Trpt ledn sept 09/B Sigvald

Trpt ledn 2 - 16 sept 09/B Sigvald
Transportledning/Transportorganisation ( trpt ledn 2) Plan för 16 september 2009 Att leda, förmedla och planera, såväl processer, människor samt transporter Kunna planera och strukturera samt prioritera intressenter och uppdrag Repetition av processer och ledningsprinciper. Utdelning av hemuppgift Kurslitteratur: genomgång av Åkerihandboken och visa förarhandboken, Hållbarhetsredovisning och Årsredovisning Krav på en Transportledare Transportmarknaden Planering Vad påverkar eller påverkas en transportledare av? Målet idag: förstå innebörden av processer och de åtta ledningsprinciperna, förutsättningar för planering Trpt ledn sept 09/B Sigvald

De åtta ledningsprinciperna
Kundfokus Organisationen är beroende av sina kunder och bör därför förstå aktuella och framtida kundbehov, bör uppfylla kundkrav och bör sträva efter att överträffa kunders förväntningar. Ledarskap I ledningens roll ligger bl a krav på att ge de anställda en tydlig bild av förutsättningar och utvecklingsinriktning för företaget. Medarbetarnas engagemang Medarbetare på alla nivåer är organisationens främsta tillgång. Deras fulla engagemang medför att deras förmåga kan användas för organisationens bästa. Processinriktning Ett önskat resultat uppnås mer effektivt när aktiviteter och tillhörande resurser hanteras som en process. Trpt ledn sept 09/B Sigvald

Systematiskt angreppssätt för ledning Att fastlägga, förstå och hantera samverkande processer som ett system medverkar till att organisationen blir effektiv i att uppnå sina mål. Ständig förbättring Ständig förbättring av organisationens funktion och resultat bör vara ett beständigt mål. Faktabaserade beslut Verkningsfulla strategier och beslut baseras på fakta. Ömsesidigt fördelaktiga relationer till leverantörer En organisation och dess leverantörer är beroende av varandra, och ömsesidigt fördelaktiga relationer. Trpt ledn sept 09/B Sigvald

Ringa in ditt svarsalternativ Hur viktigt är … för skapa långsiktig lönsamhet och framtida konkurrenskraft i ett företag? (1 = helt oviktigt till 10 = helt nödvändigt) 1 Kundernas krav och förväntningar är kända för de anställda 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Ledningen ger de anställda en tydlig bild av förutsättningar och utvecklingsriktning för företaget Alla anställda är engagerade i företagets utveckling Organisationen är duktig på att utveckla och arbeta i väldefinierade arbetssteg/processer Alla arbetssteg/processer i organisationen hänger ihop – inbördes och med företagets mål och strategier Ständiga förbättringar är alltid ett mål för företaget Verksamhetens strategier och beslut baseras på fakta Företaget utvecklar strategiska samarbeten med leverantörerna för att skapa värdeökning Trpt ledn sept 09/B Sigvald

Ringa in ditt svarsalternativ Hur långt tror Du att det företag som Du tänker på (gjort praktik hos) kommit vad gäller att …. (1=arbetet har inte startat till 10=företaget är i världsklass) 1 Kundernas krav och förväntningar är kända för de anställda 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Ledningen ger de anställda en tydlig bild av förutsättningar och utvecklingsriktning för företaget Alla anställda är engagerade i företagets utveckling Organisationen är duktig på att utveckla och arbeta i väldefinierade arbetssteg/processer Alla arbetssteg/processer i organisationen hänger ihop - inbördes och med företagets mål och strategier Ständiga förbättringar är alltid ett mål för företaget Verksamhetens strategier och beslut baseras på fakta Företaget utvecklar strategiska samarbeten med leverantörerna för att skapa värdeökning Trpt ledn sept 09/B Sigvald

SIQs modell - fler ledningsprinciper
SIQs Modell för Kundorienterad Verksamhetsutveckling etablerades 1992 och är främst ett verktyg med vars hjälp en organisation själv kan utvärdera och förbättra sin egen verksamhet. Flera tusen organisationer från olika branscher och samhällssektorer och av olika storlek och typ använder SIQ-modellen i sitt förbättringsarbete. Erfarenheterna från arbetet med verktyget kan sammanfattas med att det: ger ledning och medarbetare en helhetsbild av den egna verksamheten skapar ett stort engagemang i organisationen skapar ett gemensamt språk och tydliggör vad som menas med kundorienterad verksamhetsutveckling och ständiga förbättringar leder till förbättrat resultat Modellen bygger på tre hörnpelare: - Systematiken, Strukturen och Kulturen Trpt ledn sept 09/B Sigvald

