Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

IT ger bättre vård i kommunerna

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "IT ger bättre vård i kommunerna"— Presentationens avskrift:

1 IT ger bättre vård i kommunerna
Om den nationella IT-strategin för vård och omsorg

2 Samordnad IT-användning i vård och omsorg
Ett bättre IT-utnyttjande nyckeln till ökad effektivitet och produktivitet i kommun/landsting Enhetlig informationsstruktur Utbyggd teknisk infrastruktur Informationen ska följa patienterna/brukaren, vara tillgänglig för alla berörda vårdgivare Användas för effektivare styrning, uppföljning Kommunikation mellan brukaren/patienten/kunden och vården

3 Vision Nationella IT-strategin
Med hjälp av ändamålsenliga IT-stöd får alla patienter en god och säker vård och bra service Vårdpersonalen kan ägna mer tid åt patienterna och anpassa vården till varje patients behov IT-används som ett strategiskt verktyg i alla delar av vården och de samlade vård resurserna utnyttjas på ett mer effektivt sätt

4 Syftet med uppdraget Förankring av den nationella IT-strategin
Framtagning av en handlingsplan 2009 ska hälften av kommunerna tillämpa den nationella IT-strategin

5 Nyttan för den enskilde
24-timmars service Enhetlig och gemensam informationsstruktur finns tillgänglig för medborgaren på nätet. - Förstärker den enskildes ställning och inflytande - Tillgängliga riktlinjer minskar känslan av godtycklighet i biståndsbedömningar - Enkel och effektiv kommunikation mellan myndighet, den enskilde och utförare ökar kvalitet i vårdkedjan.

6 Nyttan för verksamheten
Informationen finns samlad på ett ställe Informationen följer den enskilde och är tillgänglig för alla berörda vårdgivare Standardiserad dokumentation minskar administrationen Utmana traditionellt tänkande inom vård och omsorg Mer tid till den vårdbehövande

7 Nyttan för ledning och styrning
Standardiserad dokumentation möjliggör individbaserad uppföljning av kvalitet o kostnader Ökar jämförbarheten Ökar effektiviteten Sänkta kostnader per insats

8 Tidplan Förankring/ information Verksamhet IT Juridik Styrning
Projekt- organisation Förankring/ information Verksamhet Juridik IT April Maj Juni Juli/Aug Sept Okt Nov Dec Styrning Handlingsplan - realisera nyttan Styrning av det fortsatta arbetet Matcha Landstingets projekt mot kommunernas Identifiera gemensamma utvecklingsområden Identifiera Juridiska hinder och möjligheter Kartlägg kommunala projekt enligt Nationella IT-strategin Få med kommunerna Kommunikations- plan Informations- material Påvisa nyttan Identifiera nationella projekt som påvisar nyttan Del av Handlings- planen

9 Kommunernas kommunikationsbehov
Kunder Landstinget Kommunen X FK Skola och Barnomsorg Vård och omsorg AF Kultur Gata Länsstyrelsen Privata vårdgivare Sektoriell lösning eller en helhetslösning?

10 Styrgruppsdeltagare och projektledare
Catharina Mann Sveriges Kommuner och Landsting Bengt Lundberg Sveriges Kommuner och Landsting Christer Haglund Sveriges Kommuner och Landsting Joakim Danielsson Täby kommun Annika Wennerblom Trollhättans kommun Gert Åberg Vellinge kommun Madeleine Sjöstrand Haninge kommun Tommy Winberg Uppsala kommun Henry Magnusson Bodens kommun Karin Norman Sollefteå kommun Projektledare

11 Deltagare i workshopgrupp
Verksamhet Birgitta Mogård-Beckman Uppsala Helen Holmgren Kristinehamn Karin Bengtsson Nacka Kirsten Hallman Pettersson Gällivare Ingrid Bäfman Habo Ida-Lena Svensson Västra Götaland Rita Jedlert Lst – Region Skåne Katarina Rasmusson Skåne Bo Alm SKL IT Christer Haglund SKL Leif Eriksson Täby Roger Eriksson Norrköping Magnus Petzäll Göteborg Göran Jarebrant Malmö Leif Eriksson Uppsala Sven-Erik Johansson Skåne Eva Hansson Trollhättan Juridik Lotta Svärd Boden Pär Ödman SKL Förankring/information Mats Andersson Kristinehamn Marie Vestin SKL

12 Utvecklingsområden 2. Standarder – Termer och Begrepp 1. Säker
Verksamhet 1. Säker Behörighetsinloggning/ Elektronisk identifiering och Informationssäkerhet Juridik IT 4. Informationsstruktur Verksamhet IT 5. Informationsutbyte Verksamhet Juridik IT 6. Klassificera och bedöma Informationens säkerhetsnivåer Verksamhet Juridik 3. Processbank avseende kartlagda processer samt fortsatt utveckling, bedömningsinstrument och beslutsstöd ingår Verksamhet

13 Säker behörighetsinloggning
Standardiserade, återanvändbara och organisationsoberoende IT-lösningar vård skola omsorg teknik Sjukvård Psykiatri Familjeläkare Landsting Kommuner Privata utförare Medborgare 13

14 Säker behörighetsinloggning Generell inriktning
Standardisering Centralt organ som definierar standards Återanvändbara lösningar Behörighetssystemen skall inte bara vara i ”vård-stupröret” utan måste kunna användas generellt Organisationsoberoende lösningar Inte binda fast oss hos leverantörer Frikoppling av teknik som är mest snabbrörlig Stimulansmedel 14

