Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

26 maj 2014 Louise Oscarius och Dilan Ölcer Finansiell stabilitet.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "26 maj 2014 Louise Oscarius och Dilan Ölcer Finansiell stabilitet."— Presentationens avskrift:

1 26 maj 2014 Louise Oscarius och Dilan Ölcer Finansiell stabilitet

2 Översikt Introduktion till Riksbanken Vad är det finansiella systemet? Vad gör Riksbanken för att värna den finansiella stabiliteten? Vad gör Riksbanken i en kris?

3 Översikt Introduktion till Riksbanken Vad är det finansiella systemet? Vad gör Riksbanken för att värna den finansiella stabiliteten? Vad gör Riksbanken i en kris?

4 Riksbanken är en självständig myndighet under Riksdagen Riksdag Regeringen Riksbanken Finans- inspektionen Riksgälden Finans- departementet

5 Riksbankens uppgifter enligt Riksbankslagen Upprätthålla ett fast penningvärde Upprätthålla ett fast penningvärde Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende

6 Riksbanken ska ”främja ett säkert och effektivt betalningsväsende” Ansvarar för sedlar och mynt Sköter betalnings- systemet RIX Övervakar det finansiella systemet Krishantering

7 Översikt Introduktion till Riksbanken Vad är det finansiella systemet? Vad gör Riksbanken för att värna den finansiella stabiliteten? Vad gör Riksbanken i en kris?

8 Marknadsplatser Betalnings-systemet Det finansiella systemet är centralt i samhället Hushåll MataffärArbetsgivaren Andra banker och finansiella aktörer i och utanför Sverige 500 miljarder kronor per dag Handel och riskhantering MataffärensBank Hushållets bank ArbetsgivarensBank

9 ArbetsgivarensBank Betalnings-systemet MataffärensBank Marknadsplatser Hushållet MataffärArbetsgivaren Andra banker och finansiella aktörer i och utanför Sverige Aktörer i det finansiella systemet Handel och riskhantering

10 Det finansiella systemets grundfunktioner Omvandla sparande till investering Förmedla betalningar Hantera risk

11 Det finansiella systemets grundfunktioner Riksbankens definition av finansiell stabilitet ”Det finansiella systemet kan upprätthålla sina grundläggande funktioner och ha motståndskraft mot störningar som hotar dessa funktioner.” Omvandla sparande till investering Förmedla betalningar Hantera risk

12 Sparande – kan tas ut när som helst Utlåning –betalas tillbaka på lång sikt Bank Förmedlar betalningar Omvandlar sparande till investeringar Hanterar risk Varför är banker så viktiga i det finansiella systemet? Likviditetsrisk Kreditrisk

13 Bank Risker i det finansiella systemet Likviditetsrisk Kreditrisk Företag Risk för extern turbulens Marknadsrisk Spridningsrisk Finansiell aktör Bank Finansiell aktör Bank

14 Banker är inte vanliga företag Systemviktighet Särskild reglering Egenskaper Konsekvens Policyrespons Sårbarhet Smittsamhet En ”vanlig” konkurs skulle få stora negativa effekter Särskild tillsyn Behov av särskild obeståndsprocess

15 Finanskriser har stora samhällsekonomiska kostnader Källa: Riksbanken, Independent Commission on Banking BNP Tid Kris Trend efter kris BNP-nivå Konceptuell skiss

16 Översikt Introduktion till Riksbanken Vad är det finansiella systemet? Vad gör Riksbanken för att värna den finansiella stabiliteten? Vad gör Riksbanken i en kris?

17 Huvuddragen i Riksbankens arbete med finansiell stabilitet Analyserar finansiella systemet och varnar för risker Ger förslag och rekommendationer Arbetar internationellt för bättre reglering Håller beredskap för krishantering

18 Finansiell infrastruktur Bankkoncerner Bankernas låntagare Finansiella marknader Makroekonomisk utveckling Stabilitetsanalys – vad ingår?

19 Bankernas låntagare: Bostadsmarknaden och hushållens skuldsättning Källor: SCB och Riksbanken Anm. Skuldkvoten definieras som skulder i relation till disponibla inkomster.

