Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Statens beredning för medicinsk utvärdering. Evidensbaserad omvårdnad Susanna Axelsson SBU.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Statens beredning för medicinsk utvärdering. Evidensbaserad omvårdnad Susanna Axelsson SBU."— Presentationens avskrift:

1 Statens beredning för medicinsk utvärdering

2 Evidensbaserad omvårdnad Susanna Axelsson SBU

3 Statens beredning för medicinsk utvärdering •Myndighet under Socialdepartementet sedan 1992 •Direktör Nina Rehnqvist •Tyrgatan 7, Stockholm

4 SBU:s styrelse •Ordförande professor Kerstin Hagenfeldt •Beslutar om projekt •Står bakom slutsatserna i rapporterna.

5 SBU:s styrelse Eva Fernvall Markstedt Förbundsordförande, Vårdförbundet Margaretha Spjuth Sektionschef, Sveriges Kommuner och Landsting

6 SBU:s råd •Ordförande professor Peter Aspelin •Beslutar om personer till projektgrupper •Följer arbetet i projektgrupperna •Granskar rapporterna.

7 SBU:s råd •Giggi Udén Professor, Avdelning för omvårdnad, hälsa och samhälle, Malmö högskola

8 Alertrådet •Lena Gunningberg, Med dr, Omvårdnad, Akademiska sjukhuset

9 SBU:s uppgift •att vetenskapligt utvärdera tillämpade och nya metoder ur (ett samlat) medicinskt, ekonomiskt, socialt och etiskt perspektiv.

10 SBU:s uppdrag Att genom systematiska litteraturgranskningar bidra till •bästa möjliga hälso- och sjukvård för befolkningen. •bästa möjliga utnyttjande av hälso- och sjukvårdens resurser.

11 SBU:s verksamhetsområden •Kunskapssammanställning –Systematiska litteraturgenomgångar (gula rapporter) –Konferensrapporter m m (vita rapporter) –Tidig bedömning av nya medicinska metoder (Alert-rapporter) •Kunskapsspridning –Marknadsföring –Information –Utbildning –Hemsida

12 SBU •Ingen kontrollfunktion •Ingen egen forskning •Inte anslagsgivande.

13 Kriterier för nya SBU-projekt •Stor betydelse för liv och hälsa •Berör många – vanligt hälsoproblem •Stor praxisvariation •Oklarhet om evidens •Stora ekonomiska konsekvenser •Viktig etisk betydelse •Stor betydelse för organisation eller personal •Kontroversiellt eller uppmärksammat •Tillräckligt vetenskapligt underlag.

14 Utvärdering av metoder? •Det vetenskapliga underlaget •Systematisk litteratursökning •Systematisk litteraturgranskning •Syntes – Rapport.

15 Systematiska översikter Alla relevanta kliniska studier som undersöker en frågeställning värderas och sammanfattas.

16 Högt bevisvärde Medelhögt bevisvärde SBU:s slutsatser baseras på studier med högt eller medelhögt bevisvärde Lågt bevisvärde Studiers bevisvärde

17 Gradering av evidensstyrka för slutsatser 1 Starkt vetenskapligt underlag 2 Måttligt starkt vetenskapligt underlag 3 Begränsat vetenskapligt underlag 4 Otillräckligt vetenskapligt underlag Minst 2 studier med högt bevisvärde eller god systematisk översikt 1 studie med högt bevisvärde + minst 2 studier med medelhögt bevisvärde Minst 2 studier med medelhögt bevisvärde Annat underlag: Vad?

18 Vad är evidens? (vetenskapliga bevis eller belägg) Befintlig kunskap – bästa tillgängliga, vetenskapliga underlag om nytta, risker och kostnader för olika åtgärder.

19 En rekommendation baseras inte enbart på evidensen Evidensgrad Rekommendationer Faktorer som påverkar graden av rekommendation Lokala prioriteringar Vårdprogram Verksamhetsuppföljningar

20 För att evidensen ska tillämpas krävs samarbete SBU EBM-underlag LV SoS Landstingen Rekommendationer Riktlinjer Föreskrifter Vårdprogram Strukturförändringar Prioriteringar Uppföljning

21 Från slutsats till förändring av praxis – depressionsrapporten q ”Vid årstidsrelaterade depressions- tillstånd har ljusterapi inte en säkerställd större effekt än placebo.” Resultat: ljusterapienheter ifrågasatta och har fått mindre resurser i flera landsting. q ”Det finns inga säkerställda skillnader i effekt mellan olika antidepressiva medel.” Resultat: Konsensus bland läkemedels- kommittéerna att rekommendera samma förstahandspreparat.

22 Evidensbaserad vård och mötet med patienten Patientens Berättelse, behov, symtom, fynd, preferenser, upplevelse Vetenskapligt underlag Metoder för prevention, diagnos och behandling Vårdgivarens Personlighet Skicklighet Preferenser Omgivande kontext t ex ekonomi

23 Evidensbaserad sjukvård • Baseras på klinisk forskning •som identifieras och sammanställs och •implementeras i vården.

24 EBM och klinisk forskning växelverkar •Utan klinisk forskning – ingen EBM •Utan EBM – ingen miljö för klinisk forskning.

