Psykisk ohälsa i arbetslivet NSPH & Hjärnkoll Marie Åsberg senior professor, Karolinska institutet.

En presentation över ämnet: "Psykisk ohälsa i arbetslivet NSPH & Hjärnkoll Marie Åsberg senior professor, Karolinska institutet."— Presentationens avskrift:

1 Psykisk ohälsa i arbetslivet NSPH & Hjärnkoll 2016-10-10 Marie Åsberg senior professor, Karolinska institutet

2 Psykisk ohälsa i arbetslivet Psykisk ohälsa, och i arbete Psykisk ohälsa på grund av arbetet

3 Sjukskrivningarna

4 Sjukskrivningarna ökar igen

5 Det är den psykiska ohälsan som ökar

6 Sjukskrivningarna gäller ”lättare” psykisk ohälsa – men ohälsan är inte ”lätt” Bryngelson m fl, 2012 Överdödlighet efter psykisk ohälsa med långtidssjukskrivning Relativ risk att dö i förtid 1.0 2.0

7 Nya sjukfall med psykiatrisk diagnos Data från Försäkringskassan

8 Stressrelaterad ohälsa är den vanligaste psykiska sjukskrivningsdiagnosen Nyregistrerade psykiatriska sjukfall sept 2012, Stockholm

9 Vad är stress? Fyra stressforskare: Hans Selye Bruce MacEwen Robert Sapolsky Michael Marmot

10 Hans Selye och stresshormonerna

11 Stresshormonaxeln Hypo- thalam us Hypofy s Binjura r CRH ACTH Cortisol Negativ feedback kontroll

12 Bruce McEwen: stressen och hjärnan Receptorer för stresshormoner i hjärnan

13 Förtunnad hjärnbark vid kronisk stress Bruce McEwen, Nature 2012

14 Robert Sapolsky: cortisol, psykosocial stress och ”kultur”

15 Michael Marmot: stress, status och förtidig död

16 Christina Maslach’s sex faktorer: Arbetsbelastning Kontroll Belöning Samspel med andra (chefen!) Rättvisa (mobbning!) Värderingskonflikter (samvetsstress!) Arbetsrelaterad stress Lennart Levi Christina Maslach Marianne Frankenhaeuser

17 Stress och ohälsa

18 Stress är en ändamålsenlig företeelse, men stress kan leda till psykisk ohälsa, om den är förenad med akut livshot och stark skräck den är långvarig och inte ger möjlighet till tillräcklig återhämtning den drabbar oss på en extra känslig punkt, eller drabbar en extra känslig person

19 Typ av stress Syndrom Klinisk bild

20 Typ av stress Syndrom Klinisk bild LivskrisAnpassningsstörning Fördjupad eller förlängd affektiv reaktion

21 Typ av stress Syndrom Klinisk bild LivskrisAnpassningsstörning Fördjupad eller förlängd affektiv reaktion Akut, livshotande, tidig reaktion ASD, akut stressyndrom Starka, växlande affekter, dissociation, förvirring, sympaticuspåslag

22 Typ av stress Syndrom Klinisk bild LivskrisAnpassningsstörning Fördjupad eller förlängd affektiv reaktion Akut, livshotande, tidig reaktion ASD, akut stressyndrom Starka, växlande affekter, dissociation, förvirring, sympaticuspåslag Akut, livshotande, sen reaktion PTSD Flashbacks, ångest, spänning, sömnstörning

23 Typ av stress Syndrom Klinisk bild LivskrisAnpassningsstörning Fördjupad eller förlängd affektiv reaktion Akut, livshotande, tidig reaktion ASD, akut stressyndrom Starka, växlande affekter, dissociation, förvirring, sympaticuspåslag Akut, livshotande, sen reaktion PTSD Flashbacks, ångest, spänning, sömnstörning Kronisk, utan återhämtning Utmattningssyndrom Trötthet, sömnstörning, kognitiva & vegetativa störningar, stresskänslighet

24 Typ av stress Syndrom Klinisk bild LivskrisAnpassningsstörning Fördjupad eller förlängd affektiv reaktion Akut, livshotande, tidig reaktion ASD, akut stressyndrom Starka, växlande affekter, dissociation, förvirring, sympaticuspåslag Akut, livshotande, sen reaktion PTSD Flashbacks, ångest, spänning, sömnstörning Kronisk, utan återhämtning Utmattningssyndrom Trötthet, sömnstörning, kognitiva & vegetativa störningar, stresskänslighet Kronisk, utan återhämtning, lång sikt Somatisk sjukdom Hjärtkärlsjukdomar, andra kroppsliga sjukdomar?

