Penningpolitik och räntebana Lars E.O. Svensson Sveriges riksbank 22 augusti 2007 1.

En presentation över ämnet: "Penningpolitik och räntebana Lars E.O. Svensson Sveriges riksbank 22 augusti 2007 1."— Presentationens avskrift:

1 Penningpolitik och räntebana Lars E.O. Svensson Sveriges riksbank 22 augusti 2007 1

2 Flexibel inflationsmålspolitik Stabilisera inflationen runt inflationsmålet Stabilisera resursutnyttjandet 2

3 Strikt inflationsmålspolitik Enbart stabilisera inflationen runt inflationsmålet Stora ränteförändringar upp och ner Stora fluktuationer i resursutnyttjande, produktion och sysselsättning Förenklande pedagogiskt antagande Alla centralbanker med inflationsmål bedriver flexibel inflationsmålspolitik 3

4 Flexibel inflationsmålspolitik Vikt vid stabilisering av resursutnyttjandet kan öka över tiden Ny regim Etablera trovärdighet Större vikt vid stabilisering av inflationen Etablerad regim med trovärdighet Större vikt vid stabilisering av resursutnyttjandet 4

5 Varning För stor vikt vid stabilisering av resursutnyttjandet kan hota trovärdigheten Penningpolitik kan inte påverka genomsnittligt resursutnyttjande, endast stabilisera det runt given genomsnittlig nivå Penningpolitiskt mål för genomsnittligt resursutnyttjande: Inte meningsfullt Penningpolitiskt mål för inflationen: Högst meningsfullt 5

6 Prognoser Inflation och resursutnyttjande reagerar med betydande fördröjning på penningpolitiska åtgärder ”Long and variable lags” (Friedman) Riksbankens räntebeslut bygger på prognoser för inflation och resursutnyttjande på 1-3 års horisont 6

7 Förväntningar om hela räntebanan spelar roll Reporäntan de närmaste veckorna har obetydlig roll för framtida inflation och resursutnyttjande Förväntningar om räntor på längre horisont spelar roll ”Management of expectations” (Woodford) 7

8 Flexibel inflationsmålspolitik Välj räntebana så resulterande prognos för inflationen och resursutnyttjandet ”ser bra ut” ”Ser bra ut”: Inflationen ca 2% och resursutnyttjandet normalt på 2-3 års sikt, eller inflationen närmar sig målet och resursutnyttjandet närmar sig normalt i rimlig takt ”Väl avvägd penningpolitik” ”Forecast targeting” (Prognosstyrning?) 8

9 Olika räntescenarier Reporänta Procent UND1X Årlig procentuell förändring BNP tillväxt Årlig procentuell förändring Produktionsgap Procentuell avvikelse från HP-trend Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos 9

10 Naturlig treenighet Prognos för ränta, inflation och resursutnyttjande naturlig treenighet Prognos för ränta (ränteantagande) krävs för prognos av inflation och resursutnyttjande Alla centralbanker har ränteprognos eller ränteantagande i sitt beslutsunderlag (även när de inte publicerar dem) 10

11 Val och publicering av räntebanan Penningpolitiken verkar genom förväntningar om räntebanan Hela räntebanan spelar roll, inte reporäntan närmaste veckorna Riksbankens slutsats: Explicit discussion och val av huvudränteprognos (annars ofullständig beslutsprocess) Publicering av räntebanan (annars mörka mest väsentlig informationen) 11

12 Riksbanken inte först (men nr 3) Reserve Bank of New Zealand från 1997 Argumentation från flera forskare Norges Bank från våren 2005 Riksbanken från februari 2007 Nästa? 12

13 Prognosen är osäker Sannolikhetsfördelning Medelvärde Osäkerhetsintervall Betingad på befintlig information Revideras vid ny information Prognos, inte ett löfte! 13

14 Medelvärde med osäkerhetsintervall BNP Årlig procentuell förändring Reporänta Procent Und1X Årlig procentuell förändring KPI Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos 14

15 Prognosstyrning: Hantera ny information Ny information relevant bara om den ändrar prognosen för inflation eller resursutnyttjande vid oförändrad räntebana ”Filtrera ny information genom prognosen” Ny info skiftar upp (ner) prognos för inflation och resursutnyttjande vid oförändrad räntebana Skifta upp (ner) räntebanan 15

16 Prognosstyrning: Hantera ny information Prognos i februari: Väl avvägd penningpolitik då Ny info fram till juni: Högre löneavtal Lägre produktivitet Mer expansiv finanspolitik Skiftade upp prognos för inflation och resursutnyttjande vid oförändrad räntebana Skifta upp räntebanan: Räntebanan i juni över höglönescenariet i februari 16

17 Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos Und1X Årlig procentuell förändring Reporänta Procent 17

18 Resursutnyttjandet Viktig variabel i flexibel inflationsmålspolitik Mätas på flera sätt Produktionsgap: Faktisk produktion – ”potentiell” produktion Teoretiska och empiriska svårigheter att skatta och prognosticera: Osäkerhet i mått Starka skäl för fördjupad analys 18

19 Sammanfattning 1. Flexibel inflationsmålspolitik: Välj räntebana så prognos för inflation och resursutnyttjande ser bra ut 2. Förväntningar om räntebanan, inte reporäntan de närmaste veckorna, spelar roll 3. Diskussion om, val av och publicering av räntebanan det enda raka Ny information relevant bara om den påverkar prognoserna Starka skäl för fördjupad analys av mått på resursutnyttjande 19