Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

PROJEKTREDOVISNING LOGISTIKCENTRUM i Ljusdal Bidrar till ett SLAGKRAFTIGT NÄRINGSLIV och ett HÅLLBART SVERIGE LOGISTIKCENTRUM i Ljusdal Bidrar till ett.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "PROJEKTREDOVISNING LOGISTIKCENTRUM i Ljusdal Bidrar till ett SLAGKRAFTIGT NÄRINGSLIV och ett HÅLLBART SVERIGE LOGISTIKCENTRUM i Ljusdal Bidrar till ett."— Presentationens avskrift:

1 PROJEKTREDOVISNING LOGISTIKCENTRUM i Ljusdal Bidrar till ett SLAGKRAFTIGT NÄRINGSLIV och ett HÅLLBART SVERIGE LOGISTIKCENTRUM i Ljusdal Bidrar till ett SLAGKRAFTIGT NÄRINGSLIV och ett HÅLLBART SVERIGE

2 Lastningsplats Tallåsen Provisorium Lastningsplats Östernäs OK för Trätåg – men bör flyttas Biobränsle Skästra Användbar för Sveaskog – men inte optimal Terminal/Rundvirke Kläppa OK för Trätåg Vad händer med alla andra aktörer och behov? ? x x

3 • Region Gävleborg • Ljusdals Kommun • Bilofs medlemmar (arbetstid)

4 • Stärka, utveckla företag och näringsliv med koppling till skogen - Tillvarata förnybara resurser, utnyttja den potential som läget och tillgångarna på råvara ger - Effektivisera logistiken för att möjliggöra marknads- och affärsutveckling - Gäller all transportintensiv verksamhet! • Förbättra miljön • Skapa mervärden ur ett nationellt hållbarhetsperspektiv. • Hållbar bränsleförsörjning handlar om förnybart bränsle och bra logistik!

5 • är öppen och tillgänglig - placeras på ett optimalt sätt utifrån transportflöden och miljöaspekter - tillgodoser olika, uttalade behov • möjliggör vidareutveckling/expansion • tillhandahåller markytor/infrastruktur som möjliggör för enskilda företag av bedriva verksamhet (lagring, lastning, bearbetning..) i direkt anslutning till terminalen och dess infrastruktur • ägs och drivs av aktörer som är fristående från särintressen

6 - Stefan Karlsson, Wallbergs Bränta - Jonas Olinder, Mellanskog - Mats Karlsson ExTe (VD) - Stefan Färlin, Närljus (Näringslivschef) - Peter Lidehäll (projektledare) i nära samspel med bl a • Bilof (ordf Carl-Eric Lindquist och styrelsen) • Rolf Berg, Ljusdals kommun Viktiga kontakter/partners:  Owe Ljunghammer (järnvägsexpert ExTe)  Leif Bigsten (utvecklingschef, ansvarig för Skaraborg Logistic Center, Falköping)  Infranord  Reino Erixon, WSP (expert på terminalprojektering, delaktig i bl a Stockaryd och Nykvarn)  Green Cargo

7 Dialog med - aktörer som förväntas använda terminalen eller som bedriver verksamhet med koppling till logistiksektorn - större kunder - andra terminaler/ -projekt, experter - offentliga aktörer - tågoperatörer Analys av tidigare förstudier/ andra planer Kontinuerliga arbets- och avstämningsmöten

8 - Ljusdals kommun - Länsstyrelsen - Region Gävleborg - Skogsstyrelsen - Trafikverket - Regering, riksdag

9 Sveaskog Holmen Mellanskog Trätåg / Stora Enso - Billerud Korsnäs Neova Större energiföretag Setrasågen Färila Wallbergs, ExTe Övriga, mindre aktörer

10 • Sågat virke: Efterfrågan styrs i hög grad av byggandet, vilket just nu är eftersatt i tillväxtregionerna. Intresset för trä som konstruktionsmaterial i flerbostadshus och högre byggnader ökar. Intressant exportpotential finns, bl a till Mellanöstern. • Papper: Marknaden för tidningspapper försämras snabbt, förpackningar och mjukpapper utvecklas positivt. Totalt sett mindre efterfrågan på massaved. • Energi: Fokuseringen på hållbarhet ökar efterfrågan på förnybart bränsle, framför allt biobränsle från skogen. Ett genombrott för biodrivmedel skulle öka intresset för skogsråvara väsentligt. • Ur ett regionalt perspektiv: Skogen växer och resurserna återskapas kontinuerligt, men konkurrenskraften bygger i hög grad på kostnadseffektiva transporter och bra logistik

11 Potential skogsflis: 600 GWh ≈ tåg Sveaskog: ≤ ton Holmen: ≤ ton Mellanskog: – ton Setrasågen: – ton Övriga: ? Trätåg / Stora Enso - Billerud Korsnäs: ton

12 2011: Anmält för GROT-uttag: ha Antag att hälften av utnyttjas: ha Avkastning per ha: 80 MWh (i teorin är upp till 150 MWh möjligt) Vilket ger 600 GWh per år, • uppskattad bruttointäkt: ca 145 milj kr • Sysselsättningseffekt från skog till terminal: årsarbetare Jämförelse: Fortum Värme behöver minst GWh i Värtan

13 Större energiföretag / Fjärrvärme • Fortum Värme: 8300 GWh + Värtan (1700 GWh) = 2500 tåg per år • Vattenfall: Nytt kraftvärmeverk planeras i Uppsala till 2018 ( GWh skogsbränsle) • Eon: Begränsat behov av leveranser från Ljusdal • Mälarenergi : 1470 GWh • Söderenergi (Igelsta): Upp till 2000 GWh Lokalt: • Ljusdal Energi: 95 GWh • Gävle Kraftvärme/Johannes: 80 GWh • Fjärrvärme Gävle totalt: ca 680 GWh Stor variation i inflödet beroende på årstid och temperatur

