Bilof – Terminal & Logistik

En presentation över ämnet: "Bilof – Terminal & Logistik"— Presentationens avskrift:

1 Bilof – Terminal & Logistik
LOGISTIKCENTRUM i Ljusdal Bidrar till ett SLAGKRAFTIGT NÄRINGSLIV och ett HÅLLBART SVERIGE Bilof – Terminal & Logistik PROJEKTREDOVISNING

2 Terminalfrågan i dödläge – men Vad händer om inget stort grepp tas?
Vad händer med alla andra aktörer och behov? Lastningsplats Tallåsen Provisorium ? Lastningsplats Östernäs OK för Trätåg – men bör flyttas x x Terminal/Rundvirke Kläppa OK för Trätåg Biobränsle Skästra Användbar för Sveaskog – men inte optimal

3 Förstudiens Finansiärer
Region Gävleborg Ljusdals Kommun Bilofs medlemmar (arbetstid)

4 Motiv Stärka, utveckla företag och näringsliv med koppling till skogen
Tillvarata förnybara resurser, utnyttja den potential som läget och tillgångarna på råvara ger Effektivisera logistiken för att möjliggöra marknads- och affärsutveckling Gäller all transportintensiv verksamhet! Förbättra miljön Skapa mervärden ur ett nationellt hållbarhetsperspektiv. Hållbar bränsleförsörjning handlar om förnybart bränsle och bra logistik!

5 Terminal/ logistiknav som
är öppen och tillgänglig placeras på ett optimalt sätt utifrån transportflöden och miljöaspekter tillgodoser olika, uttalade behov möjliggör vidareutveckling/expansion tillhandahåller markytor/infrastruktur som möjliggör för enskilda företag av bedriva verksamhet (lagring, lastning, bearbetning ..) i direkt anslutning till terminalen och dess infrastruktur ägs och drivs av aktörer som är fristående från särintressen

6 Arbetsgrupp Stefan Karlsson, Wallbergs Bränta
Jonas Olinder , Mellanskog Mats Karlsson ExTe (VD) Stefan Färlin, Närljus (Näringslivschef) Peter Lidehäll (projektledare) i nära samspel med bl a Bilof (ordf Carl-Eric Lindquist och styrelsen) Rolf Berg, Ljusdals kommun Viktiga kontakter/partners: Owe Ljunghammer (järnvägsexpert ExTe) Leif Bigsten (utvecklingschef, ansvarig för Skaraborg Logistic Center, Falköping) Infranord Reino Erixon, WSP (expert på terminalprojektering, delaktig i bl a Stockaryd och Nykvarn) Green Cargo

7 Förprocess Dialog med aktörer som förväntas använda terminalen eller som bedriver verksamhet med koppling till logistiksektorn större kunder andra terminaler/ -projekt, experter offentliga aktörer tågoperatörer Analys av tidigare förstudier/ andra planer Kontinuerliga arbets- och avstämningsmöten

8 Offentliga aktörer Ljusdals kommun Länsstyrelsen Region Gävleborg
Skogsstyrelsen Trafikverket Regering, riksdag

9 Förväntade användare Sveaskog Holmen Mellanskog
Trätåg / Stora Enso - Billerud Korsnäs Neova Större energiföretag Setrasågen Färila Wallbergs, ExTe Övriga, mindre aktörer

10 Skogsbruket – en framtidsbranSch?
Sågat virke: Efterfrågan styrs i hög grad av byggandet, vilket just nu är eftersatt i tillväxtregionerna. Intresset för trä som konstruktionsmaterial i flerbostadshus och högre byggnader ökar. Intressant exportpotential finns, bl a till Mellanöstern. • Papper: Marknaden för tidningspapper försämras snabbt, förpackningar och mjukpapper utvecklas positivt. Totalt sett mindre efterfrågan på massaved. • Energi: Fokuseringen på hållbarhet ökar efterfrågan på förnybart bränsle, framför allt biobränsle från skogen. Ett genombrott för biodrivmedel skulle öka intresset för skogsråvara väsentligt. Ur ett regionalt perspektiv: Skogen växer och resurserna återskapas kontinuerligt, men konkurrenskraften bygger i hög grad på kostnadseffektiva transporter och bra logistik

11 Möjliga volymer Mer än 1 miljon ton per år! 25-30 tåg per vecka!!
Potential skogsflis: 600 GWh ≈ tåg Sveaskog: ≤ ton Holmen: ≤ ton Mellanskog: – ton Setrasågen: – ton Övriga: ? Trätåg / Stora Enso - Billerud Korsnäs: ton

12 Potential GROT Vilket ger 600 GWh per år,
2011: Anmält för GROT-uttag: ha Antag att hälften av utnyttjas: ha Avkastning per ha: 80 MWh (i teorin är upp till 150 MWh möjligt) Vilket ger 600 GWh per år, uppskattad bruttointäkt: ca 145 milj kr Sysselsättningseffekt från skog till terminal: 40-60 årsarbetare Jämförelse: Fortum Värme behöver minst GWh i Värtan

13 Marknad för biobränsle
Större energiföretag / Fjärrvärme Fortum Värme: 8300 GWh + Värtan (1700 GWh) = 2500 tåg per år Vattenfall: Nytt kraftvärmeverk planeras i Uppsala till 2018 ( GWh skogsbränsle) Eon: Begränsat behov av leveranser från Ljusdal Mälarenergi : 1470 GWh Söderenergi (Igelsta): Upp till 2000 GWh Lokalt: Ljusdal Energi: 95 GWh Gävle Kraftvärme/Johannes: 80 GWh Fjärrvärme Gävle totalt: ca 680 GWh Stor variation i inflödet beroende på årstid och temperatur

