten.  QIS4 genomförs mellan april och juni 2008  QIS5, QIS6,…

7 Syfte med QIS 3  Kalibrering av parametrar  Erhålla information om gruppdiversifiering

8 Deltagande svenska försäkringsbolag  Livbolag – FTA (miljoner €), små < 1 000, mellan – , stora >  Skadebolag – premieinkomst (miljoner €), små <100, mellan 100 – 1 000, stora >1 000

9 Marknadsandel

10 QIS3  Tidsåtgång –2,5 till 6 mannamånader (person months) för QIS3

11 Allmänt resultat QIS3  Högre kapitalkrav  Kapitalbasen ökar generellt –ökar 15 % mot Solvens I •livbolagen ökar 22 % •skadebolagen minskar 7 %  Solvenskvoten minskar –Kapitalkravet ökar mer än vad kapitalbasen ökar  Kapitalkravet oberoende av storleken på bolaget

12 SkadeförsäkringMotpartsrisk sjuklighet SCR Standard SCROperativ riskJustering för VÅB LivförsäkringFinansiell risk dödlighet långlevnad räntor aktier fastigheter kostnad återöppning annulation spread koncentration valuta premie-reserv katastrof

13 Allmänna kommentarer på SCR  Utformningen av SCR får godkänt –De flesta bolagen anser att SCR i stort fångar risken på ett adekvat sätt  Kritik mot vissa korrelationer –korrelationerna har ansetts vara för konservativa speciellt för skadebolag (t ex hem och villa och trafik)  Svårt att hantera riskabsorberande avsättningar  Realränterisk inkluderas inte i SCR

14 Finansiell risk  Finansiell risk utgör –Ca 90 % av den totala risken för livförsäkringsbolag –Ca 40 % av den totala risken för skadeförsäkringsbolag

15 Finansiell risk  Räntor  Aktier  Fastigheter  Spread  Koncentration  Valuta

16 Fördelning finansiell risk livförsäkring

17 Fördelning finansiell risk skadeförsäkring

18 Ränterisk  Skift och vridning av avkastningskurvan  Kapitalkravet för ränterisk blev nästan dubbelt så stort för skadebolagen i QIS 3 jämfört med i Trafikljuset. För livbolagen ungefär lika.

19 Ränteriskmodulen

20 Aktierisk  Problem –Modellen straffar alternativa investeringar –Modellen är för trubbig, mäter inte den faktiska risken på ett adekvat sätt

21 Valutarisk  Mäts som en 20 % förändring mot övriga valutor –”One size fits all”  Problem: –Straffar länder utanför EMU

22 Motpartsrisk  Mäter motpartsrisken i återförsäkringskontrakt samt finansiella derivat  Problem: –Krånglig modell –Tydligare instruktioner behövs  Förenkling av modellen (schablonmetod) efterfrågas  Utgör en låg andel av SCR i QIS3

23 Operativ risk  En konstant gånger SCR eller konstant gånger intjänad premie alternativt konstant gånger FTA  Problem: –för enkelt utformad –antar 100 % korrelation mot andra riskfaktorer –tar inte hänsyn till kvaliteten på hur den operativa risken styrs

24 Försäkringsrisk  Skadeförsäkring –Premie-reserv –Katastrof  Livförsäkring –Dödlighet –Långlevnad –Sjuklighet –Kostnad –Återöppning –Annulation –Katastrof

25 Fördelning livförsäkringsrisk

26 Fördelning skadeförsäkringsrisk

27 Försäkringsrisker  Problem –Ny modell behövs för att hantera riskabsorberande avsättningar inom livförsäkring (villkorad återbäring) –Ingen diversifieringseffekt av verksamhet i olika länder –Skillnader mellan svenska försäkringsgrenar och EU-klasser; ej relevant statistik mm. –Stora skillnader i risk mellan olika länder; fel med gemensamma parametervärden (ex motor) –Värdering av optioner i livförsäkringsavtal svår

28 Minsta kapitalkravet (MCR) ?

29 MCR  MCR enligt direktivförslaget –Enkel –Reviderbar –Tillsynstrappa –Fungera som skydd (safety net)

30 MCR  MCR (modular approach) –Finansiell risk –Skadeförsäkring –Livförsäkring –Riskabsorberande avsättningar

31 MCR

32  De två metoderna för att beräkna MCR i QIS3 visade sig fungera dåligt för livbolag något bättre resultat för skadebolag  Branschen förespråkar den av CEA föreslagna metoden, dvs. procentsats av SCR  Alternativt förslag är b la procent av FTA  FI är öppna för andra lösningar än den modellbaserade

33 Interna modeller  Stort intresse för interna modeller  Problem: –Mycket lågt deltagande i Sverige och Europa –Svårt att dra slutsatser från materialet i QIS3  Viktigt med större engagemang i QIS 4

34 QIS4  EU Kommissionen ansvarar för QIS4 vilket innebär att: –KOM ansvarar för konsultationen av QIS4 –KOM ansvarar för politiska frågor medan CEIOPS har blivit ombedda att ansvara för den tekniska specifikationen –Konsultationsperiod 15 december till den 15 februari (KOM ansvariga) –Högsta prioritet är hantering av små-och medelstora bolag samt implementeringen av proportionalitetsprincipen. –Ev ändringar i direktivet på områdena ”own funds”, MCR och SCR. –QIS4 besvaras april-juni Rapportering sker till FI.

35 Tack Följ utvecklingen på Katarina Höller Telefon


Ladda ner ppt "Resultat från den tredje kvantitativa studien (QIS3) IBC Euroforum den 24 -25 oktober 2007 Katarina Höller."

Liknande presentationer


Google-annonser