Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

SMÄRTA och PSYKIATRI Pia Östryd Specialist i psykiatri och Smärtlindring Företagsläkare.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "SMÄRTA och PSYKIATRI Pia Östryd Specialist i psykiatri och Smärtlindring Företagsläkare."— Presentationens avskrift:

1 SMÄRTA och PSYKIATRI Pia Östryd Specialist i psykiatri och Smärtlindring Företagsläkare

2

3 •Mellan % av befolkningen har värk och smärta. •40% av de som lider av långvarig smärta konsumerar ingen sjukvård och är inte sjukskrivna •80% får någon gång ryggsmärtor. •10% av befolkningen använder dagligen smärtstillande medel. Smärta - försvarssystem

4 SMÄRTA IASP 1979 En obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse, som vi förbinder med aktuell eller hotande vävnadsskada, eller beskriven som en sådan skada. ÅNGEST •Sinnestillstånd som karakteriseras av rädsla eller oro, som ger kroppsliga uttryck. Omedelbar kroppslig manifestation är muskelsamman- dragning – diafragma först (kvävning).

5 Förväntningar Uppmärksamhet -> ökad smärta •Levin, Gordon, Smtith, FieldsPostoperative pai: Effect of extent of injury and attention. Brain Reseach, 234, , 1982 Distraktion -> minskad smärta Villemure, Bushnell. Cognitive modulation of pain: How do attention and emotion influece pain processing? Pain; 95(3), , 2002 Nocebo •Lyfta påsar •El o HV Placebo

6 Placeboeffekt – mer än sockerpiller Ref: PNAS juni 2007, vol. 104 no 26 Placeboeffekt via • potentiering av den frisättning av endorfiner som ses vid skadliga stimuli • enbart förväntan ger också frisättning innan placebo har hunnit ges • påverkan av både själva perceptionen men också områden förknippade med känslor/ångest som ex. amygdala

7 Nocebo • Negativ förväntan på behandling eller behandlare • Ångest frisätter cholecystokinin (CCK) • CCK reverserar endorfinsystemet • Ångest ger ökad smärtkänslighet

8 Context – sammanhang spelar alltid en roll. Ref: Flor H etal,. Behavior Therapy, 1995, 26:

9 SMÄRTA Context Sammanhang Förväntningar, Kognitioner Placebo, nocebo Känslor Ångest, oro Depression Uppmärksamhet Fokusering Inlärning Beteende Inlärningshistoria Tidigare erfarenheter Personlighet Prestationsinriktad Tillagsinställning Kontrollbehov Sociokulturella faktorer Religion Familj/ensamhet Närstående Relationer Ekonomi Påfrestning Stress Inaktivitet Missbruk Biopsykosociala modellen Föreställningar Attityder Värderingar

10 Kvinna, Stina, 24 år •Tidigare högskolestudier. •Smärta i hela kroppen sedan 2 år. •Utredning pågått 15 månader. •31 röntgenundersökningar. –Cholecystit, kolecystektomerad för 3 år sedan. •Misstänkt SLE

11 Stina, 24 år •Står på 20-tal mediciner. •”Vill bli smärtfri”. •Sjukskriven.

12

13 Typer av smärta

14 Oklar / idiopatisk smärta…..begreppsförvirring…? •Myalgi (M79.1) •Myofasciella smärtor •Ryggvärk, nackvärk (M54) •Kronisk lumbago •Generaliserad smärta R 52.2 •Fibromyalgi (M79.7) •Whiplash (S16 eller T91) •Spänningshuvudvärk (G44.2) •Långvarig behandlingsresistent smärta (R52.1) •Somatoformt smärtsyndrom (F45.4) •Inte strukturellt baserade sjukdomar utan nedsatt funktion •Ref: ICD-10; Löwe B etal etal Gen Hosp Psychiatry. 2008;30(3):191-9 •Leiknes KA etal etal Psychosomatics. 2008;49(2): (Erratum in: Psychosomatics. 2008;49(3):274)

15 Ryggsmärta •85% av patienterna har ingen säker diagnos. •60-80 % har depression, drogmissbruk, oro. •50 % personlighetsstörning •95% av de med ångestbesvär hade detta innan debut av ryggsmärta. •40% hade oro för familjen, äktenskapliga problem och olösta konflikter. •Polatin et al. Psychiatric illness and cronic low back pain. The mine and the spine-witch goes first?. Spine 18;66-71, 1993.

