Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

FOSFORKURS 2005-09-15 Fosforgödsling i praktiken Göte Bertilsson Greengard AB.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "FOSFORKURS 2005-09-15 Fosforgödsling i praktiken Göte Bertilsson Greengard AB."— Presentationens avskrift:

1 FOSFORKURS Fosforgödsling i praktiken Göte Bertilsson Greengard AB

2 Bas för framställningen: Arbete med en rapport för aktualisering av P-rekommendationer Uppdrag av SNV Medverkande: Göte Bertilsson Lennart Mattsson Håkan Rosenqvist Under slutredigering

3 Förutsättningar: Utnyttja tillgängliga försöksdata, nya som gamla. Anpassa beräkningar till dagens prisläge

4 Kort sammanfattning: Arbetet ger stöd för de rekommendationer som angetts i Jordbruksverkets Riktlinjer för Gödsling och Kalkning Man har ingen nytta av P-AL högre än ca 10 för någon gröda Högre värden indikerar en resurs som ska användas och byggas ner.

5 Jämfört med Ersättningsledet E: Utan P har levererat ca 300 E+30 har fått 810

6 Fosforn ska ses långsiktigt. Marken hushållar väl. Den fastlägger, men reversibelt Skiss till balans, ungefärlig. Kg P/ha Totalt i matjorden 2000 P-AL - P (vid P-AL 8) 200 Bortförsel med normal gröda Gödsling till normal gröda Därav som mineralgödsel medel 7 Utlakning och erosion 0,4 Utlakningen betyder föga för marken, men mängden är stor för vattnen.

7 Vi vet också att nettouttag ur markens fosforförråd minskar förråden. En del registreras i P-AL (10-30%). Det betyder att underhållsgödsling motsvarande bortförseln är nödvändig för att hålla läget. När uppbyggnad behövs ger man mer än bortförseln, För att bygga ner ges mindre än bortförseln.

8 OM JORDANALYS. Vi (+ Norge och ett par länder i Centraleuropa) använder P-AL Tyskland använder delvis en variant av P-AL som kallas P-CAL, Delvis en vattenextraktion: P-H2O En mycket viktig metod internationellt är Olsen-P, där man extraherar med natriumbikarbonat- Danmark använder en variant av denna. Det är matjorden som analyseras i praktiken, men alvens betydelse skall inte underskattas.

9 Olika jordanalysmetoder kan inte enkelt omräknas till varandra. Relationen är avhängig av jordart, pH osv. Viss uppfattning om hur de fungerar kan man få genom att jämföra läget för ”Tillfredsställande halt” (stråsäd): P-AL 4 – 8 mg P/100 g jord P-CAL mg P2O5/100 g jord (4,5-9 P) P-H2O ca 10 mg P/l jord P-Olsen ca 25 mg P/kg

10 Vi vet att bara matjorden innehåller totalt tusentals kg P. Vårt bekymmer är hur grödan ska försörjas med kg P Några påverkande faktorer: P-halten i matjord enligt analys. P i alven Andra markfaktorer som mullhalt, pH osv. Rotdjupet, Rotutveckling i allmänhet Vad betyder svårlösligare P-fraktioner Vad betyder organiskt P Mykorrhiza Markstrukturen Det är kanske inte konstigt att försöksresultat varierar.

11 Försöksbakgrund. Eftersom fosforgödslingen ska ses långsiktigt är långvariga försök oumbärliga. De har dock svagheten att inte vara helt anpassade till dagens driftssituation. Som komplement behövs därför ettåriga försök med frågeställningen: betalar det sig att fosforgödsla? Då har man osäkerheten att de är en del av ett fosforgödslande system, och den ettåriga effekten kan störas av en möjlig fosforgödsling till förfrukten. Det ger då gammal gödselfosfor i skörderester och en förhöjd bakgrund. Men vi har använt båda försökstyperna.

12 I försöken har använts olika givor. Men alltid finns en giva i området kg P, ungefär underhåll. I huvudsammanställningen fokuseras på denna, och en sammanställning ”Skördeökning för underhåll vid olika P-AL” tas fram.