25 Nya sjukfall med psykiatrisk diagnos Data från Försäkringskassan

26 Hur vet vi att det har att göra med arbetet?

27 Varför blev du sjuk? Mänkvinnor enbart arbetet6543 arbete + relationer2143 enbart relationer1211 Annat23 Nygren m fl 2002 Procent som givit olika svar bland långtidssjukskrivna tjänstemän med psykisk ohälsa

28 Långtidssjukskrivna för psykisk ohälsa inom Sveriges landsting, 1998-2001, antal per 1000 anställda Data ur AFA:s sjukskrivningsdatabas Regionala skillnader i sjukskrivning

29 Bryngelson m fl JOEM 2011 Samband mellan neddragning av personal och sjukskrivning för psykiatrisk diagnos hos de kvarvarande anställda 5 år senare i svenska landsting Procentuell förändring av sjuktal 1998-2003 procentuell förändring av antal anställda 1993-1997

30 Christina Maslach’s sex faktorer: Arbetsbelastning Kontroll Belöning Samspel med andra (chefen!) Rättvisa (mobbning!) Värderingskonflikter (samvetsstress!) Vad stressar oss på jobbet? Lennart Levi Christina Maslach Marianne Frankenhaeuser

31 Astrid Norberg Gabriella Gustafsson Samvetsstress Sjuksköterskor som är långtidssjukskrivna för utmattningssyndrom är mer empatiska mer samvetsömma än matchade kolleger som arbetar kvar i samma organisation

32 mån 612182430 Vägen till väggen är lång riskfasakutfas återhämtningsfas

33 Värk i kroppen Magbesvär SömnbesvärEnergilöshet MinnesstörningSkuldkänslor GlädjelöshetNedstämdhet Utmattningssyndrom Att gå in i väggen …

34 Karolinska Exhaustion Disorder Scale, KEDS 1.Koncentrationsförmåga 2.Minne 3.Fysisk uttröttbarhet 4.Uthållighet 5.Återhämtningsförmåga 6.Sömn 7.Överkänslighet för sinnesintryck 8.Upplevelsen av krav 9.Irritation och ilska

35 Förtunnad hjärnbark vid utmattningssyndrom Ivanka Savic-Berglund 2013: Structural Changes of the Brain in Relation to Occupational Stress

36 Vad kan vi göra åt utmattningssyndromen?

37 Vad skall vi göra åt utmattningssyndromen? Piska eller morot?

38 Sjukskrivningarna ökar igen Nya regler för sjukförsäkringen 2008

39 Ingen enda av de behandlingar för utmattningssyndrom som prövats i RCT har ökat återgången i arbete KBT ACT KBT i grupp PD i grupp Internet-KBT Qi gong BK (fysioterapi) Fysisk träning Mindfulness Trädgårdsterapi Skogsterapi Arbetslivscoach ADA

40 månade r 612182430 Förloppet vid utmattningssyndrom riskfasakutfas återhämtningsfas Prevention Rehabilitering

41 Går utmattning att förebygga? På individnivå: Stresshantering På arbetsgruppsnivå: Kollegiala samtalsgrupper På arbetsledarnivå: Arbetsledarutbildning JA!

42 Återfallsprevention! 25% återfall!

43 För att en människa skall ta till sig prevention måste hon förstå att det finns en risk

44 Stressprevention Ge kunskap: är man i riskzon eller ej? (t ex KEDS) Ge kunskap om olika aspekter av stress (biologi, konsekvenser, arbetsstress etc.) Erbjud metoder för stressprevention (internet-KBT, meditation, vardagsrevidering, gruppsamtal) Kunskap och metoder finns - men behöver göras tillgängliga på webben Stress-E

45 Sjukskrivning är ett komplext fenomen - det har ingen grundbult

46 Haddon’s matrix Pre crashCrashPost crash Driver Car Roads

47 RiskKollapsÅterhämtning Människa Varningssignaler Kunskap! Stress-E Utmattnings- syndrom Behandling Sjukskrivning Rehabilitering Arbetslivsinriktad rehab Arbetsplats Varningssignaler FHV: KEDS Psykosociala skyddsronder Kollegiala grupper Hopade sjukskrivningar Feedback från Försäkringskassan Intervention AHA-metodik Samhälle Varningssignaler FK statistik Annan statistik Sociologiska analyser Skenande sjuktal Samhälls- politiska åtgärder

48 Den biologiska stressreaktionen är gjord för att vara intermittent

49 Kronisk stress kan skada hjärnan

50 Den biologiska stressreaktionen är gjord för att vara intermittent Kronisk stress kan skada hjärnan Återhämtning är nödvändig

51 Hur undvika ohälsosam stress? ✓ undvik så långt möjligt stressorer som är - oförutsägbara - okontrollerbara - upplevs som meningslösa ✓ försök få en rimlig arbetsbörda - gränssättning (kan man behöva hjälp med!) - undvik övertid, respektera veckovilan ✓ tala med varandra!!!! - kollegiala grupper ✓ använd tekniker för återhämtning - avspänning, sömn, meditation

52 The end