Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm Betydelsen av vägdamm för folkhälsan i Storstockholmsregionen Christer Johansson SLB Miljöförvaltningen,

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm Betydelsen av vägdamm för folkhälsan i Storstockholmsregionen Christer Johansson SLB Miljöförvaltningen,"— Presentationens avskrift:

1 Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm Betydelsen av vägdamm för folkhälsan i Storstockholmsregionen Christer Johansson SLB Miljöförvaltningen, Stockholm ITM Stockholms universitet Bertil Forsberg och Kadri Meister Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin Umeå universitet

2 Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm personer dödade i trafiken varje år* ( , NTF.se) Dödsolyckor i trafiken (www.ntf.se) * Stockholms län Många dör i förtid på grund av trafikens luftföroreningar Fina partiklar från vägtrafik kan orsaka ~430 förtida dödsfall per år* (Forsberg et al., Ambio, vol.,34, No. 1, 2005) Grova partiklar från vägtrafik kan orsaka ytterligare ~40 förtida dödsfall per år* (Forsberg et al., 2011, opublicerade resultat)

3 Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm Livslängdspåverkan i Stockholms län KvinnorMän Förväntad livslängd81.6 år75.6 år dödsfall (1995) Ökning om alla lokala* partikulära luftföroreningar försvinner + 60 d+ 70 dCa 400 dödsfall Ökning om alla slutar röka d+ 440 d27% rökare, (10-19 cig/d) Ökning om ingen får lungcancer d+ 200 d595 dödsfall (1995) Ökning om ingen begår självmord d+ 140 d256 dödsfall (1995) Ökning om inga trafikolyckor + 30 d+ 50 d71 dödsfall (1995) •Med lokala avses de från utsläppen i länet. Till detta kommer partiklar från andra länder som leder till ca 4 månaders livslängdsförkortning totalt för män och kvinnor.

4 Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm Finansiärer •Landstingets miljöanslag •Stockholms stad (Miljöförvaltningen) •Umeå universitet (via APHECOM)

5 Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm Bakgrund (1/2) •Partikelutsläpp leder till betydande hälsoeffekter •Men behövs kunskap olika källors betydelse för folkhälsan för optimala åtgärder •PM10 halterna överskrider MKN •Vägdamm utgör stor del av PM10 •Stort bidrag i Stockholm jämfört med andra storstäder i Europa •Hälsoeffekter av grova partiklar i Sthlmsregionen –Sjuklighet •Dokumenterade akuta effekter på luftvägssjukdomar •Inga säkerställda akuta effekter på hjärt- kärlsjukdomar –Dödlighet •Inga säkerställda effekter på akut förtida dödlighet •Långtidseffekter har inte kunnat fastställas

6 Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm Bakgrund (2/2) •Effekter av vägdamm i Finland (våren) –Increased respiratory symptoms among children (Tiittanen 1999) •Partiklar med kisel och järn i Oslo –Increased prevalence of cough and reduced lung function among children in Oslo, Umeå & Kuopio (Roemer et al., 2000) •Sand stormar i Spokane (USA) –No increase in mortality (Schwartz et al., 1999) •Sand stormar i Washington (USA) –Increased hospital admissions due to bronchitis •Grova partiklar i Coachella Valley, CA –Increased mortality (Ostro et al., 1999 & 2000) •Höga PM10 pga jord och vulkanisk aktivitet i Anchorage, Alaska –Increased hospital admission due to asthma (Gordian et al., 1996) •Gorva partiklar i Toronto, Canada –Increased number of hospital admissions due to respiratory disease (Burnett et al., 1999; Molgavkar, 2002 etc.) SAMMANFATTNING: Dödlighet - Vissa bevis att kortvarig exponering påverkar dödlighet - Inga bevis att långtidsexponering påverkar dödlighet Sjukdom Lika stora eller större effekter än fina partiklar: - Försämring av kronisk obstruktiv lungsjukdom - Påverkan på astmatiker - Ökade sjukvårdsbesök p g a luftvägsbesvär - Ökade sjukvårdsbesök p g a hjärt- kärlsjukdom Brunecref & Forsberg, 2005 (Eur Respir J.)

7 Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm Grova partiklar - ”Vägdamm” Diameter, µm Koncen- tration Avgaspartiklar Väg- damm Bränslen, oljor, motor, katalysator Organiska ämnen ”Sot” Syror Metaller (bränslen, motor, kat.) Salter Asfalt, salt, sand, bromsar, däck, m m Stenmaterial Salter Metaller Organiska ämnen ”Sot” (avgaser, bitumen…) Sulfat, nitrat, ammonium Bakterier

8 Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm Källor till ”vägdamm” •Beläggningsslitage (sten, bitumen) •Vägsalt •Dammbindningsmedel •Havssalt •Bromsslitage •Däckslitage •Dubbslitage •Spill (jord, sten, oljor, bränslen, cement etc.) •Fasadputs etc från husrenovering •Biologiskt material (från bakterier, svampar, växtmaterial etc) •Deponerade partiklar (sekundära partiklar m fl. från andra källor) •Avgaspartiklar •Korrosionsprodukter från fordon •Kopparoxider m fl oxider från hustakavrinning •Korrosionsprodukter från vägskyltar, räcken etc.

