Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Handbok för Öppna jämförelser grundskola och gymnasieskola Sveriges Kommuner och Landsting Reviderad 151021.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Handbok för Öppna jämförelser grundskola och gymnasieskola Sveriges Kommuner och Landsting Reviderad 151021."— Presentationens avskrift:

1 Handbok för Öppna jämförelser grundskola och gymnasieskola Sveriges Kommuner och Landsting Reviderad

2 Innehåll Introduktion till handboken s 2-5 Arbetsprocessen Steg 1. Förbered mottagande och kommunikation av resultat s 6 Steg 2. Översiktlig analys och urval av indikatorer s 10 Steg 3. Fördjupad analyss 23 Steg 4. Framtagande av åtgärdsförslags 25 Steg 5. Beslut om åtgärders 30 Steg 6. Genomförande av verksamhets 33 Hjälpmedel och arbetsmaterial s 36-44

3 Handboken ska vara ett stöd i användningen av Öppna jämförelser 2 Syftet med Öppna jämförelser Handbokens syfte Att stimulera kommuner att analysera sin verksamhet, lära av varandra, förbättra kvaliteten och effektivisera verksamheten Ge stöd till hur kommuner kan använda Öppna jämförelser som ett underlag i det systematiska kvalitetsarbetet. Exemplifiera, stödja analys och förbättringsarbete med arbetsmaterial och konkreta tips. Öppna jämförelsers målgrupp är tjänstemän och politiker i kommunerna. Handboken vänder sig främst till tjänstemän som arbetar med skolutveckling.

4 Vem riktar sig handboken till? - Handboken riktar sig till personer som arbetar med planerings- och förbättringsarbete inom skolan. Dessa personer bör tillsammans ha: Olika kompetenser och perspektiv Tid att genomföra analyser och ta fram förbättringsförslag Forum och tillfällen för avstämning mellan sig och ansvariga chefer/politiker 3

5 - Handboken utgår från grunderna i ett systematiskt kvalitetsarbete och innebär att man kontinuerligt: Planerar och sätter mål Följer upp resultat Analyserar och drar slutsatser Gör förbättringsåtgärder Att förändra med systematisk metod 4 Det är vanligt att använda ett kvalitetshjul för att visualisera utvecklingsarbetet. Hjulen kan skilja sig något i upplägg men utgår i huvudsak från samma principer. SKL:s utvecklingshjul utgår från samma grunder som Skolverkets allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete. SKL:s utvecklingshjul

6 6 Arbetsprocess för användning av handboken Framtagande av åtgärdsförslag Fördjupad analys Översiktlig analys och urval av Indikatorer Publicering av Öppna jämförelser Förbered mottagande och kommunikation av resultat Genomförande av verksamhet Beslut om åtgärder Handboken är indelad i sex steg. Fokus ligger på den röda och blå delen i utvecklingshjulet det vill säga uppföljning och analys samt åtgärder.

7 6 Steg 1: Förbered mottagande och kommunikation av resultat 6 a.Hur ser organisationen för mottagande ut? b.Vilka ska arbeta med analys? c.Hur ska resultaten kommuniceras? Förbered mottagande och kommunikation av resultat

8 När SKL publicerar Öppna jämförelser brukar ofta media, inte minst lokalmedia runt om i landet, uppmärksamma kommuners resultat. Därför är det bra att tidigt utse vilka personer som ska arbeta med analysen av resultaten. Det är också en fördel om kommunen har förberett sig på att möta frågor från media och allmänhet. ÖJ skickas ut till kommundirektörerna/kommunchefen en vecka innan publicering. Obs! Endast denna person får utskicket eftersom materialet inte får spridas innan SKL publicerat rapporten. Skapa gärna en arbetsgrupp med kompletterande perspektiv och kompetens kring arbetet med ÖJ. Ett tips kan vara att också involvera kunniga personer från skolverksamheten t.ex. rektorer och lärare. Det är bra om personerna tillsammans har: - Olika kompetenser och perspektiv - Tid att genomföra analyser och ta fram förbättringsförslag - Forum och tillfällen för avstämning mellan sig och ansvariga chefer/politiker