13 I stora ettåriga försöksserier blir spridningen stor

14 I vilket läge är gödslingen mest ekonomisk? Vid P-AL 8 får man ingen skördeökning. Är det det som gäller? Vi har använt följande definition: Mest ekonomiskt är att hålla det P-AL vid vilket underhållsgivan ger en skördeökning som väger upp fosforkostnaden.

15 I tillägg har vi sett på ev samband grundskörd – P-AL. Nedan två exempel. Det påverkar kalkylen föga i allmänhet Oljeväxter i M.sv Bördighetsf ger starkare samband, men det gäller under ”underhållsgränsen”

16 En grundskördskalkyl. Korn, underhålls-P-AL 6 Regression ca 100 kg grundskördsökning per P-AL Enligt detta skulle P-AL 10 ge 400 kg merskörd jfrt 6. Betydande? Höjning med 4 P-AL betyder 120 P-AL-P men 600 total-P Investering 6000 kr. Ränta 3% betyder 180 kr/år Merskördens nettovärde vid marknadspris 0,80 är ca 240 kr Det blir 60 kr/år över till amortering, så det väger jämnt efter 100 år. Andra prisförhållanden….

17

18 Grödvis sammanfattning. Korn P-AL att underhålla 6 Höstvete 3 Vall ( 3) Oljeväxter 6-9 Sockerbetor 10 Potatis 11 Över dessa värden lönar sig inte en full underhållsgiva. Om man inte har betor eller potatis är P-AL över 9 en resurs som kan användas och byggas ner. Med betor/potatis är P-AL motiverat, inte högre Med vall och stråsäd räcker P-AL 6

19 . Priskänslighet ”Underhålls- P-AL” är en ekonomisk storhet och är prisberoende. 30% prishöjning på produkten höjer med ca 1 P-AL. Obs: grundförutsättningarna är prisläget 2004: pris 0,80 kr/kg spannmål, vilket betyder 0,60 i nettovärde

20 ODLINGSSYSTEM – VÄXTFÖLJD. Prioritera P till grödor med högt Underhålls-P-AL Om t ex P-AL är 7 och man har höstvete och oljeväxter ska vetet ha mindre än underhåll (eller 0) medan oljeväxterna ska ha mera. Radgödsling/kombisådd ger ökad effektivitet. Prioritera att ge P i samband med kombisådd. Potatis. Rek. blir ca 80 kg P. Kan hanteras i en fyraårig växtföljd om inga andra grödor P-gödslas. Lågprioriterade grödor för P: vall, höstsäd. Men i systemet ska deras bortförsel beaktas.

21 MILJÖHÄNSYN VID FOSFORGÖDSLING Bygg ner höga fosfortal. Över ca 10 är aldrig befogat. Sprid inte utanför fältet, lämna marginaler Fältbrunnar etc – helst en skyddsruta runt Undvik P-gödsel nära ytan höst-vinter-tidig vår Ge inte stora förrådsgivor. Hellre principen bred fördelning Radmyllning på våren – effektivaste spridningsmetod Åtgärder mot erosion och ytavrinning Lägg kritiska kantområden som skyddszon Avstå från att bruka lågavkastande fältdelar Stallgödseln – fördela den efter P-behov, inte efter enkelhet

22 Fält eller fältdelar med låg skörd kan vara direkt oekonomiska att odla. En avställning ger då både bättre ekonomi och säkrare miljö. Pröva med en kalkyl.

23 Rörl. Kostnader: diesel 500, utsäde 400, maskinunderh. 800, arb 500 Transp., torkn. 300(3 ton), 600(6 ton) Gödsl, bek. 900 (3 ton), 1800(6 ton) Medel kr/kg: 1,13 (3 ton), 0,77 (6 ton). Resultat vid 0,80 kr/kg: kr/ha (3 ton), 200 kr/ha (6 ton)

24 FOSFORFRÅGOR FRAMÅT. Effektiv återföring såväl stallgödsel som P från samhället Minimerad bearbetning – fosforeffektivitet – förluster Fosforeffektiva sorter, viktigast för de mest P-krävande Praktiska system för anpassning inom fält Bättre mark-kunskap vad gäller olika fosforfraktioner (P-HCl), organiskt mykorrhiza, dess funktion och utnyttjande


Ladda ner ppt "FOSFORKURS 2005-09-15 Fosforgödsling i praktiken Göte Bertilsson Greengard AB."

Liknande presentationer


Google-annonser