Ett sätt att ställa frågor som leder till insikt om hur den egna verksamheten fungerar. Trpt ledn sept 09/B Sigvald

Organisationsmodell En generisk organisationsmodell utgör stommen för de områden inom vilka frågorna skall ställas. Den sätter kunder, medarbetare och processer i fokus, och utgör grunden för Modellens huvudkriterier. Trpt ledn sept 09/B Sigvald

13 grundläggande värderingar enl. SIQs modell Vilka finns med i de åtta ledningsprinciperna? Värderingarna är kännetecknande för framgångsrika organisationers verksamhet: Kundorientering En organisations långsiktiga framgång beror på dess förmåga att skapa värde för dem som den finns till för - kunderna. De externa och interna kundernas uttalade och underförstådda behov, krav, önskemål och förväntningar skall vara vägledande för organisationen, dess medarbetare och verksamhet. Engagerat ledarskap För att skapa en kultur som sätter kunden i främsta rummet krävs ett personligt, aktivt och synligt engagemang från varje ledare. Ledarskapets viktigaste uppgifter är att ange riktningen för verksamheten, ta tillvara potentialen i individers erfarenheter och olikheter, skapa förutsättningar för medarbetarna samt i dialog med dem definiera och följa upp målen. Allas delaktighet En förutsättning för en framgångsrik organisation är att varje medarbetare känner sig ha förtroende att utföra och utveckla sina arbetsuppgifter. Var och en måste därför se sin roll i helheten, ha klara mål, de medel som krävs samt kunskap om de resultat som ska uppnås. Kompetensutveckling Den samlade kompetensen är avgörande för organisationens framgång och konkurrenskraft. Därför måste kompetensutvecklingen ses både ur ett organisatoriskt och ett individuellt perspektiv, för att därmed utveckla och tillföra kompetens på ett sätt som stärker såväl individen som organisationen i sin helhet. Trpt ledn sept 09/B Sigvald

13 grundläggande värderingar enl. SIQs modell (forts)
Långsiktighet Organisationens verksamhet måste värderas med tanke på utveckling och konkurrenskraft över tiden. Ett uthålligt förbättringsarbete leder till ökande produktivitet och effektivitet, bättre miljö, nöjdare kunder och varaktig lönsamhet på lång sikt. Samhällsansvar Varje organisation har ett samhällsansvar utöver lagar och förordningar. Organisationen och dess medarbetare måste se sina processer, varor och tjänster som delar i en större helhet och aktivt medverka till förbättringar i både samhälle och miljö. Processorientering Organisationens verksamhet skall ses som processer som skapar värde för kunderna. Processorientering stimulerar till att analysera och förbättra arbetsflöden och arbetsorganisation, och lägger grunden för kundorienterad verksamhetsutveckling. Förebyggande åtgärder Det är lönsamt att förebygga fel och ta bort risker i processer, varor och tjänster. Framsynthet, förutseende och planering är nyckelord i förbättringsarbetet där även kunder och leverantörer skall engageras. Ständiga förbättringar Konkurrenskraft kräver ständiga förbättringar och förnyelse av alla verksamhetens delar. Förutsättningen för detta är ett metodiskt förbättringsarbete som genomsyrar organisationen och en kultur som stimulerar till ständigt lärande, kreativitet och nya idéer. Trpt ledn sept 09/B Sigvald

13 grundläggande värderingar enl. SIQs modell (forts)
Lära av andra För att kunna vidareutvecklas måste organisationen och dess medarbetare på alla områden skaffa sig ny kunskap om vad som är möjligt att uppnå och hur detta kan uppnås. Detta kräver jämförelser med dem som är bäst på en viss process, oavsett vilken bransch eller sektor de tillhör. Snabbare reaktioner I alla verksamheter är kortare svarstider, kortare ledtider och snabbare reaktioner på kundernas behov av avgörande betydelse. Det gäller såväl för utveckling, produktion och leverans av varor och tjänster, som för administrativa processer. Faktabaserade beslut Beslut måste bygga på dokumenterade och tillförlitliga fakta. Varje medarbetare måste inom sitt arbetsområde få möjlighet att mäta och analysera fakta av betydelse för att uppfylla sina mål och för att tillfredställa sina kunder. Samverkan Samverkan genomsyrar varje framgångsrik organisation. Det är väsentligt att genom samverkan på flera plan och i olika avseenden ta till vara kompetenser och erfarenheter hos såväl medarbetare som hos kunder, leverantörer, partners, ägare och huvudmän. Trpt ledn sept 09/B Sigvald