9 Det är viktigt med kommunikation, t.ex. för att kunna bemöta frågor om eventuella negativa resultat. Lika viktigt är att kommunicera positiva resultat. Det skapar motivation hos medarbetarna och kan stärka den allmänna bilden av er verksamhet - Det är bra att ta fram en plan för hur kommunikationen ska genomföras. Det är också en fördel om personerna som arbetar med ÖJ redan är med i planeringen av den allra första kommunikationen. Har kommunen en kommunikationsfunktion? Ta hjälp av den! - Genomför en översiktsanalys för att hitta värden som sticker ut. Jämför med tidigare år. Förbered förklaringar och kommentarer till både bra och mindre bra resultat. Berätta om pågående förbättringsarbete. - Tänk igenom: Varför vill ni kommunicera? Vad vill ni kommunicera? Till vem vill ni kommunicera? Vilket sätt vill ni kommunicera på? När kan ni kommunicera? 8 1

10 SKL:s webbplats Grundskola Gymnasieskola Kommun och landstingsdatabasen KOLADA TIPS! Klicka på länkarna för att komma direkt till materialet. Ibland är också bilderna i handboken ”klickbara” för att komma direkt till arbetsmaterial eller verktyg. Det finns två vägar att komma åt och arbeta med statistiken i Öppna jämförelser grund och gymnasieskola. Rapporterna finns på SKL:s webbplats tillsammans med tillhörande tabeller samt i kommun och landstingsdatabasen (KOLADA). KOLADA lämpar sig bättre för att ta fram längre tidserier. 2 9

11 6 Steg 2: Översiktlig analys och urval av indikatorer 10 a.Vilka indikatorer utmärker sig? b.Vad behöver vi analysera djupare? Översiktlig analys och urval av indikatorer

12 Några relevanta frågeställningar i värderingen av resultaten: Utifrån aktuell färgkodning/ranking och jämförelser mot medelvärden – vad verkar vara våra styrkor och svagheter? Hur ser resultaten ut över tid? Är andra jämförbara kommuners resultat bättre eller sämre än de egna? Hur ser resultaten ut utifrån modellberäknat värde där hänsyn tas till socioekonomiska förutsättningar hos eleverna? Finns det naturliga förklaringar till en ned eller uppgång som inte direkt har med kvaliteten i verksamheten att göra? Finns det skillnader i resultat mellan enskilda skolor (finns i Kolada, se sid. 18) Syftet med en översiktlig analys av resultaten i Öppna jämförelser är att få en bild av vilka områden som är angelägna att analysera vidare i den fördjupade analysen. Ta er tid och gör ett noggrant urval så att ni prioriterar det som är mest angeläget. 11 2

13 Öppna jämförelser riktar sig till både politiker och tjänstemän. Därför omfattar indikatorerna ibland olika elever. Var noga med att hålla isär vilka elever som indikatorerna baseras på. Öppna jämförelser gymnasieskola redovisar både : Resultat för folkbokförda elever i kommunen (hemkommun) – hur går det för de elever som bor i kommunen och som politikerna i kommunen har ett övergripande ansvar för? Oavsett om eleverna studerar i fristående eller kommunala skolor, eller i en annan kommuns skolor ? - Resultat för kommunala skolor belägna i kommunen – hur går det för den egna verksamheten - där det finns möjlighet till direkt styrning och påverkan? - Öppna jämförelser grundskola redovisar: - Resultat för samtliga skolor belägna i kommunen (lägeskommun) – utgångspunkt för nationella statistiken och baseras på resultaten för kommunala och fristående skolor i kommunen oavsett var eleverna bor. - Resultat för kommunala skolor belägna i kommunen – hur går det för den egna verksamheten - där det finns möjlighet till direkt styrning och påverkan? I de fall där det inte finns några fristående huvudmän och ingen pendling av elever sker mellan kommunerna blir resultaten helt lika i de olika redovisningssätten. 12

14 Öppna jämförelser grund- och gymnasieskola innehåller olika typer av indikatorer. Försök få en bred bild av läget då det kan finnas samband mellan de olika indikatorerna. 13 Struktur- indikatorer Förutsättningarna för verksamheten Process- indikatorer Vad som görs, d.v.s. när, var och hur Resultat- indikatorer Verksamhetens resultat och effekter för eleverna - Avvikelse från standardkostnad - Lärartäthet - Andel behöriga lärare - Andel elever som tycker att undervisningen är stimulerande - Andel elever som vet vad de ska kunna för att nå målen i olika ämnen - Andel elever som känner sig trygga i skolan Exempel på några indikatorer i ÖJ - Meritvärde - Behörighet till gymnasiet och universitet och högskola - Andel elever som når målen i alla ämnen - Avvikelser från modellberäknade värden 2

