Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

© Minister of Natural Resources Canada 2001 – 2006. ”Grön” Energi Projektanalyskurs Foto: Bioenergi Novator Värme från biobränsle Projektanalys Bioenergieldat.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "© Minister of Natural Resources Canada 2001 – 2006. ”Grön” Energi Projektanalyskurs Foto: Bioenergi Novator Värme från biobränsle Projektanalys Bioenergieldat."— Presentationens avskrift:

1 © Minister of Natural Resources Canada 2001 – ”Grön” Energi Projektanalyskurs Foto: Bioenergi Novator Värme från biobränsle Projektanalys Bioenergieldat fjärrvärmeverk, Sverige

2 © Minister of Natural Resources Canada 2001 – Mål • • Genomgång av grundläggande system för uppvärmning med bioenergi • • Illustrera nyckelfaktorer för projektanalys av bioenergiprojekt för uppvärmning • • Introducera RETScreen ® Projektmodell för uppvärmning med bioenergi

3 © Minister of Natural Resources Canada 2001 – • • Värme till  Byggnader  Samhällen  Industriprocesser …men också…  Sysselsättning  Användning av avfall  En möjlighet att använda fjärrvärme och spillvärme Vad ger ett bioenergisystem? Foto: Centrales Agrar-Rohstoff-Marketing- und Entwicklungs-Netzwork Fjärrvärmeanläggning, Värme producerad av rapsfrön, Tyskland

4 © Minister of Natural Resources Canada 2001 – Beskrivning av bioenergisystem för uppvärmning • • Värmeverk  System för återvinning av spillvärme  Förbränning av bioenergi för baslast  Topplast värmesystem  Alternativt back-up system • • Värmedistributionssystem  Varmvattenleverans, kallvatten i retur  För enskilda byggnader eller fjärrvärmesystem • • Bränsleleverans  Mottagning av bränsle, lager och transportsystem  Typisk automatiserad överföring från dagsslager till förbränning Foto: Bioenergia Suomessa Grot (grenar och toppar) packat i balar, Finland

5 © Minister of Natural Resources Canada 2001 – Beskrivning av bioenergisystem för uppvärmning (forts.) Hämtning av bioenergiråvara Bränslelager Mottagningsficka för biobränslet Varmvattenledning Rökgaskanal Askborttagning och - lager Panna för back-up och topplast Transportband Förbränningskammare Partikelfilter Värmeväxlare Diagram: Köparens guide till småskaliga kommersiella förbränningssystem NRCan

6 © Minister of Natural Resources Canada 2001 – Topp- vs. Baslastsystem Bioenergisystemet kan dimensioneras för: • • Topplast  Bioenergi används maximalt och fossila bränslen används minimalt  Större och dyrare system  Drift vid dellast minskar verkningsgraden om lasten varierar • • Baslast  Verkar nära designad kapacitet så verkningsgraden hög  Kapitalkostnaden mycket lägre  Konventionella system krävs vid topplast Värme- återvinning Effektlast Biobränsle Systemdesignbild Energibehov Effektlast Biobränsle Systemdesignbild Energibehov Värme- återvinning Topplast

7 © Minister of Natural Resources Canada 2001 – Fjärrvärmesystem • • Värme från en centralanläggning kan distribueras till ett flertal närliggande byggnader för uppvärmning och produktion av varmvatten  Isolerade rör grävs ner 0,6 till 0,8 m under jord • • Fördelar jämfört med enskild uppvärmning:  Högre effektivitet/verkningsgrad  Lägre emissioner  Säkerhet  Komfort  Operating convenience • Investeringskostnaden hög • Kräver mer tillsyn jämfört system med fossila bränslen Foto: SweHeat Fjärrvärmeverk Kulvert med distribuerat varmvatten

8 © Minister of Natural Resources Canada 2001 – • • Bioenergiråvara inkluderar  Trä och trärester (ved, sågspån, pellets, flis)  Jordbruksrester (halm, agnar, djuravfall och gödsel)  Energigrödor (salix, gräsväxter)  Hushållsavfall • • Viktigt att tänka på avseende materialet  Värmevärde och fukthalt  Tillförlitlighet, säkerhet och stabilitet i pris och leverans  Transportering och lagringsmöjligheter Bioenergi bränsle Foto: Warren Gretz/ NREL Pix Foto: ECOMatters Inc Trä för bioenergiförbränning Valnötsskal för förbränning

9 © Minister of Natural Resources Canada 2001 – • • Om skördat på ett hållbart sätt:  Ingen nettoproduktion av växthusgaser • • Låg svavelinnehåll reducerar sura regn och nedfall • • Emissioner av lokala luftföroreningar  Partiklar (sot)  Flyktiga gaser  Spår av karcinogener  Kan bli reglerat Miljövärden hos Bioenergi Foto: Warren Gretz/NREL Pix Foto: Bioenerginovator Jordbruksavfall Träflis

10 © Minister of Natural Resources Canada 2001 – Exempel på kostnader i Bioenergisystem för uppvärmning • • System, 150 kW, för uppvärmning av 800 m 2 byggnad: $ $ Årlig bränslekostnad $ $ Årlig D&U $ $ Investeringskostnad FlisOlja 6,70 40 $/ton Flis 1,70 10 $/ton Avrens 5,80 0,20 $/m 3 Naturgas 8,50 0,30 $/l Eldningsolja 15,60 0,40 $/l Propan 22,50 0,08 $/kWh Elektricitet Värmekostnad ($/GJ) Pris • Höga investeringskostnader potentiellt lägre bränslekostnader:

11 © Minister of Natural Resources Canada 2001 – Att tänka på vid bioenergiprojekt: • • Tillgänglighet, kvalitet och pris på bioenergiråvaran kontra fossila bränslen  Framtida alternativ användning av bioenergi (tex pappersmassa)  Långsiktiga kontrakt • • Utrymme ledigt för bränsleleverans, lager och stor panna • • Hängivna och tillförlitliga driftsansvariga krävs  Anskaffande av bränsle och hantering och bortförsel av aska • • Miljömässiga regleringar på luftkvalitet och askbortförsel • • Försäkring och säkerhetsaspekter

12 © Minister of Natural Resources Canada 2001 – Exempel: Österrike, Tyskland och Slovenien Kommunala energisystem • • Grupper av byggnader inklusive skolor, sjukhus och andra närliggande byggnader Foto: Ken Sheinkopf/ Solstice CREST Foto: Centrales Agrar-Rohstoff-Marketing- und Entwicklungs-Netzwerk Automatisk griparm för hämtning av råvara Vedeldad panna Fjärrvärme konverterat från fossila bränslen till bioenergi, Slovenien

13 © Minister of Natural Resources Canada 2001 – Exempel: Kanada Institutioner och kommersiella byggnader • • Enskilda byggnader kan producera sin egen energi från bioenergi  Institutioner: skolor, sjukhus, offentliga byggnader  Kommersiella: affärer, verkstäder, etc. Foto: ECOMatters Inc. Mindre uppvärmningssystem för bioenergi, Kanada Foto: Grove Wood Heat

14 © Minister of Natural Resources Canada 2001 – Exempel: Brasilien och USA Processvärme • • Ofta använt där biomassa produceras och processvärme krävs  Sågverk, socker och alkoholfabriker, möbeltillverkning, och torkning vid jordbruksprocesser. Foto: Ken Sheinkopf/ Solstice CREST Foto: Ralph Overend/ NREL PixFoto: Warren Gretz/ NREL Pix Inuti en förbränningskammare Bagasse för processvärme vid kvarn, Brasilien Sockerrör för processvärme, Hawaii

15 © Minister of Natural Resources Canada 2001 – RETScreen ® Projektmodell Uppvärmning med bioenergi • • Världsomfattande analys av energiproduktion, livscykel- kostnad och minskning av växthusgasemissioner  Enskilda byggnader till stora kluster med fjärrvärme  Bioenergi, topp, back-up och återvinning av spillvärme  Dimensionering och kostnads- uppskattningar av kulvertsystem för fjärrvärme • • För närvarande inkluderas inte:  Storskaliga fjärrvärmeverk (>2,5 MW)  Använd kraftvärmemodell i stället

16 © Minister of Natural Resources Canada 2001 – RETScreen ® Bioenergi Beräkning av energi för uppvärmning Se e-Textbok ”Görn”Energi Projektanalys: RETScreen ® Ingenjörskonst och fallstudier Kapitel Bioenergiprojektanalys Beräkna antalet graddagar för uppvärmning Beräkna last- och energibehovskurvor och motsvarande timmar för fullast Beräkna det totala energibehovet Bestäm samman- sättningen av energi Beräkna bränsleåtgången Beräkna toppeffekten för värmelasten Bestäm storleken på kulvertsystemet

17 © Minister of Natural Resources Canada 2001 – Värdering av projektmodellen RETScreen ® Uppvärmning med Bioenergi • • Beräkning av lastkurvor  Jämfört med svenska DD-IL-modellen för 4 städer i Europa och Nordamerika • • Dimensionering av kulvertsystem för fjärrvärme  Jämfört med ABB R22 program – goda resultat • Värmevärde för trä  Jämfört med 87 prover av trädbark från östra Kanada  RETScreen ® antar för träavfall inom 5% av provdata Lastkurva för Uppsala, Sverige Antal timmar Procent av topplast RETScreen DD-IL

18 © Minister of Natural Resources Canada 2001 – Slutsatser • • Kostnaderna för uppvärmning med bioenergi kan vara mycket lägre jämfört med konventionella uppvärmningssystem, även om den högre investeringskostnaden för bioenergisystem inkluderas • • RETScreen ® beräknar lastkurvor, åtgång av biobränsle och toppeffekt för anläggningen, och storlek på fjärrvärmekulvert med minimal input av data • • RETScreen ® ger betydande kostnadsbesparelser vid preliminära förstudier

19 © Minister of Natural Resources Canada 2001 – Frågor? Projektanalysmodul för uppvärmning med bioenergi RETScreen ® International ”Grön” Energi Projektanalyskurs För mer information vänligen besök RETScreens hemsida på


Ladda ner ppt "© Minister of Natural Resources Canada 2001 – 2006. ”Grön” Energi Projektanalyskurs Foto: Bioenergi Novator Värme från biobränsle Projektanalys Bioenergieldat."

Liknande presentationer


Google-annonser