20 Rekommendationer Baserade på risker Mot banker för att stärka deras motståndskraft

21 Internationellt arbete för bättre reglering Financial Stability Board Bank for international settlements (BIS) EU Svensk lagstiftnings process Initiativ Nordisk- baltiskt samarbete

22 Översikt Introduktion till Riksbanken Vad är det finansiella systemet? Vad gör Riksbanken för att värna den finansiella stabiliteten? Vad gör Riksbanken i en kris?

23 Krishantering Fotograf: Cate Gillion/The Guardian

24 Verktyg i en finansiell kris Olika möjligheter att snabbt tillföra likviditet Lån och valutareserv Lån mot säkerheter/liten risk för förluster Centralbanken: ”Lender of last resort”

25 Vad gör andra myndigheter? Finansinspektionen Övervakning av finansiella institut Ansvar för makrotillsyn i Sverige Finansinspektionen – supervisory authority Finansdepartementet Ansvarig för ramverket för finansiell stabilitet Ordförande stabilitetsrådet Riksgälden Ansvar för svenska statsskulden Bankstöd: kapitaltillförsel och garantiprogram

26 Sammanfattning I Riksbankens uppgift att främja den finansiella stabiliteten ingår att Ge ut sedlar och mynt Se till att ett centralt och effektivt betalningssystem finns Inhämta, sammanställa och sprida information Analysera och övervaka utvecklingen Påverka det finansiella regelverket Förebygga hot Hantera kriser om de uppstår

27 Läs gärna mer på eller kontakta oss på

28 EXTRA

29 Hushållens skuldsättning

30 Den aggregerade skuldkvoten är hög Källa: SCBProcent

31 Skuldkvoter för enbart skuldsatta hushåll är högre Källor: SCB och RiksbankenProcent

32 Skuldkvoter för hushåll med bolån är ännu högre Källor: SCB och RiksbankenProcent

33 Skuldkvoter för hushåll med nya bolån är högst Källa: SCB, Finansinspektionen och RiksbankenProcent

34 Skuldkvoter för skuldsatta individer i olika inkomstgrupper

35 Fyra av tio individer med bolån minskar inte sina skulder Källa: Riksbanken Procentandelar

36 Rekommendationer

37 Några av de senaste rekommendationerna från Riksbanken Riskviktsgolvet för svenska bolån bör höjas. De svenska storbankerna bör säkerställa att de har en kärnprimärkapitalrelation på minst 12 procent den 1 januari De svenska storbankerna bör redovisa sin bruttosoliditet minst en gång per kvartal. De svenska storbankerna bör fortsätta att minska sina strukturella likviditetsrisker och närma sig miniminivån på 100 procent i Net Stable Funding Ratio (NSFR). De svenska storbankerna bör redovisa sin Net Stable Funding Ratio (NSFR) minst en gång per kvartal. De svenska storbankerna bör redovisa sin Liquidity Coverage Ratio (LCR) i svenska kronor minst en gång per kvartal.

38 EXTRA

39 Finanskriser

40 Norway Finland Estonia Latvia Lithuania Sweden Finanskriser i Norden/Baltikum sen 90-talet Globala krisen 2007-

41 Källor: IMF, SCB och Riksbanken Anm. Årlig procentuell förändring. Två kriser - en inhemsk och en utländsk Tillväxten i omvärlden och i Sverige

42 Statistik 90-talskrisen Kostnad för staten: 4% av BNP Budgetunderskottet: Sköt upp till 13% av BNP -> drastiska nedskärningar i välfärdsstaten. BNP: Sjönk totalt 6 %. Arbetslöshet: Vände på 13% av arbetskraften Stora permanenta försluster i företagssektorn… ….men också en möjlighet för företag att växa

43 Kostnad för finanskriser på 90-talet Största fallet i BNP under ett år Procent Kostnad för staten Procent av BNP Sverige24 Finland612 Lettland23 Litauen31 Norge33 Estland222 Källa: Laeven, L. & F. Valencia (2008), ”Systemic Banking Crises: A New Database” IMF Working Paper

44 … och från förra finanskrisen Största fallet i BNP under ett år Procent Kostnad för staten ( ) Procent av BNP Sverige5<1 Finland8- Lettland185 Litauen15- Norge2- Estland14- Danmark53 Källa: Eurostat, Laeven, L. & F. Valencia (2010), ”Resolution of Banking Crises: The Good, the Bad, and the Ugly”, IMF Working Paper - = no comparable data

45 Den globala finanskrisen Sverige Svenska banker utsatta för spridningsrisk Minimera kriseffekter Riksbankens och andra myndigheters agerande