25 Evidence does not make decisions – people do

26 Evidensbaserad omvårdnad Kvantitativ forskning Kvalitativ forskning

27 PUNK Primärvårdens Utveckling Nationell Kvalitet Riksföreningen för distriktssköterskor har sedan 1994 utvecklat PUNK-handboken med verktyg för att stödja systematiskt kontinuerligt förbättringsarbete, utifrån gällande regelverk bästa evidens.

28 1. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Vården ska bygga på evidensbaserad kunskap, möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt och främja hälsoutvecklingen i befolkningen.

29 Evidensbaserad omvårdnad och SBU Behandling av personer med schizofreni, 1999 Avancerad hemsjukvård och hemrehabilitering, 1999 Behandling av astma och KOL, 2000 Blodpropp, 2003

30 Omvårdnad vid schizofreni Omvårdnadsinsatser kan utformas så att plågsamma hallucinationer minskar.

31 Omvårdnad vid schizofreni Massiva stöd-, informations- och utbildningsinsatser bör sättas in vid förstagångsinsjuknandet för att undvika negativa behandlingserfarenheter då sådana kan påverka fortsatta vårdepisoder negativt.

32 Avancerad hemsjukvård Patienters och anhörigas tillfredsställelse med hemsjukvård var genomgående större än tillfredställelsen med sluten vård. Vad gäller vårdkvaliteten sågs inga säkra skillnader.

33 Avancerad hemsjukvård Hemsjukvård gav en högre livskvalitet för det sjuka barnet och dess föräldrar.

34 Hemrehabilitering Hemrehabilitering efter stroke är vare sig bättre eller sämre än alternativa behandlingsformer.

35 Hemrehabilitering Vårdtiden på sjukhus efter ortopedisk kirurgi kan minskas (40–50 procent) när det finns sjukvård och rehabilitering i hemmet.

36 Omvårdnad vid astma och KOL Vårdprogram med hembesök av sjuksköterska har ingen påvisad effekt på överlevnad, hälsorelaterad livskvalitet eller sjukhusinläggningar vid svår KOL (2)

37 Omvårdnad vid venös tromboembolism Bristfälligt vetenskapligt underlag för att värdera om tidig mobilisering och rörelseträning i samband med kirurgi förhindrar uppkomst av trombos.

38 Omvårdnad vid venös tromboembolism Tidig mobilisering och kompression- behandling vid djup ventrombos ökar inte incidensen av nya lungembolier jämfört med strikt immobilisering (3).

39 Omvårdnad vid venös tromboembolism Graderade kompressionsstrumpor minskar utvecklingen av posttrombotiskt syndrom under två års tid efter proximal djup ventrombos (3).

40 Evidensbaserad omvårdnad Arbete pågår på SBU Demenssjukdomar Projektgrupp: Ove Almkvist, Kenneth Asplund, Kaj Blennow, Sirkka-Liisa Ekman, Knut Engedal, Elisabet Englund, Sture Eriksson, Johan Fastbom, Laura Fratiglioni, Lars Gustafson, Aki Johansson, Ingvar Karlsson, Mona Kihlgren, Lena Kilander, Jan Marcusson, Astrid Norberg, Magnus Sjögren, Eva von Strauss, Sten Thelander, Hedda Torres-Eklund, Lars-Olof Wahlund, Gunhild Waldemar, Anders Wallin, Anders Wimo, Olof Edhag, Kickan Håkanson, Anders Norlund Publiceras hösten 2005

41 Evidensbaserad omvårdnad Arbete pågår på SBU SBU-projektet Demenssjukdomar Planerat innehåll: Epidemiologi, nosologi, riskfaktorer Diagnostik Behandling Läkemedel Omvårdnad, psykosocialt omhändertagande Alternativa behandlingar Hälsoekonomi Etik Juridik Etnicitet

42 Evidensbaserad omvårdnad Arbete pågår på SBU Typ av intervention: 2.2.a Fysisk miljö: Dagvård, avlastning, demensboenden, sjukhem 2.2.b Vårdideologi (inkl transkulturella aspekter). Här diskuterade vi Reality orientation (vid mild demens), Validation (vid svår demens), Reminiscensteorin, musik, dans, taktil massage, integritetsbefrämjande omvårdnad, sinnesträning, fysisk aktivitet, Kommunikation och bemötande i vid bemärkelse 2.2.c Vårdarkompetens 2.2.c.a Anhörigvårdare: utbildning, stöd, t ex kristerapi, hjälp till coping, demensteam etc. Åtgärder som har mått på caregiver stress som outcome. 2.2.c.b Professionell vårdare: utbildning, handledning etc 2.2.d Patientperspektiv: 2.2.d.a Minnesträning: Primär-/sekundär-/tertiärprevention 2.2.d.b Krisbearbetning, coping-strategier

43 Hur går vi vidare? •Brist på omvårdnadsforskning •Vilka frågeställningar? •Vilka utfallsmått?

44 Sammanfattning •Evidensbaserad omvårdnad är omvårdnad grundad på bästa tillgängliga evidens. •Brist på omvårdnadsforskning! Kvantitativ och kvalitativ forskning behövs.

45


Ladda ner ppt "Statens beredning för medicinsk utvärdering. Evidensbaserad omvårdnad Susanna Axelsson SBU."

Liknande presentationer


Google-annonser