16 Fibromyalgi •30-70 % har varit eller är nedstämda. Ulla-Maria Anderberg,1999. •28% har smärtor sen barndomen, debut ofta i samband med traumatisk händelse. Masi. Concepts of illness in population as applied to fibromyalgia syndromes. Am J Med 1986;81:19-25 •80% utsatta för omtumlande långvarig påfrestning innan symptomdebut, i 65% av fallen av negativ natur. Ulla-Maria Anderberg,1999.

17 Psykiatrisk co-morbiditet hos fibromyalgipatienter •48 % hade psykiatrisk diagnos (15% av kontroll) •15% depression (4,8%) •Specifik fobi 14% (4,8%) •Axel II (personlighetsstörn) 31% (13%) –Tvångsmässig 23% (3,5%) –Fobisk 11% (2,4%) •Axis I and Axis II psychiatric disorders in patients with fibromyalgia •Faruk Uguz M.D.a,,,, Erdinç Çiçek M.D.a, Ali Salli M.D.b, Ali Yavuz Karahan M.D.b, İlknur Albayrak M.D.b, Nazmiye Kaya M.D.a and Hatice Uğurlu M.D.b General Hospital Psychiatry, vol 32,January-February 2010, Pages a ab ab

18 Stina 24 år •Depression för 4 år sedan. –Tre terapeuter.

19 Smärta Ökar smärtupplevelse. Större smärtutbredning. Försämrar smärttolerans. M. Bair och medarbetere Depression and Pain Comorbidity;Arch Int. Med. 2003;163; Depression

20 Vad är prevalensen av associerade smärtsamma symtom hos patienter med depression? •Studier med inriktning på både depression och smärtsamma symtom, inklusive: –Huvudvärk –Ryggvärk –Nackvärk –Smärta i extremiteter/leder –Bröstsmärta –Bäckensmärta –Buksmärta –Generell smärta Genomsnittliga prevalensdata från 14 studier med inriktning på smärtsamma symtom hos patienter med depression Depression utan smärtsamma symtom 35% Depression med smärtsamma symtom 65%  Prevalensen skilde sig inte mellan psykiatrisk vård och primärvård Deprimerade patienter Bair MJ, et al. Arch Intern Med. 2003;163:2433–2445. MDD=egentlig depression (major depressive disorder).

21 Långvarig smärta (Magni 1987) Von Knorring, L Ekselius: >Idiopathic pain and depression. Quality of Life Res 1994:3:S57-S %, Egentlig depression 50%. Turk och Okifuji, Assessment of patients’ reporting of pain: an integrated perspective, Lancet 1999, vol 353, sid % Psychosom Med /3 Depressiva symptom

22 Egentlig depression • Simon GE, et al. N Engl J Med.1990;341: % Söker för kroppsliga besvär Söker för psykiska besvär

23 Prefrontala cortex 2 Amygdala 2 Hippocampus 5 Nucleus accumbens 4 Anterior cingulate cortex 3 Insulära cortex 1 Områden i hjärnan som påverkas vid egentlig depression och smärta 1. Kennedy SE, et al. Arch Gen Psychiatry. 2006;63:1199– Drevets WC. Curr Opin Neurobiol. 2001;11:240– Whittle S, et al. Neurosci Biobehav Rev. 2006;30:511– Schlaepfer TE, et al. Neuropsychopharmacology. 2008;33:368– Gaughran F, et al. Brain Res Bull. 2006;70:221–227. Bilden av hjärnan courtesy ATI. CNS CY

24 Amygdala som primär modulator: Känslor och stress påverkar amygdalas respons på smärta (hypotetisk modell) Smärta Amygdala Negativ känsla Kronisk stress, depression, ångest + + – – Positiv känsla musik, goda dofter mm Hämmar amygdalas aktivitet Ökar amygdalas aktivitet Efter: Neugebauer V, et al. Neuroscientist. 2004;10:221–234. Hjärnbilden courtesy ATI.