15 Möjliga jämförelser i Öppna jämförelser grund- och gymnasieskola Medelvärde för riket Modellberäknade medelvärden som tar hänsyn till socioekonomiska förutsättningar Ranking med färgkodning Min och max – ger en bild av vad som krävs för att nå det bästa resultaten Liknande kommuner – de fyra kommuner som är mest lik den egna kommunen utifrån socioekonomiska faktorer (se nästa bild) Liknande kommuner utifrån SKL:s kommungruppsindelning Kommuner i länet 14 Det finns flera möjligheter till jämförelser som kan hjälpa er att värdera resultaten. Vad som är mest relevant att jämföra sig med varierar utifrån lokala förutsättningar. TIPS! Utöver de jämförelser som möjliggörs i ÖJ kan det också vara relevant att jämföra sig utifrån andra kriterier till exempel med kommuner som arbetar eller har organiserat sig på ett specifikt sätt. 2

16 Det finns många faktorer som kan påverka resultaten, till exempel hur elevsammansättningen ser ut i kommunen. I Öppna jämförelsers tabeller får ni hjälp att hitta kommuner med liknande förutsättningar att jämföra er med. ”Liknande kommuner i ÖJ grundskola” är de fyra kommuner som är mest lik "fokuskommunen" efter en ihop vägning av de fyra bakgrundsvariablerna SALSA, folkmängd, standardkostnad och mediannettoinkomst. Exempel: Forshaga kan jämföra sig med Åtvidaberg, Arboga, Mönsterås och Tibro 2 Liknande kommuner De fyra kommuner som är mest lik "fokuskommunen" efter en ihopvägning av de fyra bakgrundsvariablerna SALSA, folkmängd, standardkostnad och mediannettoinkomst. Värmlands län Arvika Vetlanda Lindesberg Säffle Tierp Eda Svenljunga Storfors Ljusdal Vansbro Filipstad Dals-Ed Säffle Hultsfred Nordanstig Forshaga Åtvidaberg Arboga Mönsterås Tibro 15

17 Det går även att jämföra sig med liknande kommuner utifrån faktorer som befolkning, tätortsgrad, pendlingsmönster och näringslivsstruktur. Kommungruppsindelningen tar inte hänsyn kommunens elevsammansättning och lämpar sig bättre för jämförelser av strukturindikatorer (kostnader, personal, m.m), än resultatindikatorer. - SKL:s kommungruppsindelning 1. Storstäder (3 kommuner) 2. Förortskommuner till storstäder (38 kommuner) 3. Större städer (31 kommuner) 4. Förortskommuner till större städer (22 kommuner) 5. Pendlingskommuner (51 kommuner) 6. Turism- och besöksnäringskommuner (20 kommuner) 7. Varuproducerande kommuner (54 kommuner) 8. Glesbygdskommuner (20 kommuner) 9. Kommuner i tätbefolkad region (35 kommuner) 10. Kommuner i glesbefolkad region (16 kommuner) - Länk till definition på SKL:s hemsida: elning elning 16 2 TIPS! Det är enkelt att få fram kommunerna i respektive kommungrupp i Kolada. Skriv namnet i ”fri sökning” fältet

18 17 2 Det är skillnad mellan en tillfällig variation och en trend. Därför är det viktigt att alltid analysera resultaten över tid. Kommun y 83%80%81% Andel elever som når målen i alla ämnen Kommun x 65%69%72% År För kommun x pekar indikatorn på ett förbättringsområde För kommun y är det inte nödvändigtvis så. Det kan vara en slumpmässig variation. Fortsätt bevaka indikatorn vid nästa uppföljning TIPS! Vars särskilt noga att analysera resultaten över tid i kommuner med mindre elevunderlag. Där får varje elev ett stort utslag på resultatet och variationerna i andelar blir överlag relativt stora mellan åren.

