Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Lars Borgquist, dl, professor Allmänmedicin och Hälsoekonomi Linköpings universitet.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Lars Borgquist, dl, professor Allmänmedicin och Hälsoekonomi Linköpings universitet."— Presentationens avskrift:

1 Lars Borgquist, dl, professor Allmänmedicin och Hälsoekonomi Linköpings universitet

2 Disposition 1.Utvecklingstendenser 2.Faktorer av betydelse för resursutnyttjande/ersättningssystem 3.Faktorer som också bör beaktas

3 Huvudaktörer- tänkbar maktfördelning

4 Hälsoproblem Infektionssjukdomar Psykosomatiska sjd comorbiditet Hjärt-kärlsjukdom

5 Ekonomi och sjukvårdssystem Produktion Finansiering Offentlig Privat Offentlig Privat Sverige Kina FrankrikeUSA

6 Antal enheter/specialiteter Behov av Samordning mellan enheter

7 Primärvårdens utveckling FasInnehållStrukturEkonomisk styrning Utmärkande drag Uppbyggnad talet Alla sorters medicinska problem osorterade Sjukhusdominerad Centrum-periferi Central rambudget kostnads- orienterad Brist på allmänläkare Expansion talet Mångsidighet BVC, prevention, MVC Vårdkedjor Geografisk struktur vårdlag, Decentraliserad budget Kostnadsorienterad Spridning av medicinsk teknologi 500 vårdenctral startas Mognad 1990-talet Olika mottagningar Dl, sköterskor, högt BT, diabetes,etc Konkurrens mellan vårdcentraler (mest i städer) Marknadsorienterad Intäktsorienterad budget Sparande Samhällssyn Syntes av generalist och specialist Vårdprogram för specifika sjukdomar Joint-ventures- Primärvård, sjukhusvård och sociala enheter Kostnadseffektivitet i budgeten Finaniering viktigt Definierade behovsgrupper

8 Faktorer av betydelse för resursåtgång Ålder (patient) Kön (patient) Socioekonomi (patient) Samsjuklighet-komorbiditet (ACG- case mix) (diagnossättning) Avstånd till sjukhus Privat – offentlig (produktion) Ersättningssystem (kapitation, prestation, målrelaterad, kombinationer) Organisation ( tid/besök, joursystem, hembesök, gate-keeper) Kompetens

9 Primärvårdsersättning efter socioekonomi eller sjukdomsbörda Borgquist L, Andersson D, Engström S, Magnusson H. Läkartidningen Sep ;107(37):

10 Studie av kostnadsvariationer Individ- respektive vårdcentralsnivå Studiepopulation personer som under hela år 2006 var bosatta och listade vid vårdcentraler i Östergötlands län

11 Registervariabler på individnivå: All vårdkonsumtion vid landstingsanslutna enheter inklusive kostnad enligt KPP Socioekonomiskt status baserat på det bostadsområde där individen var mantalsskriven den 31 december Läkemedelskostnad från socialstyrelsens läkemedelsregister, Sjukdomsbördan : ACG Case-Mix System version 7.1 alla diagnoser under 2006

12 Primärvårdskostnad/inv. SEK Kön man 2336 kvinna 3485 Ålder

13 Primärvårdskostnad/inv. (SEK) Socioekonomi Högst 2182 kr Lägst 3758 kr

14 Komorbiditet ACG Vikt (SEK) ≤ ,701 – 1, , ,01 - 5, > 5,

15 Primärvårdskostnad för individer med hänsyn till deras socioekonomiska status och sjukdomsbörda (ACG-viktklass)

16 Samsjuklighet kan ge stordriftsfördelar (beaktas ej i ACG) Billigare att samtidigt ha ryggvärk och depression Men ej billigare med artros och depression

17

18 Karaktäristika för de 40 vårdcentralerna i Östergötland 2006 min max antal listade andel män 47 % 58 % medelålder Socioekon tyngd 2,08 4,78 ACG vikt 0,82 1,28 pv-kostn/pat Läkem-kostn/pat

19

20 Diagnostik varierar mellan olika läkare, både avseende fullständighet och val av diagnos I studien varierade andelen läkarbesök med diagnos från 80 till 97,5 procent och vårdcentralernas genomsnittliga antal diagnoser per läkarbesök från 0,99– 1,51.

21 Socioekonomi Låg Hög Komorbiditet Låg Hög Skäggetorp vc Linghem vc Åby vc Ryd vc

22

23 Fredric Jacobsson CMT Linköpings Universitet

24 Fuskar lite med lantbruk också.

25 Mål och mått Ungefär 4% av total ersättning Inriktad mot kvalitet och tillgänglighet Exempel på områden Ungefärliga maxbelopp per vårdcentral Telefontillgänglighet 315 tkr Rapportering till Nationella 180 tkr Diabetesregistret Fysisk Aktivitet på Remiss 130 tkr Diagnossättning 130 tkr Astmamottagning 150 tkr

26

27

28

29 Ersättningssystem som befrämjar Evidensbaserad och kvalitetsinriktad vård inklusive FoU (professionen) Kostnadseffektiv vård -stimulera samarbete i vårdkedjan(adm/ekonomer) Ökad patientnytta, livskvalitet (patienter/kunder) Balans mellan vårdbehov och effektivitet, tillgänglighet (politiker) Skapa balans mellan aktörerna genom: Kombinerade ersättningsystem (målrelaterade, kapitation och prestation)


Ladda ner ppt "Lars Borgquist, dl, professor Allmänmedicin och Hälsoekonomi Linköpings universitet."

Liknande presentationer


Google-annonser