25 Nedåtstigande smärthämmande banor Serotonin Noradrenalin

26 ARTIST: Fysiska symtom svarar inte lika bra på antidepressiv behandling Icke-somatiska depressiva symtom Positivt välmående Icke-smärtrelaterade somatiska symtom Smärta, somatiska symtom Förbättring Behandlingens effektstorlek Emotionella symtom Fysiska symtom 0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 1,2 1,4 Studiestart1 mån3 mån6 mån9 mån n=573 Efter: Greco T, et al. J Gen Intern Med. 2004;19:813–818. Copyright © 2004, med tillstånd av Blackwell Publishing Ltd. ARTIST=A Randomized Trial Investigating SSRI Treatment; SSRI=selektiv serotoninåterupptagshämmare.

27 Läkemedel - Antidepressiva SSRI har svag effekt – norarenerg komponent 1.Tricyklica –Amitryptilin – Tryptizol •muskuloskelettala smärtor, spänningshuvudvärk, neuropatisk smärta –Nortriptylin, Klomipramin 2.Duoloxetin, Ariclaim 3.Mirtazapin 4.Venlafaxin P Hedlund 2006

28 Stina 24 år •Panikångest med agorafobi för 7 år sedan.

29 Paniksyndrom – agorafobi Specifika fobier Tvångs- syndrom Posttraumatiskt stressyndrom Generaliserad ångest Socialt ångestsyndrom Ångestsyndrom DSM-IV

30 Generaliserat ångestsyndrom GAD: Diagnoskriterier enligt DSM-IV A. Överdriven ängslan och oro (räddhågad förväntan) kring ett antal händelser eller aktiviteter. Detta förekommer flertalet dagar i minst 6 månader. B.Oron är svår att bemästra. C.Minst 3 av 6 symtom: (1) rastlöshet, uppskruvad, (2) uttröttbarhet, (3) koncentrationssvårigheter, (4) irritabilitet, (5) muskelspänning, (6) sömnstörning. D.Oron är ej fokuserad enbart till drag från annan psykisk störning, t.ex. rädsla för att få en panikattack. E.Besvären orsakar kraftig störning eller nedsatt funktion. F.Ej sekundär till drogeffekter eller medicinsk åkomma, och ej enbart i samband med depression, psykos eller autism.

31 Generaliserat ångestsyndrom GAD • Wittchen et al J Clin Psychiatry. 2002;63(suppl8): /3 uppger smärta SMÄRTA GAD dubbelt så vanligt hos patienter med långvarig smärta. 70 % Söker för fysiska symptom

32 Stina, 24 år •Fixerad vid mediciner och sin smärta. •Patienten önskar mer medicin - opiater.

33 Står på 20-tal mediciner •Oxycontin •Oxynorm •Xanor 4 mg/dygn •Flunitrazepam •Lyrica •Panodil Extend •Imigran •Ovesterin •Vesicare •Furandantin •Diflukan •Prednisolon •Fosamax •Kalcipos D Forte •Duroferon •Papaverin •Movicol •Nexium •Imodium

34 Opiater •All beroendeproblematik, nämligen upplevandet av psykisk och fysisk olust och smärta, är knuten till opiatreceptorerna och endorfinsystemet. •Stimulerar lust-och belöningscentrum. •Dämpar olustupplevelser. •Bensodiazepiner - beroende ger smärtor.

35 Stina, 24 år •”Vill bli smärtfri”. •Fixerad vid sin smärta och vid mediciner. •Sjukskriven, mycket låg funktionsnivå – ”orkar ta sig upp ur sängen”.