19 I KOLADA finns många funktioner som kan underlätta den översiktliga analysen och bearbetningen av data. Till exempel kan du enkelt göra tidsserier och exportera data till excel. I Jämföraren får du en översikt över din verksamhet med förvalda indikatorer. Klicka för att komma direkt till funktionenerna på Koladas hemsida! 18 2

20 Enhetsdata i Kolada hjälper till att bryta ner kommunresultatet i Öppna jämförelser till skolnivå, och ger en viktig och kompletterande bild inför den fördjupade analysen.  Vad finns det för skillnader mellan skolorna inom kommunen?  Hur ser skillnaderna ut över tid?  Hur förhåller sig resultaten mot samtliga skolor i riket? Tips! För dig som vill få mer information om hur man använder Kolada, eller få mer djupgående utbildning, kontakta Rådet för kommunala analyser. = samtliga skolor i riket = skolor i fokuskommunen ! Skolornas resultat kan variera på grund av olika elevsammansättningar. En jämförande analys bör också göras utifrån salsavärde där hänsyn tas till de bakomliggande faktorer som kan påverka skolresultaten. Det kan ge viktig information om hur hur väl skolorna lyckas med det kompensatoriska uppdraget. Salsa finns i Kolada på skolnivå. 19 2

21 Att främja likvärdigheten i resultaten är ett av skolans uppdrag. Om elevsammansättningen och resultaten skiljer sig mellan skolor utifrån socioekonomiska faktorer är det viktigt att ha en resursfördelningsmodell som kompenserar/tar hänsyn till skolornas olika förutsättningar. - Läs gärna SKL:s skrift som ger tips om hur kommunen kan göra och vad som finns att tänka på när man tar fram och beslutar om en socioekonomisk resursfördelningsmodell. - För frågor om skriften kontakta:

22 När ni börjar bli klara med den översiktliga analysen är det bra att göra en bruttolista över de indikatorer som sticker ut. Sedan är det dags att bestämma vilka indikatorer som ska prioriteras för fördjupad analys. TIPS! Använd gärna de andra hjälpmedlen som finns i slutet av handboken. Klicka på bilden för att hoppa direkt till arbetsmaterial och utskriftsbar version av ”urval av indikatorer för fördjupad analys”! 21 2

23 Innan ni börjar med den fördjupade analysen är det bra att tänka ett extra varv för att se hur indikatorerna är kopplade till helheten. Hänsyn behöver tas till redan pågående satsningar. Vilka konsekvenser får problemet om det inte åtgärdas – för elever, för medarbetare och för organisationen som helhet. Hur många personer påverkas? Är indikatorerna kopplade till kommunens /nämndens övergripande målsättningar? (inte ett måste men bra att veta) 22 2

24 Steg 3: Fördjupad analys Fördjupad analys a.Identifiera vad som påverkar resultatet för de utvalda indikatorerna

25 - TIPS!  Kartlägg lagom mycket.  Håll isär olika slags indikatorer. Vad är resultat (output), vad är strukturella förutsättningar (input) och vad är processer?  Använd databaserna Kolada eller Siris för att få fram statistik på skolnivå. - Exempel på insamling av mer information Kartlägg processer - hur jobbar vi praktiskt i verksamheten? Intervjuer med elever, lärare, rektorer eller andra berörda Enkäter Observationer Fördjupad statistik, t.e.x. över elevsammansättningen på skolorna, resultat för klasser, årskurser, kön, m.m. Resultat i specifika ämnen - hur ser lärarkompetensen ut i de olika ämnena? Hjälpmedel för analys och diskussion t.ex. fiskbensdiagram och SWOT. (se sid ) 24 3 Syftet med den fördjupade analysen är att få bättre kunskap om bakomliggande orsaker för de indikatorer ni valt ut. I den fördjupade analysen ger inte ÖJ de underlag du behöver för att ta fram förbättringsförslag. Nu måste ni själva samla in kompletterande information för att underbygga era beslut till åtgärder.

26 6 Steg 4: Framtagande av åtgärdsförslag Framtagande av åtgärdsförslag a.Ta fram åtgärder som kan rätta till identifierade problem. b.Värdera förslagen utifrån genomförbarhet och förväntad effekt

27 Syftet med att ta fram åtgärdsförslag är att hitta en väg för att komma till rätta med de problem/utvecklingsområden som har identifierats i den fördjupade analysen. Det finns olika källor till förbättringsförslag. Försök att underbygga era förslag så väl ni kan. Finns det förbättringsförslag som bygger på elevers och andra berördas önskemål och erfarenheter? Finns det förbättringsförslag som bygger på forskningsresultat och/eller beprövad erfarenhet? Finns det förbättringsförslag som bygger på professionens expertis, till exempel,lärare, rektorer eller elevhälsan? Att arbeta med ett vetenskapligt förhållningssätt innebär att ta hänsyn till ovanstående källor Forskning och erfarenhetProfessionens expertisElever och andra aktörer 26 4 TIPS! Ibland kan andra aktörer som inte direkt arbetar med skolan bidra med nya idéer eller vara potentiella samverkanspartners. 26