Vad är en process? En process är en grupp av samverkande eller varandra påverkande aktiviteter som omformar insatser till utfall. (Definition enligt ISO 9000:2000) Trpt ledn sept 09/B Sigvald

Varför processer? Oftast är en organisation uppdelad i traditionella, eller praktiska, avdelningar som var och en gör en liten insats i den vara eller tjänst som produceras. Genom att tänka i processer, som skär igenom dessa avdelningar, är det lättare att få fram en helhetsbild över flödet i organisationen och mycket lättare att hitta problemen i de gränssnitt som finns mellan olika avdelningar eller moment. Trpt ledn sept 09/B Sigvald

Redovisning av övningsuppgift
Ledningsprocess Huvudprocess Marknads- föra Sälja Köpa in Planera Utföra tjänster Fakturera Följa upp Behov från intressenter Kunder, anställda, ägare, leverantörer, samhället, Nöjda intressenter Inköp Upphandling Köp av transport-tjänster Ruttplanering Planera transporter Personal-planering Planera beställningar Kundorder-mottagning Orderutdeln. Kundservicevia telefon Fraktsedels-registrering Vägleda förare Ta emot fax Prissättning Fakturering Kontroll av fakturor Utvärdering Stödprocess Trpt ledn sept 09/B Sigvald

Underprocesser som berör transportledaren
Marknads- föra Sälja Köpa in Planera Utföra tjänster Fakturera Följa upp Ruttplanering Planera transporter Personal-planering Planera beställningar Kundorder-mottagning Orderutdeln. Kundservicevia telefon Fraktsedels-registrering Vägleda förare Ta emot fax Inköp Upphandling Köp av transport-tjänster Prissättning Fakturering Kontroll av fakturor Utvärdering Huvudprocess Nöjda intressenter Kunder, anställda, ägare, leverantörer, samhället, Behov från intressenter Trpt ledn sept 09/B Sigvald

Behov från intressenter Nöjda intressenter
Hemuppgift 3 /Namn:……………………………………. En enkel processbeskrivning på papper över huvudprocessen i det företag som Du har haft LIA -praktik ifrån, som lämnas in den 23 sept. Kunder, anställda, ägare, leverantörer, samhället, Behov från intressenter Nöjda intressenter Trpt ledn sept 09/B Sigvald

Hemuppgift 4 /Namn:………………… De åtta ledningsprinciperna
Ringa in ditt svarsalternativ =exempel Hur viktigt är ledningsprincipen för att skapa långsiktig lönsamhet och framtida konkurrenskraft i ett företag? (1 = helt oviktigt till 10 = helt nödvändigt) 1 Kundernas krav och förväntningar är kända för de anställda 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Ledningen ger de anställda en tydlig bild av förutsättningar och utvecklingsriktning för företaget Alla anställda är engagerade i företagets utveckling Organisationen är duktig på att utveckla och arbeta i väldefinierade arbetssteg/processer Alla arbetssteg/processer i organisationen hänger ihop – inbördes och med företagets mål och strategier Ständiga förbättringar är alltid ett mål för företaget Verksamhetens strategier och beslut baseras på fakta Företaget utvecklar strategiska samarbeten med leverantörerna för att skapa värdeökning Trpt ledn sept 09/B Sigvald

Hemuppgift 4 /Namn:………………… De åtta ledningsprinciperna
Ringa in ditt svarsalternativ Hur långt tror Du att det företag som Du tänker på (gjort praktik hos) kommit vad gäller ledningsprincipen? (1=arbetet har inte startat till 10=företaget är i världsklass) 1 Kundernas krav och förväntningar är kända för de anställda 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Ledningen ger de anställda en tydlig bild av förutsättningar och utvecklingsriktning för företaget Alla anställda är engagerade i företagets utveckling Organisationen är duktig på att utveckla och arbeta i väldefinierade arbetssteg/processer Alla arbetssteg/processer i organisationen hänger ihop - inbördes och med företagets mål och strategier Ständiga förbättringar är alltid ett mål för företaget Verksamhetens strategier och beslut baseras på fakta Företaget utvecklar strategiska samarbeten med leverantörerna för att skapa värdeökning Trpt ledn sept 09/B Sigvald