9 Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm Stor del av PM10 på grund av stenmaterial i vägbana Resultat från Källreceptor- beräkningar baserat på kemiska analyser av partiklarna Emfo WEAREM, Sjödin et al.

10 Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm Upptag i lunga beror på storleken Total

11 Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm Ackumulerad deposition i lunga efter 5 veckor

12 Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm Olika löslighet & hygroskopicitet •Avgaspartiklar –Olösliga sotpartiklar, metaller, organiska ämnen –Lösliga syror –Mest icke hygroskopiskt •Vägdamm –Olösliga stenmineraler, sot, metaller –Lösliga salter, syror, sulfat, nitrat, ammonium –Mest icke hygroskopiskt (årstidsberoende?)

13 Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm Toxicitet av summan av ämnena i PM << observerade riskfaktorer •4 förklaringar: –Blandningen mckt mer toxisk än summan av enskilda ämnen –En liten del av befolkningen är mer känslig än tox testerna visar –Toxiciteten är inte alls relaterad till kemiska sammansättningen –Partikelmassa är inte orsaken till effekterna

14 Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm Mätningar •Data •Torkel Knutssonsgatan •2000 – 2008 •PM10 •PM2.5 •PM10-PM2.5 •CO Avgasindikator •Ozon

15 Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm Halter

16 Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm Hur representativ är mätn på Torkel för bef exponering? Tidsseriestudie => viktigt att mätningarna speglar variationerna i exponeringen Vägdammet följer vägtrafikens variationer => ej så stora geografiska skillnader Modellberäknad befolkningsexponering Mätning på Torkel

17 Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm Tue Wed Thu Fri Sat Sun Mon Tue Wed Thu Fri Sat Sun Mon Tue Wed Thu Olika variationer i avgaspartiklar och vägdamm => hälsoeffekter kan särskiljas _____ Avgaspartiklar _ _ _ _ _ Vägdamm

18 Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm Högst halter under våren

19 Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm Mest lokala grova partiklar under våren

20 Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm Hälsoeffekter av partiklar Tilläggsprogram för 2006 Grova partiklar Vägtrafkpartiklar Vedförbränning LVF 2007:14

21 Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm Många hälsostudier i Stockholm (KI+Umeå univ) •LUCAS (Lungcancer i Stockholms län) •SHAPE (hälsoeffekter & ekonomi) •SALUT I (avgaser => ökad känslighet för pollen) •BAMSE (4 089 barns hälsa & exponering fr födsel) •Hälsoeffekter av grova partiklar (korttidsexponering) •SNAP –EXPOSE – validering av exponering –PASTA – Korttidseffekter ultrafina partiklar & Hj.-kä + andn –SENSI – Akuta effekter (1990-talet död & sjukdom) bland känsliga grupper (redan sjuka) –SALUT II – Akuta effekter i tunnel (inflammatoriska eff. Blodkoag) –LEAP – Långtidsexponering & hjärtinfarkt –FALCONAIR - långtidsexponering & hjärtinfarkt –Onset (korttidseffekter & hjärtinfarkt, genmiljöindikatorer) –HEAPSS – Korttidsexp ultrafina part & överlevande 1:a hjärtinfarkt –ALVA (korttidseffekter & hjärtarrytmier) –GENBAMSE – Utveckling av astma; 500 BAMSE-barn med astma LVF 2007:14

22 Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm Studier i Stockholm har visat att luftföroreningar medför ökade hälsorisker LVF 2007:14

23 Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm Korttidseffekter av PM10 har dokumenterats i Stockholm i flera studier. Nedan inläggningar för hjärtsjukdom per 10 µg/m3 PM10 in APHEA2

24 Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm För respiratoriska akutbesök har vi tidigare påvisat effekten av grovfraktionen (%) per 10 μg/m 3 ökning av grovfraktionen (lag01) all respiratory, asthma, non-allergic asthma

25 Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm Data som använts i denna studie - Storstockholm (ca 1,3 milj inv) - Ca 2800 dygn i analysen, dödsfall - Dödsfallsdata från SoS, mv 28,4 dödsfall/dygn (”exkl yttre orsaker”) - Luftföroreningsdata från Södermalm: PM10, PM2,5, ozon och CO (även Sveavägen) - Grovfraktionen = PM10-PM2.5 (PM2.5-10) - Dygnsmedelvärden, utom för O3 (max 8h) - Väderdata från Bromma