28 Identifiera förbättringsåtgärder via andra. Många gånger är ett utvecklingsarbete gjort någon annanstans – i den egna kommunen eller i en annan kommun. Använd era kontaktytor och nätverk för att ta reda på vad andra gjort. Även om detaljer kan skilja sig på grund av olika förutsättningar så kan den övergripande principen för en förändring ofta återanvändas. Leta fram en jämförbar kommun eller en skola inom kommunen som utmärker sig genom att ha bra resultat. Många gånger finns det medvetna strategier och arbetssätt som ligger bakom bra resultat som man kan dra lärdom av. Skapa nätverk med andra kommuner/aktörer inom området för erfarenhetsutbyte. - TIPS!: Använd funktionen ”liknande kommuner” i Öppna jämförelser och Kolada för att hitta kommuner med liknande förutsättningar. Är det någon av dessa kommuner som har särskilt bra resultat? Se sid 15 i handboken 27 4

29 - Ett enkelt verktyg är ett fyrfältsdiagram av typen grad av genomförbarhet/förväntad effekt. Genomförbarhet handlar till exempel om tid, kostnader, befintlig kompetens m.m. Placera in era förslag i diagrammet. Prioriera förslagen utifrån var de hamnar. Om det finns flera olika åtgärdsförslag är det bra om dessa värderas gentemot varandra. 28 4

30 När ni har tagit fram ett eller flera förbättringsförslag är det dags att gå från idé till handling. Detta är många gånger en utmaning och kräver både tid och resurser, strategi och en smula mod. STRATEGI! Stanna till i detta moment och tänk igenom förslag och idéer ett extra varv. Gör inte allt på en gång. Kanske pågår det redan relevanta satsningar i en annan del av verksamheten? Dra i så fall lärdomar av det. MOD! Vill man förbättra kvaliteten för medborgare/brukare kräver det att något görs annorlunda än idag. 29 4

31 6 Steg 5: Beslut om åtgärder Beslut om åtgärder a.Ta formella beslut och förankra besluten med berörda parter

32 Syftet med formella beslut är att det skapar tydlighet i organisationen. Det ökar också chanserna att de önskvärda effekterna nås. - Oavsett på vilken nivå ett beslut om förbättringsförslag och målsättningar ska tas är det viktigt att besluten är förankrade hos berörda parter. - Många gånger blir resultatet mycket bättre när alla nivåer, politiska nivån, förvaltningen och skolverksamheten har en gemensam bild av vad som behöver uppnås. De olika nivåerna stödjer då varandra mot ett gemensamt mål. - Kom ihåg att kommunicera beslut om utvecklingsarbete så att alla nivåer är informerade och har en chans att vara delaktiga

33 Ange gärna mål med förbättringsarbetet. Besluta i förväg när och hur ni ska följa upp målen. 1)Tips när ni sätter upp mål: 1)- Mål kan antingen vara en önskvärd förändring i förutsättningar (strukturer), arbetssätt (processer) eller resultat. 2)- Bestäm från början hur ni ska följa upp eller mäta förändringen. Mål som är tidsbestämda är enklare att utvärdera. 3)- De mål som sätts bör vara utmanande men helt möjliga att nå. 5 32

34 6 Steg 6: Genomförande av verksamhet Genomförande av verksamhet a.Genomför och följ upp förbättringsarbetet b.Kommunicera uppnådda resultat

35 När det är dags att genomföra förbättringsarbetet är det viktigt att det finns en realistisk och tydlig plan för arbetet. Många gånger är det genomförandefasen som är mest utmanande och kräver både beslutsamhet och tålamod. Vi rekommenderar att skapa en handlingsplan för arbetet. Handlingsplanen är ett stöd i planeringen och kan till exempel innehålla: Vilka aktiviteter som ska genomföras Syftet med aktiviteterna Ansvarsfördelning Tidsplan med mål och delmål 34 Använd gärna mallen för aktivitetsplan (klicka för att komma direkt till sid 38) 6

36 Genomförande av förbättringar - Genomför utvecklingsarbetet i verksamheten enligt handlingsplanen och ha regelbundna avstämningsmöten för att se att arbetet är på rätt väg. Fira delmål och framgångar på vägen. Kommunicera de positiva resultaten! - Ha en långsiktig plan för att följa upp hur utvecklingsarbetet påverkar resultaten i verksamheten. Många förändringar ger inte effekt på gång. Ha en realistisk tidsplan och låt förändringarna sjunka in innan ni följer upp. Ibland är förändringarna också beroende av kompletterande utvecklingsinsatser för att få en önskad effekt. - När förändringarna och de nya arbetsätten är implementerade har - kvalitetscirkeln gått hela varvet runt. Men utvecklingshjulet snurrar på. - Kommande uppföljningar kommer ge indikationer på nya utmaningar - och prioriteringar. LYCKA TILL! 35 6