Genomgång av Åkerihandboken och visa Förarhandboken, Hållbarhetsredovisning och Årsredovisning Sid Trafiktillstånd? Sid 16. Tillstånd för avfallstransporter Sid Transportavtal Sid Arbetsmiljö Sid Kör och vilotider Sid Kvalitet och miljö Jag återkommer under kursens gång om: Förarhandboken (längst bak i boken). Hållbarhetsredovisning (delas ut idag) Årsredovisning (delas ut idag) Trpt ledn sept 09/B Sigvald

Arbetsuppgifter för en transportledare (från yrkesbeskrivningar och platsannonser) trafikplanera fordon kundkontakter som innebär att försöka hitta den bästa lösningen för kunden orderhantering och faktureringar. administrera kundordrar, fakturering samarbeta med chaufförer och åkare. hanterar reklamationer, sökningar och uppföljningar bevaka och kontrollera flödet av varor som går från kyllagret via utlastningen till åkerierna. länk mellan kunden och föraren som transporterar godset enligt kundens önskemål arbetar i en ledningscentral och ta emot order från kunder och berättar vad de har för gods, vart det ska och när det skall vara framme Transporter ska planeras så att de blir så effektiva, billiga och miljövänliga som möjligt. Transportbranschen och industrin arbetar också för att i än högre grad samordna och effektivisera transporterna. Nya informations- och kommunikationssystem utvecklas för att bevaka, styra och kontrollera flödet av gods liksom persontrafik. Många tekniska hjälpmedel används för att få ett ekonomiskt och effektivt flöde av varor och transporter. T.ex. med hjälp av GPS system finna den bil som är närmast kunden och direkt kontakta den för uppdraget. Dessa hjälpmedel har fått en allt större roll i takt med att kraven på effektivitet, ekonomi och miljöansvar ständigt ökar. Vi går igenom IT-hjälpmedel vid slutet av kursen Trpt ledn sept 09/B Sigvald

Underprocesser som berör transportledaren
Marknads- föra Sälja Köpa in Planera Utföra tjänster Fakturera Följa upp Ruttplanering Planera transporter Personal-planering Planera beställningar Kundorder-mottagning Orderutdeln. Kundservicevia telefon Fraktsedels-registrering Vägleda förare Ta emot fax Inköp Upphandling Köp av transport-tjänster Prissättning Fakturering Kontroll av fakturor Utvärdering Huvudprocess Nöjda intressenter Kunder, anställda, ägare, leverantörer, samhället, Behov från intressenter Övningsuppgift: Vilka aktiviteter tycker Du att det saknas i huvudprocessen? Trpt ledn sept 09/B Sigvald

Exempel på befattningsbeskrivning för en transportledare
Tjänstens omfattning/arbetsuppgifter och ansvar är att: samarbeta med kunder och leverantörer så att tjänsterna blir så effektiva som möjligt. kraven enligt ledningssystemen som berör affärsområdet efterlevs ta särskilt hänsyn till miljö- och trafiksäkerhetspolicyn i transportledningsarbetet snarast informera närmaste chef om avvikelser från uppgjorda planer aktivt medverka och påverka förbättringsarbetet inom koncernen medverka i målarbetet samt uppföljning av övergripande och AOs egna mål Befogenheter: enligt gällande attesträttsförordning och policys Samarbetsförhållanden: Tjänsten innehåller mycket kontakter med chefer och medarbetare i olika frågor varför ett ömsesidigt gott samarbete är av stor vikt. Ett flexibelt förhållningssätt till arbetet är nödvändigt pga. dess skiftande karaktär, arbetsuppgifter och arbetsbelastning Trpt ledn sept 09/B Sigvald

Kravspec. Transportledare
Lägst gymnasieutbildning Helst eftergymnasial utb. Inriktning transport Dokumenterad erfarenhet Datavana Cockpit Excel Word SÅcalc Attest Agda Route Logix Verksamhetshandboken med kvalitet, miljö, trafiksäkerhet och arbetsmiljö Lotus Notes Språk (tal & skrift) Svenska Engelska Ekonomi Ekonomiskt tänkande Kalkylering Utläsa grundl. rapporter Kontering Branschkunskap Personliga egenskaper Komunikativ Flexibel Förändringsbenägen Stresstålig Servicekänsla Resultatfokuserad Självständig/självstartande Initiativrik Strukturerad Engagerad Kontaktskapande Auktoritet Trpt ledn sept 09/B Sigvald