15 Nationell Informationsstruktur
Presentation av mig och Rolf, våra roller 15

16 Vilka ingår i NI-projektet ?
Ansvarig chef Gunilla Hulth-Backlund, Socialstyrelsen Styrgrupp Gunilla Hulth-Backlund, Socialstyrelsen, ordförande Petra Otterblad-Olausson, Socialstyrelsen, EpC Ann Hedberg-Balkå, Sveriges Kommuner och Landsting Gösta Malmer, Landstingens beställarkansli Åke Strandberg, Vårdföretagarna Projektledningsgrupp Lotta Holm Sjögren, projektledare Sixten Björklund, koordinator Birgitta Eriksson, informatör Sophia Björk, projektassistent Catharina Johansson, delprojektledare verksamhetskrav/tester Lars-Åke Johansson, delprojektledare utveckling Manólis Nymark, delprojektledare informationssäkerhet Rolf E Nikula, delprojektledare granskning Projektstöd Karin Kajbjer, Sentensia Q AB Gruppdeltagare: idag 66 personer 16

17 Nationell Informationsstruktur
Förväntat resultat: Den första versionen av den nationella informationsstrukturen beräknas vara klar i slutet av år Baserat på det underlag projektet tar fram kommer Socialstyrelsen att ge ut: Föreskrifter för informationsstrukturen, med bindande regler om vårddokumentationens innehåll, struktur och hantering, kompletterade med en vägledning. En beskrivning av informationsstrukturen med en vägledning för IT-marknaden. Tydliggöra behovet av att samarbeta trots att föreskrifterna gäller H o S 17

18 Önskade effekter på lång sikt
Samverkan över organisationsgränserna Information som följer vård- och omsorgstagaren Rätt information vid rätt tidpunkt till rätt person Effektivt resursutnyttjande Uppföljning och öppna jämförelser Systematiskt kvalitetsarbete 18

19 Information och material i harmoni med den Nationella IT-strategin
Struktur SKL (www) Projektet Erfarenhets bank Processer Informationsstruktur Informationsspecar Metoder . Information och material i harmoni med den Nationella IT-strategin KRITERIER Mötesplats 19

20 Följande kommuner/län har ett intensivt IT-arbete
Östragötaland Region Skåne Västragötaland Norrbotten Västerbotten Stockholm Gotland Sörmland Västmanland Kalmar

21 Sammanställning av två projekt
Landstingsdrivet projekt Kommundrivet projekt Barnhälsodataprojekt Äldreomsorg, Handikappomsorg samt Socialtjänst Lösning Nytta Hinder Nyttoeffekter för Den enskilde Verksamheten Ledning och styrning Gemensamma Utvecklings- områden

22 Hur används arbetstiden – 4 kommuner
7% 4% 29% 43% 17% 17%

23 Erfarenheter av kundval
Valmöjlighet används Ökad administration Förändrade krav på Informationsmaterial Tillgänglighet Innehåll Uppföljning Kvalitet Ekonomi

24 Det fortsatta arbetet Påbörja en process där landets samtliga kommundirektörer utser representanter till en styrgrupp som har mandat att driva den fortsatta kommunala vård- och omsorgsutvecklingen med stöd av IT. En struktur som stödjer den regionala utvecklingen av vård och omsorg mellan Landsting, kommuner och privata vårdgivare En förutsättning för implementering av Nationella IT-strategin är en samlad kommunal organisation 24 24

25 Organisation för Nationella IT-strategins genomförande
Nationell IT strategisk grupp kommun och landsting Landstingets Beställar-funktion Samlad kommunal funktion Kommuner och Landsting regionalt Nationellt Riktlinjer/styrning Regionalt/lokalt Genomförande 25 25

26 Frågor Har den Nationella IT-strategin för vård och omsorg tagits i respektive kommuns kommunstyrelse eller socialnämnd? Vilka pågående/genomförda projekt med anknytning till nationella IT-strategin pågår mellan ert landsting och kommunen/kommunerna? Finns några utvecklingsplaner tillsammans med Landstinget med bäring på Nationella IT-strategin? Finns det någon organisation för det fortsatta utvecklingsarbetet , IT-råd, IT-forum eller liknande där representanter från landstinget och företrädare från kommunerna träffas? Vilket verksamhetsstöd finns idag inom vård och omsorg? 26 26

27 Resultat – Pågående/planerade projekt i regionerna (svar på fråga 2)
Norrbotten Jämtland Västerbotten Osv Skåne IT-samordnad vårdplanering HSA-katalog SITS-certifikat Projekt VIT –titta in regionens journaler Tandvårdsintyg – information mellan Landsting och kommuner Kan finnas lokala projekt 27 27

28 Regionala konferenser
Norrbotten/Västerbotten Västra Götaland Värmland/Dalarna/Örebro Västmanland/Sörmland/Uppland/ Stockholm/Gotland – Mälarregionen Västernorrland/Jämtland/Gästrikland Östergötland/Jönköpings län Skåne Blekinge/Halland/Småland 28 28

29 Syfte Visa nyttan med Nationella IT-strategin
Inspiration för att verkställa IT-strategin Praktiska goda exempel Nationella handlingsplanen Bilda nätverk Insikt i ledarskapet att samverka och inte skapa parallella processer 29 29

30 Målgrupp Politiker kommunförbund och landstingsråd
Kommun- och landstingsdirektörer Förvaltningschefer IT-chefer/strateger 30 30


Ladda ner ppt "IT ger bättre vård i kommunerna"

Liknande presentationer


Google-annonser