37 Hjälpmedel, mallar och arbetsmaterial Urval av indikatorer för fördjupad analyss 37 Fiskbensdiagram för identifiering av bakomliggande orsaker s 38 SWOT-analys för att identifiera styrkor, svagheter, möjligheter och hots 39 Framtagande av förbättringsförslags 40 Fyrfältsdiagram för prioritering av förbättringsförslags 41 Aktivitetsplans 42 Metodbeskrivning och indikatorers 43 Länkar till övrigt analysmaterials 44 36

38 Urval av indikatorer för fördjupad analys 37 Gör Identifierad indikator Typ av indikator (struktur/process/resultat) Relaterad till övergripande mål Antal elever/personal som påverkas Pågående satsningarKommentarer/annat Prio (1/2/3)

39 Många gånger kan det finnas flera bakomliggande orsaker till ett problem. Fiskbensdiagram kan användas som ett hjälpmedel för att bryta ned grundproblemet. Det är viktig att personer som har kompletterande kunskaper bidrar i denna diskussion. Problem/mål Orsak Orsak Orsak Orsak Vad påverkar varje bakomliggande orsak? 38

40 SWOT-analys syftar till att identifiera styrkor, svagheter, möjligheter och hot vid en strategisk översyn av en organisation. Resultatet av analysen kan användas i det fortsatta planeringsarbetet. STYRKOR (exempel) 1. Kompetenta medarbetare 2. Barn i behov av särskilt stöd 3. Vi sköter ekonomin SVAGHETER (exempel) 1. Vikariebrist 2. För många kortsiktiga projekt med brist på uppföljning 3.Likvärdig skola MÖJLIGHETER (exempel) 1. IKT i pedagogiken 2. Närhet till politiken 3…. HOT (exempel) 1. Plötsliga elevtapp 2. Segregationen 3. Begränsad tid för pedagogiskt ledarskap 39

41 Framtagande av förbättringsförslag 40 Gör Prioriterad indikator (I ÖJ eller annan källa) Möjliga bakomliggande orsaker/problembild Kort beskrivning av förbättringsförslagBedömd prioritet 1/2/3… Formellt beslut (JA/NEJ, nivå) Eventuella samverkanspartners

42 Fyrfältsdiagram för prioritering av förbättringsförslag Stor effekt Svårt att implementera Liten effekt Enkelt att implementera Aktiviteter som är enkla att implementera och har stor effekt prioriteras först 41

43 Aktivitetsplan 42 Gör Förbättringsområde Aktiviteter Till när Ansvarig Status vid avstämning

44 Metodbeskrivningar och definitioner - Längst bak i rapporterna finner ni definitioner på indikatorerna samt hur sammanvägda resultat effektivitetstal, och modellberäknade värden räknas ut. Klicka på bilden för att komma till rapporten. - Öppna jämförelser grundskolaÖppna jämförelser gymnasieskola - 43

45 Övrigt stöd och analysmaterial Skolverkets databaser och allmänna råd - SIRIS SIRIS - Innehåller b.l.a. resultat på skolnivå samt skolornas fördelning av elever utifrån nyinvandrade elever, och föräldrars utbildningsnivå. Det finn även grafer som beskriver in- och utpendling per kommun, kartor med elevers fördelning per program i gymnasieskolan kommunvis - JÄMFÖRELSETAL JÄMFÖRELSETAL - Statistik på kommunnivå. Obs! innehåller endast statistik för kommunala skolor för grundskolan. För gymnasieskolan finns uppgifter för både lägeskommun och hemkommun samt uppdelning mellan typ av huvudman: offentlig (kommun, landsting, förbund) och enskild. - BRUK BRUK - Är ett verktyg för självskattning av kvaliteten i samtliga skolformer som kan vara ett stöd i det systematiska kvalitetsarbetet. - SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE - Skolinspektionens granskningar: 44


Ladda ner ppt "Handbok för Öppna jämförelser grundskola och gymnasieskola Sveriges Kommuner och Landsting Reviderad 151021."

Liknande presentationer


Google-annonser