14 Övrigt Underlag Förstudier/ planer: Andra projekt/ terminaler:
Ramböll, Trafikverket Trätåg/ Kläppa Sveaskog/ Skästra Andra projekt/ terminaler: Wasaåkarn Skaraborg Logistic Center Stockaryd Storuman, Bastuträsk Torsby Nykvarn Eskilstuna

15 Terminal - komponenter
Anslutning till stambanan Växel Signalsystem Spårport/ korsning med väg 83 Anslutningsspår – överlämningsbangård Elektrifierat industrispår till terminalområde Bilväg parallellt med industrispår Anslutningsväg till väg 84 – inkl lastbilsparkering Terminalområde (minst 40 ha) x parallella lastningsspår (med goda möjligheter till komplettering, förlängning) Uppställningsspår Lagringsytor för olika användare/ produkter (med goda expansionsmöjligheter) Lastytor Utrustning för mätning/vägning, lossning, bearbetning, lastning av rundvirke, sågade trävaror, bioenergiprodukter, containers, semitrailers .. Servicefunktioner (tankning, reparationer, …) Kontor, personalutrymmen, parkering Stängsel, belysning Lagerbyggnader

16 Exemplet falköping Skaraborg Logistic Center i Falköping …
en terminal i kommunal regi, med stöd av statliga pengar. Total kostnad ca 45 milj, varav kommunen satsat ungefär hälften. Läget ca 1,5 km från stambanan och innehåller ungefär samma komponenter som är aktuella i Ljusdal Driften sköts av en entreprenör Trafikmängden är betydligt lägre än det vi tror om Ljusdal: I nuläget handlar det om 7-8 tåg per vecka I anslutning till den kommunala terminalen har Trätåg en egen (likt Stockarydsmodell), med egna investeringar på ca 25 milj Även Södra Skogsägarna/Sydved beslutat att också etablera sig inom området

17 Andra exempel Torsby NLC Lappland/ Storuman Bastuträsk/ Norsjö
TOTALT Varav Torsby 26,8 milj EU-bidrag 13,4 milj Kommunen 9,9 milj Region Värmland 1 milj Trafikverket 2,5 milj NLC Lappland/ Storuman 55,0 milj EU-bidrag 27,5 milj 26 milj Banverket 1,5 milj Bastuträsk/ Norsjö 31 milj 5,7 milj 8,5 milj Region Västerbotten 11,8 milj 5 milj Stockaryd/ Sävsjö 73 milj Staten Ca 1/3 Stora Enso Nykvarn 58,3 milj 23,3 milj Söderenergi 10 milj 20 milj

18 Andra exempel Observationer:
… investeringarna i terminalprojekt finansieras till stor del via offentliga medel … kommunernas insatser – som i allmänhet är betydande – balanseras genom terminalavgifter som motsvarar en rimlig avkastning på insatt kapital. … ett stort inslag av rena bidrag reducerar kapitalkostnaden och därmed intäktskraven … när det gäller Ljusdal har signalerna till näringslivet varit att besluten om investeringar ska göras på rent affärsmässiga grunder

19 Gemensam infrastruktur
fÖRUTSÄTTNINGAR Gemensam infrastruktur Terminal: x milj Anslutningsspår: y milj Vägar: z milj Enskilda lösningar Var och en löser detta utifrån sina behov Ljusdals kommun Regionala infrastrukturmedel Trafikverket EU-bidrag Privata aktörer: Privata aktörer: 100 %

20 Kostnadskalkyl Kostnad milj kr 1
En anslutning till stambanan, inkl växel, signalsystem, korsning järnväg-väg 83 och ett ca 700 m långt spår TRAFIKVERKETS ANSVARSOMRÅDE 2 Industrispår (total längd 8 km), inkl överlämningsbangård. Det stråk som tas i anspråk beräknas vara 8 km x 50 m, dvs 40 ha 100 3 Öppen terminal 800x100 m (8 ha) 16 4 Övrig gemensam infrastruktur Infart från väg 84: En avfartsfil byggs längs vägen för den trafik som kommer från väster. Väg, lastbilsparkering, mätstation Utfart till väg 84 9 5 Enskilda terminaler Elektrifierat industrispår fram till tomtgränsen ingår i projektet

21 Summering Studien bekräftar de starka argument som finns för en slagkraftig och gemensam terminal! Men: Utifrån de förutsättningar som gäller just nu, är terminalprojektet angeläget men sannolikt ogenomförbart! Möjliga vägar vidare: Sänka projektets kapitalkostnader, via bidrag från offentliga infrastrukturmedel! Bredda finansieringsbasen genom en dialog med de stora energibolagen i Mellansverige! Bromsa enskilda etableringar av permanenta lastningsplatser och hänvisa transportintensiv verksamhet till en gemensam terminal!

22 Nästa steg De företag som är intresserade av att terminalfrågan får en lösning bör skapa en gemensam plattform med målet att bilda ett konsortium tillsammans med kommunen. Kommunens politiker bör – genom ett formellt beslut - snarast slå fast att en öppen terminal ska byggas, i samspel mellan kommunen, näringslivet och Trafikverket. Kommunen bör understryka detta ställningstagande genom att a) Avsätta medel för att finansiera kommunens åtagande i terminalprojektet b) Uppdra åt kommunledningen att tillsammans med näringslivet skapa ett konsortium för terminalfrågan c) Klargöra att Ede kan fungera som en tillfällig omlastningsplats för omlastning av rundvirke fram till att terminalen är tillgänglig Ett konsortialavtal klargör ansvars- och rollfördelning när det gäller projektering, etablering, finansiering och drift Konsortiet bedöms ha möjligheter att få medel från Region Gävleborg för att genomföra projekt- och planeringsarbetet Därefter förutsätts GENOMFÖRANDEPROCESSEN ta vid!