Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

ÅBOSKOLORNA MOTIONERAR 2004-2007 Bakgrund, mål Konkreta första åtgärder Anu Oittinen, Åbo stad, skolcentralen, 050 4071530,

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "ÅBOSKOLORNA MOTIONERAR 2004-2007 Bakgrund, mål Konkreta första åtgärder Anu Oittinen, Åbo stad, skolcentralen, 050 4071530,"— Presentationens avskrift:

1 ÅBOSKOLORNA MOTIONERAR Bakgrund, mål Konkreta första åtgärder Anu Oittinen, Åbo stad, skolcentralen, ,

2 BAKGRUND Motionens inverkan på hälsan, välbefinnandet, orken, koncentrationsförmågan och inlärningen Åbostrategin: åbobornas välbefinnande, barnens, de ungas och barnfamiljernas välbefinnande (grunden för projektets finansiering) Goda erfarenheter av tväradministrativa projekt (t.ex. Rörelse 2000) Barnens och de ungas motionerande har minskat Ý PROJEKTET SKOLORNA MOTIONERAR Ý SÄTT FART PÅ SKOLDAGEN!

3 VAD STRÄVAR VI EFTER? Vid utgången av år 2007 har barnens och de ungas välbefinnande samt elevernas trivsel i skolan ökat tack vare motionen. Detta förutsätter att skolornas verksamhetskultur och - miljö utvecklas aktivt och i en riktning som uppmuntrar till motion. Skolorna behöver skräddarsydda verksamhetsformer och på basis av dem nya lösningar som gynnar motionerandet.

4 HUR KAN MAN STÖDA DESSA VERKSAMHETSFORMER? Genom stöd till lärarna : utbildning, material och andra åtgärder. Genom stöd till skolsamfundet: utbildning, mera växelverkan. Genom att erbjuda en bred tväradministrativ samarbetsgrund till hjälp för genomförandet av de olika skolornas projekt. SKOLARNAS VERKSAMHETSKULTUR KAN FÖRÄNDRAS BARA GENOM VERKSAMHETSFORMER SOM UTGÅR FRÅN SKOLORNAS EGEN SITUATION.

5 PROJEKTETS FRAMSKRIDANDE 1) Utgångspunkterna specificeras i skolorna 2) De gemensamma intresseområdena uppskisseras -> utbildning, material, projektifiering 3) Verksamhetsplanerna uppgörs 4) Planerna för genomförandet uppgörs 5) Genomförande, uppföljning, utvärdering 6) Nya utgångspunkter

6 PÅ SKOLNIVÅ PÅ PROJEKTNIVÅ PÅ STADSNIVÅ PÅ RIKS- & INTERN. NIVÅ De egna utg.punkterna & förväntningarna Deltagandet Delaktiggörandet Verksamhets- processen De gemensamma intresseområdena Produkterna Materialet Utbildningen Nätverken, samarbetet Påverkan på beslutsfattandet, strategierna, verksamhets- sätten Projektifiering av nya idéer Samarbets- partnerna Finansieringen Riksomf. och intern. projekt (EU: Shape up) VERKSAMHETENS / PÅVERKNINGENS NIVÅER

7 Ett brett projekt på stadsnivå Þ18 lågstadieskolor, 3 högstadieskolor, 3 gymnasier, yrkesinstitutet (3 enheter) ÞDe olika förvaltningsenheterna Þ Bindande engagemang från stadens ledning De riksomfattande nätverken • t.ex. Ung i Finland Det europeiska samarbetet • nätverket Active living •EU:n Public Health Programme: Shape Up •EU:n Public Health Programme: Shape Up: vad man i olika länder har gjort för att lösa problemet med barns övervikt (Åbo är en av de 25 projektstäderna)

8 MÅLEN FÖR PROJEKTET "SKOLORNA MOTIONERAR" Uppdaterat SKOLORNA MOTIONERAR, forskningsprojekt Analys av interventionsprocessen och utvärdering av förändringen i skolans verksamhetskultur Utvecklingen av elevernas fysiska kondition och rörelsebehärskning Utvecklingen av elevernas hälsa och välbefinnande Förändringen i elevernas motions- vanor och attity- der till motionen Undersökning av alla elever i klass 4: förändringarna i motionsvanorna och attityderna till motionen, hälsan och välbefinnandet PÅ SKOLNIVÅ Intervjuer Kontakthäften Utbildningsmaterialet PÅ ELEVNIVÅ Test av rörelsebehärskningen och den fysiska konditionen PÅ ELEVNIVÅ Enkätblanketter till eleverna och deras föräldrar PÅ ELEVNIVÅ Enkätblanketter till eleverna och deras föräldrar

9 UTGÅNGSPUNKTER. SYNPUNKTER SOM NOTERATS: LÅGSTADIESKOLORNA Motionen på rasterna: 1) rastkorgar, 2) nya spel/lekar -> häfte, 3) lekdagar, dagar med olika teman på rasterna, 4) lekledare, 5) traditionella gårdslekar, 6) förhållandena på skolgårdarna skall utvecklas med beaktande av närmotionsbehoven: en plan på stadsnivå, separata planer för gårdarna. Motionen på väg till och från skolan: 1) kartor över skolvägar, 2) kampanj kring skolvägsmotionen, 3) ”trafikmormödrar och -morfäder”. Klubbverksamheten: de som är motionspassiva bör fås med. Eftermiddagsklubbarna: motionen en permanent del av verksamheten (handledarna bör få utbildning). Information och kommunikation kring motionen, hälsan och välbefinnandet 1) kontakthäfte för kommunikation mellan hem och skola, 2)

10 UTGÅNGSPUNKTER. SYNPUNKTER SOM NOTERATS: HÖGSTADIESKOLORNA OCH GYMNASIERNA Experiment med en personal trainer: en personlig tränare har mottagning i skolan t.ex. en timme per vecka, samarbete mellan tränaren och hälsovårdaren, material till stöd för verksamheten (motionskalender m.m.) Kompismotion: eleverna aktiverar varandra, kurs i kompisrådgivning i gymnasiet, aktivering av motionen på rasterna osv. Motionsklubbarna: utgångspunkten är att de passiva fås med Motionen på väg till och från skolan (kartor, kampanj, upplysning om farliga ställen) Motionen på rasterna: utrustning, utvecklande av förhållandena på skolgården

11 UTGÅNGSPUNKTER. SYNPUNKTER SOM NOTERATS: YRKESINSTITUTET •De ensamboende ungdomarna -> hur kan projektet ge deras liv innehåll och kamrater (kompismotionen) •Motionens ställning bör stabiliseras i undervisningen •Invandrarna, klubbverksamheten osv. •Det är mycket viktigt att påverka på attitydnivå (inställningen till motion är negativ) --> information, marknadsföring osv. •De elever som studerar marknadsföring: ”Hur skall motionen marknadsföras / säljas då målgruppen är eleverna vid Åbo yrkesinstitut?" •Byggnadsavdelningen elever: bygger utrustning i liten skala för skolgården •Hur kan Power Action-verksamheten utnyttjas?

12 PROJEKTETS FILOSOFI: Projektet synliggörs med små konkreta åtgärder, och framskridandet av den omfattande helheten - förändringen av verksamhetskulturen - ges stöd.


Ladda ner ppt "ÅBOSKOLORNA MOTIONERAR 2004-2007 Bakgrund, mål Konkreta första åtgärder Anu Oittinen, Åbo stad, skolcentralen, 050 4071530,"

Liknande presentationer


Google-annonser