Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Stefan Ingves, 13 juni 2012 Finansiella kriser och finansiell reglering – tankar efter fem turbulenta år Nationalekonomiska föreningen.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Stefan Ingves, 13 juni 2012 Finansiella kriser och finansiell reglering – tankar efter fem turbulenta år Nationalekonomiska föreningen."— Presentationens avskrift:

1 Stefan Ingves, 13 juni 2012 Finansiella kriser och finansiell reglering – tankar efter fem turbulenta år Nationalekonomiska föreningen

2 Prolog: Palmstruch och Riksens Ständers Bank Palmstruch får privilegier för Stockholms Banco Stockholms Banco börjar ge ut kreditivsedlar Sedlarna förbjuds och Stockholms Banco börjar avvecklas Svea Hovrätt dömer Palmstruch för vanvård av banken Riksdagen beslutar grunda Riksens Ständers Bank

3 Översikt  Balans mellan nytta och risker i finanssektorn  Den globala finanskrisen  Bankernas roll i skuldkrisen  Ett nytt ramverk  Avslutning

4  Balans mellan nytta och risker i finanssektorn  Den globala finanskrisen  Bankernas roll i skuldkrisen  Ett nytt ramverk  Avslutning

5 Bankerna är viktiga i samhällsekonomin Ekonomins motorvägskorsning Viktig, men risk för stora externa effekter

6 Bankernas grundfunktioner är samma som det finansiella systemets Omvandling av sparande till investering Tillhanda- hållande av betalnings- tjänster Hantering av risk Riksbankens definition av finansiell stabilitet ”Det finansiella systemet kan upprätthålla sina grundläggande funktioner och [har dessutom] motstånds- kraft mot störningar som hotar dessa funktioner.”

7 Banker tjänar pengar på skillnaden mellan inlåning och utlåning  Stordrift och specialisering – kreditbedömning, riskspridning, operativ drift  Löptidsomvandling – att låna på kort tid är billigare än att låna på lång tid Låna in billigt Låna ut dyrt Bank

8 Banker har litet eget kapital Källa: Dagens Industri

9 Bankers centrala funktioner gör dem speciella – och sårbara Omvandling av sparande till investering Tillhanda- hållande av betalnings- tjänster Hantering av risk Banker är sårbara • Kreditrisker • Likviditetsrisker • Litet eget kapital De svårundgängliga funktionerna… …har sin spegelbild i särskilda risker Banker är smittsamma • Inbördes beroende på tillgångssidan • Inbördes beroende på skuldsidan • Beroende av högt förtroende + litet eget kapital

10 Banker är inte vanliga företag Systemviktighet Särskild reglering Egenskaper Konsekvens Policyrespons Sårbarhet Smittsamhet Svårt med vanlig konkurs Särskild tillsyn Behov av särskild obeståndsprocess

11 Det är skillnad mellan privata och samhällsekonomiska kostnader  Modigliani-Miller (1958): Ett företags värde är oberoende av dess finansieringsform Undantag från M-M Privat kalkyl Samhällsekonomisk kalkyl Aktiebolag Skydd från konkursKonkurs bärs av låntagare SkattesköldarAvdrag för lånekostnader Det offentliga subventionerar lån Implicita garantier Möjlighet till statlig räddning Risker för skattebetalare Sammanfattning Stora fördelar med lånefinansiering Fördelarna med lån balanseras av nackdelar

12  Balans mellan nytta och risker i finanssektorn  Den globala finanskrisen  Bankernas roll i skuldkrisen  Ett nytt ramverk  Avslutning

13 En svag finanssektor gjorde bolåne- krisen i USA till en global finanskris Förluster i amerikansk bolånesektor (några biljoner USD) Global finanskris (tiotals biljoner USD i minskat börsvärde) Komplexitet och intransparens Förtroendetapp Låg soliditet Finansiell sammanvävning

14 Krisen möttes med delvis likartade åtgärder i alla OECD-länder Centralbanker • Låga räntor • Extraordinära likviditetsåtgärder • Utlåning på längre tid • Fler accepterade säkerheter • Internationella samarbeten för valutalikviditet • Likviditetsåtgärder för centrala marknader Regeringar och parlament • Automatiska stabilisatorer • Garantiprogram för finanssektorn • Stöd till banker i kris

15 Svenska myndigheter vidtog en rad åtgärder för att skydda Sverige • Extra emission av statsskuldväxlar • Inrepning av bostadsobligationer • Utvidgad insättargaranti • Lagstiftning kring bankstöd • Sänkt reporänta • Extraordinära likviditetsåtgärder • Swaplinor med Fed och ECB • Swaplinor med Island, Lettland och Estland • Nödkredit till Carnegie och Kaupthing Det svenska perspektivet hösten 2008 Svenska myndigheters åtgärder

16 Krisen har kostat enorma belopp USA Procent av BNP 0,7 Direkta offentliga kostnader för stöd till finanssektorn Källor: Haldane (2010), European Banking Federation, Reuters EcoWin och Riksbanken Storbritannien1,0 EU0,7 Svensk BNP i förhållande till trend före 1990-talskrisen