36 Utan kroppslig sjukdom Tolkas som kroppslig sjukdom SMÄRTA Fokusering Uppmärksamhet Bekämpa/ Ta kontroll, McCracken, Vowles, & Eccleston, 2004, Pain 92% McCracken, Vowles, & Eccleston, 2004, Pain - Medicin - Behandlingar Undvikande beteende - Fysisk aktivitet - Arbete - Intressen - Socialt liv Funktionssänkning Styr individens liv

37 Somatoformt smärtsyndrom -en ”beteende-sjukdom” -Symptom som om kroppslig sjukdom -Beteende som om kroppslig sjukdom

38 3 saker som smärtpatienter gör Fordyce 1976

39 •Vilar, minskade aktiviteter •Tar tabletter, aktivitet för kontroll av smärta •Beklagar sig över smärta – verbalt och icke-verbalt, fokusering på smärtupplevelse

40 Rörelserädsla - Kinesiofobi •75 % överdriven rädsla för att röra sig. •Vågar inte träna - oro att fysisk aktivitet kan förvärra. •Kognitioner –ryggkotan skulle hoppa ur. –leden skulle gå sönder. –rullstol om de rörde sig för mycket. –Smärta betyder att nåt är trasigt –Jag måste hitta en bättre läkare som tar mig på allvar o hittar felet. –degenerativa förändringar betyder att min rygg faller samman om jag belastar den. Patienter med smärta i muskler och leder mår ofta bättre av fysisk aktivitet. •Lundberg M. Kinesiophobia - various aspects of moving with musculoskeletal pain

41 Fysisk aktivitet •Minskar känslighet för smärta. NachemsonAL Advices in low-back pain. Clin Orthop 200: ,1985 •Fysiskt tränade personer –har färre och kortare attacker av smärta –Är mer smärttoleranta. •Biering-Sorensen F:Psyical mesurements as risk indicators for low back trouble over one-year period.Spine ): ,1984 –Mindre uttalad stressfysiologisk aktivering i samband med psykosocial belastning. •Traustadottir: The HPA axis response to stress in women. Effects of aging and fitness. Psychoneuroendokrinilogy 2005;30: •Peronnet F et al. Plasma norepinephrine response to exercice before and after training in humans. J Appl Physiol 1981;51: •Georgiades A et al. Effects of exercice and weight löss on mental stress-indused cardiovascular responses in individuals with high blood pressure.. Hypertension 200;36: •Rimmele U et al. Trained med show lower cortisol, heart rate and psychological responses to psychological stress compared with untrained men. Psychoneuroendocrinology 2007;32:

42 Smärtbeteende •När en person reagerar på symptom eller besvär som inte kan stödjas av kroppslig undersökning. •Lära sig smärtbeteende. (Linton)

43 Smärtbeteende •Medicinska beslut bestäms mer av patientens oro och sjukdomsbeteende än av medicinska indikationer. •Waddell G; Clinical assessment of lumbar impairment. Clin Orthop 221; , 1987 •Fordyce: Långvarig smärta är ett beteende Marcello

44 Strategier Resultat •Vila •Ta tabletter •Beklaga sig Kort Lång

45 Rädsla för smärta oroar sig för framtiden skadan förvärras Erfarenhetsbaserat undvikande Smärta Skifte för läkare och patient Aktiv patient – passiv läkare Från fokus på smärta till hälsobeteende KBT Fysisk aktivitet Beteendeaktivering ACT Multimodal rehabilitering Förbättring Smärtreduktion? Undvikande Sekundär Dysfunktion ångest, depression Fysiologisk påverkan Anspänning/Oro Smärtrelaterad rädsla och undvikande Att bryta den onda cirkeln Uppmärksamhet Fokusering Ref: Shipton EA, Tait B,. European Jrnl Anaesthesiology 2005, 22 (6): Funktionsutveckling

