Lars Borgquist, dl, professor

En presentation över ämnet: "Lars Borgquist, dl, professor"— Presentationens avskrift:

1 Lars Borgquist, dl, professor
Allmänmedicin och Hälsoekonomi Linköpings universitet

2 Disposition 1.Utvecklingstendenser
2.Faktorer av betydelse för resursutnyttjande/ersättningssystem 3.Faktorer som också bör beaktas

3 Huvudaktörer- tänkbar maktfördelning

4 Hälsoproblem Psykosomatiska sjd comorbiditet Infektionssjukdomar
Hjärt-kärlsjukdom

5 Ekonomi och sjukvårdssystem
Finansiering Offentlig Privat Produktion Offentlig Privat Sverige Kina Frankrike USA

6 Behov av Samordning mellan enheter Antal enheter/specialiteter

7 Primärvårdens utveckling
Fas Innehåll Struktur Ekonomisk styrning Utmärkande drag Uppbyggnad 1970- talet Alla sorters medicinska problem osorterade Sjukhusdominerad Centrum-periferi Central rambudget kostnads- orienterad Brist på allmänläkare Expansion 1980- talet Mångsidighet BVC, prevention, MVC Vårdkedjor Geografisk struktur vårdlag, Decentraliserad budget Kostnadsorienterad Spridning av medicinsk teknologi 500 vårdenctral startas Mognad 1990-talet Olika mottagningar Dl, sköterskor, högt BT, diabetes,etc Konkurrens mellan vårdcentraler (mest i städer) Marknadsorienterad Intäktsorienterad budget Sparande Samhällssyn Syntes av generalist och specialist 2010- Vårdprogram för specifika sjukdomar Joint-ventures- Primärvård, sjukhusvård och sociala enheter Kostnadseffektivitet i budgeten Finaniering viktigt Definierade behovsgrupper

8 Faktorer av betydelse för resursåtgång
Ålder (patient) Kön (patient) Socioekonomi (patient) Samsjuklighet-komorbiditet (ACG- case mix) (diagnossättning) Avstånd till sjukhus Privat – offentlig (produktion) Ersättningssystem (kapitation, prestation, målrelaterad, kombinationer) Organisation ( tid/besök, joursystem, hembesök, gate-keeper) Kompetens

9 Primärvårdsersättning efter socioekonomi eller sjukdomsbörda
Borgquist L, Andersson D, Engström S, Magnusson H. Läkartidningen Sep 15-21;107(37):

10 Studie av kostnadsvariationer
Individ- respektive vårdcentralsnivå Studiepopulation personer som under hela år 2006 var bosatta och listade vid vårdcentraler i Östergötlands län

11 Registervariabler på individnivå:
All vårdkonsumtion vid landstingsanslutna enheter inklusive kostnad enligt KPP Socioekonomiskt status baserat på det bostadsområde där individen var mantalsskriven den 31 december 2006. Läkemedelskostnad från socialstyrelsens läkemedelsregister, Sjukdomsbördan : ACG Case-Mix System version 7.1 alla diagnoser under 2006

12 Primärvårdskostnad/inv. SEK
Kön man 2336 kvinna 3485 Ålder

13 Primärvårdskostnad/inv. (SEK)
Socioekonomi Högst 2182 kr Lägst 3758 kr

14 Komorbiditet ACG Vikt (SEK)
≤ 0,701 – 1, 1, 3,01 - 5, > 5,

15 Primärvårdskostnad för individer med hänsyn till deras socioekonomiska status och sjukdomsbörda (ACG-viktklass)

16 Samsjuklighet kan ge stordriftsfördelar (beaktas ej i ACG)
Billigare att samtidigt ha ryggvärk och depression Men ej billigare med artros och depression

17

18 antal listade 4 787 19 536 andel män 47 % 58 % medelålder 34 46
Karaktäristika för de 40 vårdcentralerna i Östergötland 2006 min max antal listade andel män % % medelålder Socioekon tyngd 2, ,78 ACG vikt , ,28 pv-kostn/pat Läkem-kostn/pat

19

20 Diagnostik varierar mellan olika läkare,
både avseende fullständighet och val av diagnos I studien varierade andelen läkarbesök med diagnos från 80 till 97,5 procent och vårdcentralernas genomsnittliga antal diagnoser per läkarbesök från 0,99–1,51.

21 Skäggetorp vc Ryd vc Linghem vc Åby vc Komorbiditet Låg Hög
Socioekonomi Låg Hög Skäggetorp vc Ryd vc Linghem vc Åby vc

22

23 Fredric Jacobsson CMT Linköpings Universitet fredric.jacobsson@liu.se

24 • Fuskar lite med lantbruk också.

25 Mål och mått Ungefär 4% av total ersättning
Inriktad mot kvalitet och tillgänglighet Mål och mått Exempel på områden Ungefärliga maxbelopp per vårdcentral Telefontillgänglighet tkr Rapportering till Nationella tkr Diabetesregistret Fysisk Aktivitet på Remiss tkr Diagnossättning tkr Astmamottagning tkr

26

27

28

29 Ersättningssystem som befrämjar
Evidensbaserad och kvalitetsinriktad vård inklusive FoU (professionen) Kostnadseffektiv vård -stimulera samarbete i vårdkedjan(adm/ekonomer) Ökad patientnytta, livskvalitet (patienter/kunder) Balans mellan vårdbehov och effektivitet, tillgänglighet (politiker) Skapa balans mellan aktörerna genom: Kombinerade ersättningsystem (målrelaterade, kapitation och prestation)