17  Balans mellan nytta och risker i finanssektorn  Den globala finanskrisen  Bankernas roll i skuldkrisen  Ett nytt ramverk  Avslutning

18 Finanskris blir skuldkris Utveckling av offentlig bruttoskuld, procent av BNP, Källor: IMF, Eurostat

19 Krisen skapar en ond cirkel mellan offentlig, real och finansiell ekonomi Svagare statsfinanser Svagare realekonomi Svagare banker Budget- åtstramningar Kredit- förluster Bank- stöd Försvagning av budgetsaldo Minskad trovärdighet i garantier Minskad kreditgivning

20 Banker har haft svårt att finansiera sig på marknaden Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken Europeiskt stressindex

21 Den svenska lösningen på market for lemons i bankkris Alla banker Banker med stödbehov Långsiktigt solventa Friska banker Sortering av banker ”Bra bank” (Nordbanken, senare Merita Nordbanken och Nordea) ”Dåliga banker” Securum & Retriva Insolventa banker (Nordbanken & Gotabanken) Hantering av insolventa banker

22  Balans mellan nytta och risker i finanssektorn  Den globala finanskrisen  Bankernas roll i skuldkrisen  Ett nytt ramverk  Bakgrund  Basel III  Makrotillsyn  Avslutning

23 Systemrisk hanteras inte säkert genom individuell diversifiering Bank Motpart A Motpart B Motpart C Investering 1 Investering 2 Investering 3 Problem Kopplingar mellan banker Diversifierade motparter och portföljinnehav?

24 Governancerisker har kommit i fokus  I vilken utsträckning sammanfaller privata och samhällsekonomiska incitament?  Finns incitament till transparens?  Vem bär risken?  Ägarna, långivarna, det offentliga?  Vems riskjusterade avkastning belönas?  Fångar riskmodeller verklig risk?

25 Basel III tar sikte på flera områden Reviserade kapital- täckningskrav Likviditets- krav Brutto- soliditets- krav OTC-derivat Högre krav på systemviktiga banker Redovisnings- regler Krishanteringsramverk för krisande banker Bail-in

26 Basel III sätter upp tydliga mått för likviditet Likviditet på kort siktLikviditet på lång sikt Liquidity Coverage Ratio Högkvalitativa likvida tillgångar Nettokassautflöde över kommande 30 kalenderdagar Net Stable Funding Ratio Tillgänglig stabil finansiering Behov av stabil finansiering > 100 %

27 Basel III höjer kapitaltäckningskraven på bankerna Krav på kärnprimärkapital i Basel III och Basel II Basel II 4,5 % 2,5 % Minimikrav Konserverings- buffert Kontracyklisk buffert 0-2,5 % 9,5 % 7 % Basel III 2 %

28 I Sverige ska storbankerna ska ha minst 5 procentenheter högre kapital från 2015 Basel-minimum Kapitalkonserveringsbuffert Kontracyklisk buffert 4,5 % 7,5 % 10,0 % Basel-minimum Systemriskpåslag 2015 Kapitalkonserveringsbuffert Kontracyklisk buffert 4,5 % 9,5 % 12,0 % 12,0-14,5 % Basel III-regelverketSverige från 1 januari 2015 CET1/RWA

29 Makrotillsynens två dimensioner Systemviktiga institut Intrafinansiella exponeringar Åtstramning Likviditetstorka Prisfall Kreditexpansion Ökad skuldsättning Tid System Interaktion

30 Valet av makrotillsynsverktyg beror på dimension Makrotillsyns- användning av existerande verktyg Nyamakrotillsyns-verktyg Verktyg för att hantera strukturrisker  Kapitaltäckningsregler  Limiter för aktiviteter och exponeringar (inklusive loan-to- value)  Planer för återhämtning och avveckling (RRPs)  SIFI-påslag  Likviditetskvoter Verktyg för att hantera cykliska risker  Loan-to-value-limiter  Kontracykliska kapitalbuffertar  Likviditetskvoter

31 Allt fler ekonomier formulerar ett tydligt ansvar för makrotillsyn • Ansvar för tillsyn hos Bank of England • Särskild direktion för frågor om finansiell stabilitet • Makrotillsynsansvar hos ESRB • Representation av centralbanker och tillsynsmyndigheter • Finansinspektionens och Riksbankens Samverkansråd för makrotillsyn • Permanent lösning under utredning • Samverkan kring finansiell stabilitet och krisförberedelser

32  Balans mellan nytta och risker i finanssektorn  Den globala finanskrisen  Bankernas roll i skuldkrisen  Ett nytt ramverk  Avslutning

33 Avslutning i tre reflektioner Man måste skilja på privatekonomiska och samhällsekonomiska kostnader av finansiell reglering Problem i banksektorn kan inte lösas om man inte tar tag i dem Banker behöver låna ut mer av egna pengar och mindre av andras


Ladda ner ppt "Stefan Ingves, 13 juni 2012 Finansiella kriser och finansiell reglering – tankar efter fem turbulenta år Nationalekonomiska föreningen."

Liknande presentationer


Google-annonser