46 Rädsla för smärta UndvikandeRädsla för smärta och vad vi gör åt den är mer handikappande än smärtan i sig: Waddell m fl 1993 Smärtrelaterad rädsla har starkare samband med funktionsproblem än smärtan i sig. Combez m fl 1999, Waddell 1998, Vlaeyen, Kole-snijders, Rotteveel m fl 1995, Förkastar att funktionshinder är orsakade av smärta: Vlaeyen & Linton 2002 Smärtrelaterad rädsla är en stark predikor till att långvarig smärta-utveckling och funktionsnedsättning. Vlaeyen & Linton 2002 Fritz, George & Delitto Smärta Undvikande Waddell, Newton, Henderson, Somerville & Main Oro, ängslan samt rädsla-undvikande inställning överskattar smärta. Combez,, Vervaet, Lysens, Eelen & Baeyens 1996, Arntz, Dreesen & De Jong 1994, Arntz, Van Eck & Heijmans Rädsla-undvikande förekommer innan funktionsnedsättning. Bauer & Linton 2002 Klenerman, m fl 1995, Linton & Bradley 1992 Linton, Baeur, Vlaeyen & Hellsing 2000 Siebien, Vlaeyen, Tuerlinckx & Portegijs 2002 Sekundär Dysfunktion Crombez;, Vlaeyen, Heuts o Lyses 1999 Vlaeyen & Linton 2000 Smärtrelaterad rädsla har starkare samband med funktionsproblem än smärtan i sig. Combez m fl 1999, Waddell 1998, Vlaeyen, Kole-snijders, Rotteveel m fl 1995, Förkastar att funktionshinder är orsakade av smärta: Vlaeyen & Linton 2002 Undvikande leder till minskad aktivitetsnivå: McCracken, Zayfert & Gross, Vlaeyen, Kole-Snijders, Boeren & van Eek, Fysiologisk påverkan Anspänning/Oro Oro, ängslan samt rädsla-undvikande inställning överskattar smärta. Combez,, Vervaet, Lysens, Eelen & Baeyens 1996, Arntz, Dreesen & De Jong 1994, Arntz, Van Eck & Heijmans Modellen för smärtrelaterad rädsla och undvikande. Vlaeyen JW, Linton SJ. Fear-avoidance and its consequences in chronic musculoskeletal pain: a state of the art. Pain 2000;85(3): Vlaeyen & Linton 2002 Amundsson, Norton o Norton 1999 Testa tillämplningar: Asmundson, Vlaeyen & Combess,, Vlaeyen & Linton Shipton EA, Tait B,. European Jrnl Anaesthesiology 2005, 22 (6): Uppmärksamhet Fokusering Rädsla-undvikande inställning har ökad uppmärksamhet / vaksamhet på smärta: På bekostnad av andra aktiviteter. Combez,, Vervaet, Lysens, Eelen & Baeyens 1998, Vlaeyen & Linton 2002

47 Stina 24 år •Urinträngningar / urinträngningssyndrom sedan 4 år. –Uro-installationer 5-9 ggr/ månad. •Ny läkare på reuma-klin – SLE avskriven. •Fibromyalgi.

48 Stina 24 år •Åter till distriktsläkare. •Pos F-Hb. •Hematolog: – järnbristanemi. •Mag-tarm: – funktionell dyspepsi och IBS. •Infektion: – inga bakteriella eller svampinfektioner hittade. •Dietist – kosttillskott 3 ggr/dag.

49

50 Koncentrations / minnesstörning Huvudvärk Sömnstörning Yrsel Illamående Hjärtklappning Ljud / ljuskänslighet Smärta/muskelvärk Trötthet El-allergi Frossa /feberkänsla

51 Koncentrations / minnesstörning Huvudvärk Sömnstörning Yrsel Mag-tarmtörning Hjärtklappning Ljud / ljuskänslighet Smärta/muskelvärk Trötthet Kroniskt trötthetssyndrom/ Myalgisk encephalit C F SME Frossa /feberkänsla

52 En utskrift fr å n Expressens n ä tupplaga, Expressen.se Efter flera l ä karbes ö k fick Malin till slut diagnosen ME, kroniskt tr ö tthetssyndrom. Foto: TV4 Malin ligger i s ä ngen 23 timmar om dygnet Hon ligger i sängen 23 timmar om dygnet. Malin Näfstadius, 31, är en av svenskar som lider av ME, kroniskt trötthetssyndrom. - Hon har inget liv, det är så plågsamt för hela familjen, säger mamma Kerstin Näfstadius.

