Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Finansdepartementet Kapitaltäckning Finansmarknadsminister Peter Norman 2011-10-21.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Finansdepartementet Kapitaltäckning Finansmarknadsminister Peter Norman 2011-10-21."— Presentationens avskrift:

1 Finansdepartementet Kapitaltäckning Finansmarknadsminister Peter Norman

2 Finansdepartementet • Finansiell stabilitet • Sveriges ramverk för finansiell stabilitet • Basel III • Förhandlingarna i EU – CRD IV • Avslutning

3 Finansdepartementet En finansiell kris skadar den reala ekonomin … Empiriska effekter av finansiella kriser de senaste hundra åren i utvecklade ekonomier och tillväxtekonomier, genomsnitt. Finanskrisen ingår inte.

4 Finansdepartementet … och äventyrar offentliga finanser Statsskuldens realökning tre år efter kriser efter andra världskriget (100=skuldens storlek före krisen). Staplarnas storlek är indikativa. Källa: Reinhart & Rogoff 2010

5 Finansdepartementet • Finansiell stabilitet • Sveriges ramverk för finansiell stabilitet • Basel III • Förhandlingarna i EU – CRD IV • Avslutning

6 Finansdepartementet Ramverket består av tre delar • Tillsyn –Mikro- och makrotillsyn: Övervakning av enskilda institut liksom av hela systemet • Krishanteringsmekanismer –Syftar till att minimera effekterna av en kris –Utformningen av bland annat Stödlagen och Stabilitetsfonden ska också stärka stabiliteten genom att påverka incitamenten för aktörerna • Regelverk –Spelreglerna på finansmarknaden –Reglerna är en avvägning mellan effektivitet och stabilitet –Kapitaltäckningsregler är en central del av regelverket

7 Finansdepartementet Agenda • Finansiell stabilitet • Sveriges ramverk för finansiell stabilitet • Basel III • Förhandlingarna i EU – CRD IV • Avslutning

8 Finansdepartementet Större säkerhetsmarginaler i det finansiella systemet • När banker världen över drabbades av förluster 2008 blev det uppenbart att kapitalbuffertarna för att ta förluster var för snålt tilltagna • Genom att öka skuldsättningen ökar vinsten i goda tider … • … men förluster slår hårdare om kapitalbasen är liten • Idag utövar marknaden ett tryck mot banker som inte har tillräckligt kapital – men reglerna ska säkerställa att det finns säkerhetsmarginaler också när minnena från finanskrisen har bleknat och marknadsaktörerna återigen drabbas av hybris

9 Finansdepartementet Kärnan i Basel 3 • Mer och bättre kapital för att bättre kunna bära förluster • Nya krav (likviditetskrav och soliditetskrav) • Två buffertar införs • Ska öka det finansiella systemets motståndskraft i kommande kriser –Fasas in fram till och med 2019

10 Finansdepartementet Högre kostnader av Basel III? • Minskad skuldsättning leder till att förlusterna vid en kris blir mindre, men också att vinsterna när det går bra blir lägre –Mindre hävstång • Bankerna påstår att detta kommer att leda till ökade kostnader för bankernas kunder (företag och bolånekunder)

11 Finansdepartementet Högre kostnader av Basel III? (2) • Alla aktier har ett implicit avkastningskrav baserat på hur riskfylld företaget är –Beror på konjunkturkänslighet, risken för konkurs etc. –Nordea har t.ex. 15 % på eget kapital • När en enskild bank, och hela sektorn, blir mindre riskfylld genom större säkerhetsmarginaler blir avkastningskravet rimligen lägre • Aktieägarna kan förvänta sig en lägre, men säkrare, avkastning framöver och är därmed inte förlorare • Aktieägare som vill ta högre risk kan belåna sina bankaktier och köpa fler och på så sätt uppnå en större hävstång –Kommer dock inte att räddas av staten

12 Finansdepartementet • Finansiell stabilitet • Sveriges ramverk för finansiell stabilitet • Basel III • Förhandlingarna i EU – CRD IV • Avslutning

13 Finansdepartementet Bankerna vill ha gemensamma regler, men behoven ser olika ut i olika länder Banktillgångar i relation till BNP. Källa: ECB, Schweiz Nationalbank, Riksbanken

14 Finansdepartementet CRD IV – Baselregelverket på EU-nivå • Regeringen, Riksbanken och Finansinspektionen analyserar nu hur stort extra kapitalpåslag Sverige behöver för att risken för skattebetalarna inte ska vara alltför hög • I EU-kommissionens förslag finns dock ingen möjlighet att öka stabiliteten mer än Basel-regelverkets miniminivå –En välfungerande inre marknad för finansiella tjänster prioriteras högre än finansiell stabilitet • Eftersom det finns systemviktiga institut måste staten kunna sätta egna kapitalkrav för att skydda skattebetalaren. Skattebetalarna måste ha rätt att bestämma över vilken risk de är villiga att ta

15 Finansdepartementet Hur vill kommissionen stärka stabiliteten? • Kommissionen hävdar att medlemsstaterna kan hantera risker i banksystemen genom att tillsynsmyndigheterna, Finansinspektionen i Sveriges fall, ställer hårdare krav för enskilda institut • Detta är olämpligt av flera skäl –Det är inte inriktat mot systemet, utan mot enskilda banker –Innebär inte långsiktiga spelregler, utan kraven sätts ad hoc –Innebär inte lika spelregler – tillämpningen blir olika i olika länder –Försvårar rörlighet för banker – villkoren är inte tydliga för utländska banker som vill etablera sig i Sverige –De hårdare kraven kan överklagas

16 Finansdepartementet • Finansiell stabilitet • Sveriges ramverk för finansiell stabilitet • Basel III • Förhandlingarna i EU – CRD IV • Avslutning

17 Finansdepartementet Sveriges linje • Ett ramverk för finansiell stabilitet är centralt –Hög kapitaltäckning är en hörnsten • Effekterna för samhället av högre kapitaltäckning är sammantaget positiva • Krisande banker hanteras på nationell nivå, inte på EU- nivå –Skattebetalarna i varje land måste få bestämma över vilken risk de är beredda att ta –Därför måste kapitaltäckningskraven bestämmas på nationell nivå och anpassas efter nationella förutsättningar


Ladda ner ppt "Finansdepartementet Kapitaltäckning Finansmarknadsminister Peter Norman 2011-10-21."

Liknande presentationer


Google-annonser