Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

1 Vattenplaner på gårdsnivå Kan hög produktionsnivå och god vattenstatus förenas? Arne Joelsson Länsstyrelsen Halland.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "1 Vattenplaner på gårdsnivå Kan hög produktionsnivå och god vattenstatus förenas? Arne Joelsson Länsstyrelsen Halland."— Presentationens avskrift:

1 1 Vattenplaner på gårdsnivå Kan hög produktionsnivå och god vattenstatus förenas? Arne Joelsson Länsstyrelsen Halland

2 2 Svaret är ja – näringsförlusterna från jordbruksmarken kan minska betydligt men ….. Det finns områden som p g a långtgående specialisering har en struktur som lägger hinder i vägen Kostnaderna kan bli höga, men skördenivåerna bör kunna bibehållas Kvävebegränsande åtgärder kan ofta vara mer generella och bör kunna kombineras med generella styrmedel Fosforbegränsande åtgärder är mer platsspecifika och kräver ofta lokal kunskap och individuella bedömningar Styrmedel som ger den enskilde stor frihet vid valet av åtgärder vinner större acceptans

3 Vattenplaner på gårdsnivå Delprojekt inom Interreg Nordsjöprojektet Aquarius Lantbrukaren som vattenförvaltare i ett förändrat klimat

4 Smedjeån

5 Tillbakablick Laholmsbukten1980-talet:Algblomning – Syrebrist - Döda bottnar Åtgärdsprogram 1988: Föreskrifter för jordbruket – Kväverening Ökade krav i tillståndsprövningen 1990-talet:Stora investeringar i jordbruket, enskilda avlopp och reningsverk, våtmarker 2000-talet:Miljöstöd ( bl.a. fånggrödor, skyddszoner, våtmarker) LIP 2010-talet:Miljökvalitetsnormer, 38-listan, Miljöstöd, LOVA Finns det någon förbättringspotential kvar ?

6 Tot N-trender i Smedjeån

7 • Utveckla tekniska, ekonomiska, juridiska verktyg för en integrerad skötsel av mark och vatten • Skapa möjligheter till deltagande/medverkan för planering och genomförande • Utnyttja aktuella forskningsresultat i skötseln (framför allt med hänsyn till klimatförändringar) • Skapa användarnätverk som fungerar även efter projektet Aquarius syfte

8 Vattenplaner på gårdsnivå Förutsättningar för minskad näringsbelastning och anpassning till ändrade nederbördsförhållanden 8

9 Pilotgårdar •Urvalskriterier: Slumpmässigt stratifierat urval av heltidsjordbruk –10 gårdar ( 9 deltog) –Medelstora och större gårdar –Olika produktionsinriktning –Typiska för södra Halland 9

10 Pilotgårdar Omfattande datainsamling på varje gård •Vattenanvändning för bevattning •Markavvattning och problem med översvämningar •Markkartor, jordarter, odlade grödor, växtföljder •Växtnäringsanvändning och jordbearbetning Ett antal gemensamma möten med lantbrukarna, länsstyrelsen och konsulten 10

11 Pilotgårdar Beräkningar för nuvarande och anpassad jordbruksdrift •Bevattningskapacitet i relation till vattentillgången •Anpassad gödsling till Jordbruksverkets riktlinjer •Kväveutlakningen beräknad med STANK in MIND Förutsättning •Oförändrad odlingsinriktning •Ingen skördesänkning 11

12 En vattenplan för gården 12 Exempel på innehåll • Sänkt gödslingsnivå, särskilt avseende fosfor • Minskad höstspridning av stallgödsel, nedbrukning • Ökad odling av fånggrödor, minskad bearbetning och övergång till vårbearbetning • Markering av erosionskänsliga områden, behov av skyddszoner •Anläggning av våtmarker/bevattningsdammar

13 13 Beräknad maximal bevattningskapacitet, l/sek totalt på alla gårdar från olika källor

14 Slutsatser – bevattning/avvattning •Bevattningskapaciteten för uttag ur Smedjeån enbart från dessa 10 gårdar motsvarar 2/3 av MLQ •De flesta hade redan idag vattnat mera om det fanns vatten och vill skapa nya dammar och våtmarker •Klimatförändringarna kommer att öka bevattningsbehovet •Vissa lågt liggande områden får större problem med markavvattningen – nya höjddatabasen är ett bra karteringsunderlag 14

15

16 En rad åtgärder kan genomföras direkt i känsliga områden utan några ytterligare utredningsinsatser Ingen stallgödsel på markytan under vintern Kontrollera täckdikenas funktion Anpassa skiftesindelning för att undvika ytavrinning Fosforgödsla efter grödans behov

17 17 Fosforgödsling på nio gårdar, blå stapel. Röd stapel visar den gödslingsnivå som motsvarar Jordbruksverkets riktlinjer

18 18 Nuvarande stallgödseltillförsel (röd) och vid alternativ gödslingsplan som motsvarar Jordbruksverkets riktlinjer (grön)

19 19 Beräknad utlakning för nuläge samt i alternativ växtodlingsplan

20 Slutsatser - växtnäring • Gödslingen behöver minska för att motsvara officiella gödslingsriktlinjer N med 10 kg/ha, P med 8 kg/ha, K med 11 kg/ha • Kväveutlakningen från 9 av gårdarna kan minska med ca 15 ton per år eller ca 10 kg/ha om alla kända åtgärder sätts in • Anläggning av våtmarker på dessa gårdar kan minska belastningen med ytterligare 2 ton per år 20

21 Slutsatser - växtnäring • Fosfortillförseln med stallgödsel behöver minska med motsvarande ton flytgödsel per år för att anpassas till SJV:s riktlinjer – nettokostnad ca 0,5 milj kr per år för transport till områden där fosforgödslingen sker med handelsgödsel • Vattenplanerna är inte företagsekonomiskt försvarbara utan kräver finansiering utifrån för att kunna genomföras 21

22 Förbättringspotentialen är betydande Hur får vi anpassningarna till stånd?


Ladda ner ppt "1 Vattenplaner på gårdsnivå Kan hög produktionsnivå och god vattenstatus förenas? Arne Joelsson Länsstyrelsen Halland."

Liknande presentationer


Google-annonser