53 Koncentrations / minnesstörning Huvudvärk Sömnstörning Yrsel Mag-tarmtörning Hjärtklappning Ljud / ljuskänslighet Smärta/muskelvärk Trötthet Fibromyalgi Frossa /feberkänsla

54 Koncentrations / minnesstörning Illamående Sömnstörning Yrsel Mag-tarmstörning Hjärtklappning Ljud / ljuskänslighet Smärta/muskelvärk Trötthet Ångest Frossa /feberkänsla

55 Varje vecka upplever 80% av friska vuxna kroppsliga symptom - normala kroppsliga symptom Tolereras inte – Nolltolerans för kroppsliga symptom? Pennebaker JW et al. Lack of control as a determinant of perceived physical symptoms. J Persa Soc Psychol 35; , Reidenberg MM et al. Adverse non-drug reaktions. New Engl J Med 279;678-9, 1968

56 Vanliga symtom vid fibromyalgi själv har jag 95% av allt detta: •Värk - på många ställen eller som flyttar omkring i kroppen Trötthet/kraftlöshet Ofunktionell sömn; vaknar inte utvilad Stelhetskänsla Närminnesstörningar Koncentrationsproblem; svårt att finna ord Yrsel, balansproblem Huvudvärk Irritabilitet, humörsvängningar, ”kort stubin”, psykisk stresskänslighet Domningar, stickningar Slemhinnesymtom - ögon, mun, näsa, underliv. Svullnadskänsla Ljuskänslighet Luktkänslighet Ljudkänslighet •Feberkänsla, ibland kokande känsla i kroppen; ömsom kall-varm; svettningar Colon irritabile symtom Täta vattenkastningar Hjärtrytmrubbning och/eller andningssvårigheter; tillfälligt Illamående Kroppsklåda Vadkramper, spec. nattetid Ofrivilliga muskelryckningar Nedstämdhet kopplad till värkintensiteten Dimsyn och svårigheter att fixera blicken Kalla fingrar och tår Infektionskänslighet, särskilt herpesvirus Diffusa hudreaktioner

57 Generaliserat ångestsyndrom enligt DSM III Muskelspänning 1.Darrig,sprittig, skakig 2.Spänd, muskelvärk 3.Rastlöshet 4.Uttröttbarhet Autonom överaktivitet 5.Lufthunger 6.Hjärtklappning 7.Svettningar 8.Muntorrhet 9.Yrsel, svindel 10.Illamående, diarré, magbesvär 11.Värmevallningar och/eller frysningar 12.Täta urinträngningar 13.Svårt att svälja, "globus" Spänd vaksamhet 14.Uppskruvad, på helspänn 15."Lättskrämd" 16.Koncentrationssvårigheter 17.Svårt att somna, orolig sömn 18.Irritabilitet

58 Smärta Muskelvärk Trötthet Koncentrationsstörning Minnesstörning Sömnbesvär Ljudkänslighet Ljuskänslighet AMALGAM STRESS/ ARBETE EL INFEKTION MUSKELSJUKDOM FETTSJUKDOM Vad är orsaken? Vem har rätt? Attribuering •Att man anser sig veta att symptomen har en bestämd orsak.

59 Attribuering Sjukdomen har roll •Tillskriver vissa händelser ett orimligt stort förklaringsvärde. •Bintzer i Umeå: –Konversionspatienter har starkare tro på somatiskt än stokepatienter •Ideologiska funtamentalister –inrättar sitt liv efter detta – flyttar ut o skogen –tar ut amalgam •Inga argument biter.

60 Hypokondri / hälsoångest •Förhöjd uppmärksamhet av vad som pågår i kroppen. •Hypokondri en faktor – rädd att ha missat en sjukdom. Ångestsyndrom? Tvång? •Smärt-rädsla – fobi •Alla hypokondriker får rätt till slut – de dör

61 Beteende Oro Medicinska åtgärder + + SOMATOFORMA SYNDROM Identitet Somatisering – en process En process där sjukvården medverkar Iatrogen sjukdom?