14 Förstudier/ planer: - Ramböll, Trafikverket - Trätåg/ Kläppa - Sveaskog/ Skästra Andra projekt/ terminaler: - Wasaåkarn - Skaraborg Logistic Center - Stockaryd - Storuman, Bastuträsk - Torsby - Nykvarn - Eskilstuna

15 Anslutning till stambanan - Växel - Signalsystem - Spårport/ korsning med väg 83 - Anslutningsspår – överlämningsbangård - Elektrifierat industrispår till terminalområde - Bilväg parallellt med industrispår Anslutningsväg till väg 84 – inkl lastbilsparkering Terminalområde (minst 40 ha) - x parallella lastningsspår (med goda möjligheter till komplettering, förlängning) - Uppställningsspår - Lagringsytor för olika användare/ produkter (med goda expansionsmöjligheter) - Lastytor - Utrustning för mätning/vägning, lossning, bearbetning, lastning av rundvirke, sågade trävaror, bioenergiprodukter, containers, semitrailers.. - Servicefunktioner (tankning, reparationer, …) - Kontor, personalutrymmen, parkering - Stängsel, belysning - Lagerbyggnader

16 Skaraborg Logistic Center i Falköping … en terminal i kommunal regi, med stöd av statliga pengar. Total kostnad ca 45 milj, varav kommunen satsat ungefär hälften. Läget ca 1,5 km från stambanan och innehåller ungefär samma komponenter som är aktuella i Ljusdal Driften sköts av en entreprenör Trafikmängden är betydligt lägre än det vi tror om Ljusdal: I nuläget handlar det om 7-8 tåg per vecka I anslutning till den kommunala terminalen har Trätåg en egen (likt Stockarydsmodell), med egna investeringar på ca 25 milj Även Södra Skogsägarna/Sydved beslutat att också etablera sig inom området

17

18 Observationer: … investeringarna i terminalprojekt finansieras till stor del via offentliga medel … kommunernas insatser – som i allmänhet är betydande – balanseras genom terminalavgifter som motsvarar en rimlig avkastning på insatt kapital. … ett stort inslag av rena bidrag reducerar kapitalkostnaden och därmed intäktskraven … när det gäller Ljusdal har signalerna till näringslivet varit att besluten om investeringar ska göras på rent affärsmässiga grunder

19 Gemensam infrastruktur Terminal: x milj Anslutningsspår: y milj Vägar: z milj Enskilda lösningar Var och en löser detta utifrån sina behov Ljusdals kommun Regionala infrastrukturmedel Trafikverket EU-bidrag Privata aktörer: Privata aktörer: 100 %

20 Kostnad milj kr 1 En anslutning till stambanan, inkl växel, signalsystem, korsning järnväg-väg 83 och ett ca 700 m långt spår TRAFIKVERKETS ANSVARSOMRÅDE 2 Industrispår (total längd 8 km), inkl överlämningsbangård. Det stråk som tas i anspråk beräknas vara 8 km x 50 m, dvs 40 ha 100 3Öppen terminal800x100 m (8 ha)16 4Övrig gemensam infrastruktur Infart från väg 84: En avfartsfil byggs längs vägen för den trafik som kommer från väster. Väg, lastbilsparkering, mätstation Utfart till väg Enskilda terminalerElektrifierat industrispår fram till tomtgränsen ingår i projektet

21 Studien bekräftar de starka argument som finns för en slagkraftig och gemensam terminal! Men: Utifrån de förutsättningar som gäller just nu, är terminalprojektet angeläget men sannolikt ogenomförbart! Möjliga vägar vidare: • Sänka projektets kapitalkostnader, via bidrag från offentliga infrastrukturmedel! • Bredda finansieringsbasen genom en dialog med de stora energibolagen i Mellansverige! • Bromsa enskilda etableringar av permanenta lastningsplatser och hänvisa transportintensiv verksamhet till en gemensam terminal!

22 De företag som är intresserade av att terminalfrågan får en lösning bör skapa en gemensam plattform med målet att bilda ett konsortium tillsammans med kommunen. Kommunens politiker bör – genom ett formellt beslut - snarast slå fast att en öppen terminal ska byggas, i samspel mellan kommunen, näringslivet och Trafikverket. Kommunen bör understryka detta ställningstagande genom att a) Avsätta medel för att finansiera kommunens åtagande i terminalprojektet b) Uppdra åt kommunledningen att tillsammans med näringslivet skapa ett konsortium för terminalfrågan c) Klargöra att Ede kan fungera som en tillfällig omlastningsplats för omlastning av rundvirke fram till att terminalen är tillgänglig Ett konsortialavtal klargör ansvars- och rollfördelning när det gäller projektering, etablering, finansiering och drift Konsortiet bedöms ha möjligheter att få medel från Region Gävleborg för att genomföra projekt- och planeringsarbetet Därefter förutsätts GENOMFÖRANDEPROCESSEN ta vid!


Ladda ner ppt "PROJEKTREDOVISNING LOGISTIKCENTRUM i Ljusdal Bidrar till ett SLAGKRAFTIGT NÄRINGSLIV och ett HÅLLBART SVERIGE LOGISTIKCENTRUM i Ljusdal Bidrar till ett."

Liknande presentationer


Google-annonser