Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Ekonomi i olika klimatåtgärder Klimatkollen Nässjö 18 april 2012.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Ekonomi i olika klimatåtgärder Klimatkollen Nässjö 18 april 2012."— Presentationens avskrift:

1 Ekonomi i olika klimatåtgärder Klimatkollen Nässjö 18 april 2012

2 Beslutsfattande Vad är det som gör att man gör saker?

3 Beslutsfattande Incitament Samhället: Styrmedel Marknaden: Intressenter Ekonomiska: Skatter, stöd, subventioner Administrativa: Krav, lagar, regler Externa: Ökad efterfrågan, högre priser, krav på certifiering Interna: Arbetsmiljö, intresse

4 Beslutsfattande Varför fattar vi olika beslut?

5 Beslutsfattande ›Olika människor tar till sig nyheter olika fort ›Dessa grupper kräver olika beslutsunderlag och olika incitament

6 Beslutsfattande

7 Gemensamt incitament för majoriteten av lantbrukarna: Mer pengar in och mindre pengar ut, dvs högre intäkter och lägre kostnader

8 Beslutsfattande Åtgärd 2 Åtgärd 1 Åtgärd 4 Åtgärd 3 Lägre utsläpp Högre utsläpp God lönsamhet Svag lönsamhet

9 Beslutsfattande ›Olika typer av beslut: ›Repetitiva beslut: Släcka lampan, körsätt ›Sällan-beslut: Val av gröda, inköp av gödsel ›Unika beslut: Byte av produktionsinriktning, nybyggnation ›Olika nivåer på åtgärder: ›Effektivitet/produktivitet ›Byte av teknik/insatsvaror ›Systemförändringar

10 Produktivitet/effektivitet ›Sparsam körning -10% diesel (upp till 20% i vissa moment) ›Exempel: minskning med liter › kr ›- 11 ton CO2-ekv ~ 1% av gårdens totala utsläpp

11 Sparsam körning

12

13 Produktivitet/effektivitet ›Förändrad avkastning via bättre foderutnyttjande: 500 ton CO2- ekv hänförligt till mjölk 8500 kg/ko, 80 kor = 0,74 kg CO2- ekv/ kg mjölk 9000 kg/ko, 80 kor = 0,70 kg CO2 –ekv/kg mjölk Ca 6 % minskning per kg mjölk

14 Val av insatsvara ›Byte från icke-klimatmärkt till klimatmärkt mineralgödsel: ›Samma pris ›Minskning från 6,8 kg CO2-ekv/kg N till 4 kg CO2- ekv/kg N. ›Exempel: Minskar utsläppen med 124 ton CO2 - ekv ~ 15% av gårdens totala utsläpp

15 Val av insatsvara

16

17 N-sensor

18 ›Sensor 1, kräver dagsljus kr ›Pay-offkalkyl: / = 4 år ›Med 2% skördeökning istället för 3%: / = 6 år ›Med 20% lägre priser: / = 5 år ›Med 20% högre priser: / = 3 år ›Medelårskalkyl: – = kr/ år ›Amorteringstid 5 år, ränta 5%

19 N-sensor ›Sensor 2, kräver inte dagsljus kr ›Pay-offkalkyl: / = 7 år ›Med 2% skördeökning istället för 3%: / = 9 år ›Med 20% lägre priser: / = 8 år ›Med 20% högre priser: / = 6 år ›Medelårskalkyl: – = kr/ år ›Amorteringstid 5 år, ränta 5%

20 N-sensor SkördKvävegivaKväve- utlakning Utsläpp CO2- ekv Pay-off tid + 3%Samma- 5 kg/ha-0,5%4-7 år Samma- 5%- 3 kg/ha-3,5%15-30 år ›Olika användning av N-sensorn ger olika resultat ›Bibehållen N-giva med ökad skörd minskar knappt utsläppen av klimatgaser, men minskar N-utlakningen med 5 kg/ha. ›Med minskad N-giva och bibehållen skörd minskar utsläppen av klimatgaserna mer, medan N-utlakningen minskar mindre.

21 Mer grovfoder ›Högre kvalitet på grovfodret leder till att man kan ha större andel grovfoder i foderstaten ›100 mjölkkor, olika smältbarhet låg 71 %, mellan 75 %, hög 80 %. låg mellan hög Foder foder, kg kg CO2-e foder, kg kg CO2-e foder, kg kg CO2-e Ensilage, kg ts Kross kg Unik 52 kg Summa

22 Mer grovfoder ›Låg Hög = kr, - 37 ton CO2-ekv ›Mellan Hög = kr, - 19 ton CO2-ekv ›Vad innebär det? ›En bil = ca 3 ton CO2-ekv/år ›1 person tor till Thailand = ca 2,5 ton CO2- ekv ›Höjt mjölkpris med ca 10 öre

23 Sammanfattning ›Pengar är ett viktigt incitament. ›Den mest lönsamma åtgärden är inte alltid den som är bäst ut klimatsynpunkt, gör avvägningar. ›Testa att placera in åtgärderna i de olika rutorna. ›Mycket info och nyckeltal som kan sättas kronor på finns i t.ex. PigWin, Kokontrollen, VN-balansen ›Förbättrad effektivitet är oftast både lönsamt och bra ur klimatsynpunkt. Relatera gärna till mängden produkter ut! ›Var inte rädd för att prata ekonomi, men tänk på att förklara att siffrorna varken är exakta eller statiska. GÅRDAR ÄR INDIVIDUELLA!


Ladda ner ppt "Ekonomi i olika klimatåtgärder Klimatkollen Nässjö 18 april 2012."

Liknande presentationer


Google-annonser