62 Beteendekrevad Beteende försärkning

63 Psykiatri-fobi Värdering Något inbillat, Framkallat själv, Dålig prognos, Dumhet /intelligens, Skamligt(jag mår dåligt)

64 Dags avskaffa begreppet somatisering inom den specialiserade sm ä rtv å rden Jan Lidbeck med dr, överläkare, sektionschef, Smärtrehab, Helsingborgs lasarett Referenser 1. Åsbring P, Närvänen AL. Women’s experiences of stigma in relation to chronic fatigue syndrome and fibromyalgia. Qual Health Res 2002;12: Merskey H. Beware somatization [guest editorial]. Eur J Pain 2000;4: Lidbeck J. Somatisering – uttryck för en förlegad sjukdomssyn. Läkartidningen 2002; 99: Somatisering? En personlig betraktelse från smärtans horisont. Svensk Rehabilitering 2002;(2):42-4.

65 Psykisk funktion vid konversionssyndrom

66 Alexitymi Oförmåga att känna igen och uttrycka känslor. •Vanlig vid psykosomatiska muskeloskelettala besvär. •Upplever smärta mer sensitivt än andra. •Mer smärta vid palpation, överkänslighet vid beröring. •Sivik T: Alexithymia and hypersensitivity to touch and palpitation. Integrative Physiol Behav Science

67 SOMATOFORMA SYNDROM Somatisering – stigmatiserat begrepp Medicinsk oförklarade symptom Subjektiv ohälsa Funktionella besvär

68 Somatoforma syndrom (DSM-IV) •Somatiseringssyndrom (polysymtomatisk) •Odifferentierat somatoformt syndrom (mono- eller oligosymtomatisk) •Somatoformt (idiopatiskt) smärtsyndrom •Konversionssyndrom (pseudoneurologiska symptom) •Hypokondri (rädd eller övertygad att vara sjuk) •Dysmorfofobi (besvär av inbillad utseendedefekt) •Somatoformt syndrom UNS

69 Somatisering heterogen grupp Somatisering är en process

70

71 Olika grader av komplexitet •Okomplicerad psykosomatik •Fakultativ somatisering, kognitiv förståelse löser det •Egentlig somatisering –vanföreställningar

72 Fakultativ somatisering •Patienterna inte helt främmande för betydelsen av psykologiska faktorer •Somatiska symtom som beror på identifierbar psykisk sjukdom som depression eller ångestsyndrom. •Ofta hyggligt fungerande i arbete och familj

73 Kronisk somatisering (”Somatiseringssyndrom”) •Dysfunktionella –Personlighetsstörning •Somatisk fixering, fundamentalism, identitet •Skovvisa förlopp –somatiserar i samband med påfrestning •Dysfunktionell familj – ofta missbruk, kriminalitet eller tung psykisk sjukdom på nära håll i familjen.

74 Stina, 24 år Diagnos? •Somatisk syn •Fibromyalgi M 79.7 •IBS och funktionell dyspepsi K 30.9, K 58 •Urinträngnings- syndrom N 39.4 •?•? •Psykiatrisk syn •Somatoformt syndrom •Beroende •Ätstörning – anorexi •Histrionisk personlighetsstörning

75 Sökfrekvens •-09: •Söker igenomsnitt •12,4 kontakter per månad •-10: •10.6 kontakter/ månad

76 Cirka 30% av alla sjukskrivningar på långvarig smärta. (SBU 2006) Smärtrelaterade samhällskostnader i Sverige uppgår till nästan 300 Mdr. kr/år (Dagens Medicin ht 2011) Var 3:je pat i primärvård som söker för somatiska besvär har ingen somatisk sjukdom. (Owe Bodlund, Umeå)

77

78


Ladda ner ppt "SMÄRTA och PSYKIATRI Pia Östryd Specialist i psykiatri och Smärtlindring Företagsläkare."

Liknande presentationer


Google-annonser