46 Recession i Baltikum Global finanskris STOPPA SPRIDNINGEN Island i kris Ett svenskt perspektiv på finanskrisen

47 Varför oroliga för spridningsrisker? Sårbarheter i det svenska banksystemet Utländska tillgångar Beroende av internationella kapitalmarknader för finansiering Exponerade mot Baltikum

48 Svenska banker är de facto Nordisk- Baltiska Norway: 16 % Denmark: 15 % Finland: 39 % Estonia: 81 % Latvia: 53 % Lithuania: 62 % Sweden: 75 % Svenska bankers marknadsandel i Norden/Baltikum, 2009 Källor: Bankernas resultatrapporter, Riksbanken

49 Riksbankens och andra centralbankers stöd under krisen Balansomslutning, procent av BNP Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, Office for National Statistics, SCB samt respektive centralbank

50 Krisen drabbade Sverige i september 2008 Utländsk efterfrågan på svenska säkerställda obligationer kollapsade Brist på certifikat i svenska kronor

51 Förtroendet mellan banker försvann Förtroendeproblematik transmissionsmekanismen fungerar sämre Spread 3 månaders interbankränta och statsobligationsräntor

52 Vad gjorde vi under den senaste krisen? Underlättar likviditet (volymer, villkor) Nödkrediter Nya säkerheter – för lån i Riksbanken Längre löptider – för lån i Riksbanken Samarbetsavtal - Island Swapavtal med Fed, Lettland, Estland Informationsutbyte med Baltikum

53 “The Riksbank is prepared to provide the liquidity necessary to safeguard financial stability and ensure the smooth functioning of the financial markets in Sweden” Återställa förtroendet för svenska banker! Pressmeddelande 6 okt 2008

54 Riksgälden ställde ut fler certifikat Riksgälden Finansiella systemet Riksbanken mortgage bonds cash 22 sept: lättare krav på säkerheter Certifikat cash 18 sept: extra certifikat cash Säkerställda obligationer 18 sept: cash från auktion i omvända repor Steg för att lösa bankernas likviditetsproblem

55 Finansdepartementet la fram bankstödslagen för Riksdagen Okt 2008: Bankstödslagen Garantiprogram Kapitalinjektionsprogram Likviditetsstöd i kris Stabilitetsfonden Riksgälden stödmyndighet

56 Banker och bankkrishantering

57 Det svenska banksystemet är stort Källa: ECB, EU-kommissionen, Schweiz Nationalbank och Riksbanken Banktillgångar i förhållande till BNP, december 2012

58 Storbankernas intäkter och kostnader Rullande fyra kvartal, miljarder kronor Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

59 Banker har litet eget kapital Källa: Dagens Industri

60 Avkastning på eget kapital Rullande fyra kvartal, procent Källor: SNL Financial och Riksbanken

61 Årlig procentuell förändring av storbankernas utlåning Procent Källor: Bankernas resultatrapporter, SCB och Riksbanken

62 En bankkris kommer sällan ensam Budgetkris Konkurrenskraftkris Valutakris Spruckna bubblor Bankkris -Problemlån Låneförluster >175mdr SEK

63 Nationalisera /sälja Garantiprogram dras tillbaka Rekapitalisera OmstruktureraRealisera förluster Omstrukturerings- strategi Sterilisering Garanti- program Lividitets- stöd Förnekelse Resultat Banksektorn Hantera banker i kris ”Basic Corporate Finance” Städa balansräkningarna!

64 Kapitaltäckningsgrad Tid 8% A B C A) Privat hantering (nytt aktiekapital) B) Delvis privat hantering (garantiprogram och bail-in) C) Total omstrukturering Vem ska betala för en bankkris?

65 Bättre kapitaltäckning Likviditetskrav Begränsning av leverage “A hole is a hole” Reducera sannolikheten och storleken av en bankkris i framtiden Lärdomar

66 Sammanfattning Krishantering med hänsyn till andra kriser Återställa förtroendet och rensa balansräkningarna Bankernas aktieägare ska i första hand bära kostnaden Statens ska begränsa effekten av krisen Öka bankernas motståndskraft för framtida kriser


Ladda ner ppt "26 maj 2014 Louise Oscarius och Dilan Ölcer Finansiell stabilitet."

Liknande presentationer


Google-annonser