26 Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm Beräkningar av effekterna - RR (% ökning) relateras till mv av samma dags och gårdagens halt (lag0-1) - Modellen justerar för: Långtidstrender och årstid Veckodag Storhelger Temperatur (lag 0 och lag1-2) Relativ luftfuktighet (lag 0 och lag1-2) Influensa Andra luftföroreningar Skillnad vägdammssäsong och övrig tid

27 Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm Ökning av dagligt antal dödsfall per 10 μg/m3 ökning av grovfraktionen (lag01) utan/med kontroll för O3, PM2.5, CO Utan andra med O3 med PM2.5 med CO 1,7 %

28 Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm Ökning av dagligt antal dödsfall per 10 μg/m3 Säsongsvis utan/med kontroll för PM2.5, O3, CO Utanför vägdammssäsongen tycks effekten av grovfraktionen bero på PM2.5 1,7 %

29 Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm En första konsekvensuppskattning •RR 1,7 % per 10 µg/m3 PM •20-30 µg/m3 bidrag till grovfraktionen vanligt under dubbdäckspåverkad säsong •Vägdammsbidrag till PM2.5 ej beaktat •30 µg/m3 > 5 % högre dödlighet > 1-2 fall/dag •Över hela säsongen ca fler dödsfall i StorStockholm •Hela riket? •Effekter av långtidsexponering?

30 Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm RR i nya studier ökning per 10 µg/m3 grova •47 städer i USA (Zanobetti & Schwarz 2009) –0,5% all dödlighet •15 städer Kalifornien (Malig & Ostro 2009) –1,3% kardiovaskulär dödlighet •Barcelona, Saharasand (Perez et al 2008) –8,4% all dödlighet (jfrt m 1,4% för icke Saharadagar) •Rom & Aten Saharasand (flera studier), –ökad dödlighet

31 Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm Ny experimentell studie visar på mekanismer •14 friska (frivilliga) •89 ug/m3 grova partiklar under 2 timmar •Blindprov med filtrerad luft •=> Mild lunginflammation •=> Påverkan på blodbildning och hjärtrytmvariabilitet efter 20 timmar. Graff et al. Environ Health Perspect 2009; 117:

32 Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm Slutsatser från konferensen om vägdamm, okt 2010 •Toxikologiska studier –mineralsammansättning i beläggningen och ytreaktiviteten hos stenmineralerna –endotoxin (från jordbakterier) • Effekter av korttidsexponering på sjuklighet hos befolkningen –I Stockholm finns observerade effekter på luftvägssjukdomar –Effekter på både luftvägs- och hjärtkärlsjukdom har noterats i studier i andra länder • Effekter av korttidsexponering på förtida dödlighet hos befolkningen –korttidsexponering för vägdamm (dagar) medför ökad förtida dödlighet (nytt 2011)* –Partiklar som transporteras med vindar från Sahara medför ökad dödlighet –Grova partiklar påverkar dödlighet torra områden i amerikanska studier • Effekter av långtidsexponering på förtida dödligheten –Studier i Stockholm visat att vägtrafikens utsläpp påverkar den förtida dödligheten, men det går ej avgöra vilka ämnen eller vilken partikelfraktion som detta beror på – vägdamm kan spela en roll för förtida dödlighet p g a långtidsexponering men detta har ej visats. * Visades ej på konferensen, eftersom studien ej var klar då

33 Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm Hur påverkas vi av långtidsexponering för grova partiklar? Avgaspartiklar Vägdamm 4900 platser i Storstockholm (Beräknade värden 100 x 100 meters gridrutor) Går ej skilja på grova och avgaspartiklar i cohortstudierna

34 Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm Dubbdäckens PM10 generering väl kartlagd i en rad studier 30 km/h 50 km/h 70 km/h Dubbdäck Odubbat vinterd. Sommardäck Laboratorium Tunnlar Gaturum Sthlm Fordonshastighet (km/h) Masskoncentrationskvot Maj; dubb/odubbade September; dubb/sommar Mobila mätningar OSLO Kemisk sammansättning

35 Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm Dubbdäck, totalförbud i Japan

36 Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm Dubbdäck, totalförbud (Japan)

37 Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm Slutsats o nya frågor •Ca förtida dödsfall p g a förhöjda halter grova partiklar i Stockholmsregionen •Dubbdäcksanvändningen viktig orsak till de grova partiklarna •Påverkan på livslängd? •Hela Sverige? •Effekter av långtidsexponering?

38 Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm Dra in klorna!


Ladda ner ppt "Christer Johansson, SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm Betydelsen av vägdamm för folkhälsan i Storstockholmsregionen Christer Johansson SLB Miljöförvaltningen,"

Liknande presentationer


Google-annonser