Transportmarknaden (transportledarens vardag?)
Den som utför transportarbetet kallas generellt för transportföretag. Transportmarknaden består dock av ett antal typer av aktörer (Aronsson m.fl. 2003): Transportmäklaren, som sköter kontakten med speditör eller transportföretag. Speditören, som ombesörjer kontakten med åkerier och planerar transporten. Åkeriet, som hyr ut fordonet Fordonsägaren Chauffören Trpt ledn sept 09/B Sigvald

Inrikes godstransporter - transporterad godsmängd
Järnväg 62,5 Sjöfart 25 Järnväg 53,6 Sjöfart 18 Lastbil 530 1970 totalt: 617,5 miljoner ton Lastbil 382 1980 totalt: 453,6 miljoner ton Järnväg 53,7 Sjöfart 13 Järnväg 40,6 (2006) Sjöfart 12,6 2007 transporterades 430,5 miljoner ton gods i inrikes trafik, varav 353 miljoner ton med lastbil. 82 % av allt inrikes gods transporterades således med lastbil. Lastbilen behåller sin ledande ställning på marknaden transporterades enligt SCB ca 300 miljoner ton gods i inrikes trafik. Fram till 1970 mer än fördubblades den mängden. Ökad industriproduktion och en omfattande byggverksamhet låg bakom ökningen. Mot slutet av 70-talet bromsades den ekonomiska aktiviteten i Sverige. Bygg- och anläggnings-verksamheten minskade liksom industrins efterfrågan på transporter. År 1990 var den totalt inrikes transporterade godsmängden ungefär lika stor som den Under och 2000-talet har godsmängden både ökat och minskat. Den ökade mellan 1993 och 1995 men minskade mellan 1995 och 2003, från 426 miljoner ton 1995 till 302 miljoner ton ökade godsmängden återigen till 422,2 miljoner ton. Den gick ner något 2006 för att sedan, 2007, öka med ytterligare några ton, till totalt 430,5. Lastbilstransporterna omfattar endast svenskregistrerade lastbilar enligt den officiella statistiken genom en urvalsundersökning. Utländska lastbilars transportarbete på svensk mark ingår inte. Lastbil 388 1990 totalt: 454,7 miljoner ton Lastbil 353 2007 totalt: 430,5 miljoner ton Trpt ledn sept 09/B Sigvald Källa: SCB/SIKA

Inrikes godstransportarbete
Sjöfart 9 Lastbil 21 Sjöfart 10 Lastbil 21 Järnväg 16,1 1970 totalt: 46,1 miljarder tonkm Järnväg 15,9 1980 totalt: 46,9 miljarder tonkm Sjöfart 8 Lastbil 27 Sjöfart 7,9 Lastbil 36 Transportarbetet uttryckt i tonkm (antalet km x mängden gods) som utförts med lastbilar har ökat under 90-talet. Mer än hälften av det utförda transportarbetet utförs numera med lastbil. Då har inte hänsyn tagits till den del av de sjötransporter till och från utlandet som sker på svenskt vatten. Jämfört med 1990 har lastbilens transportarbete ökat, från 27 miljarder tonkilometer till 36 miljarder I transportarbetet ingår transporter med svenskregistrerade lastbilar över 3,5 ton totalvikt. Utöver dessa transporter utförs transportarbete i Sverige med utländska lastbilar, med startpunkt och slutpunkt i Sverige, d v s cabotage. Några statistiskt riktiga uppgifter för cabotagetrafiken i Sverige finns inte men den anses ha ökat när EU utvidgades från 15 till de nuvarande 27 medlemsländerna. Järnväg 18,7 1990 totalt: 53,7 miljarder tonkm Järnväg 14,9 (avser 2006) 2007 totalt: 58,8 miljarder tonkm Trpt ledn sept 09/B Sigvald Källa: SCB/SIKA

Väg, järnväg och sjöfart
Inrikes transporterad godsmängd fördelad på väg, järnväg och sjöfart Järnväg exkl malm 27,8 miljoner ton (avser 2006) Lastbil över 30 mil 30 miljoner ton Lapplandsmalm med järnväg 12,7 miljoner ton (avser 2006) Lastbil mil 85 miljoner ton Sjöfart 12,6 miljoner ton Observera att i tidigare års upplagors statistik är även järnvägens transportarbete i utlandet inkluderad, där av har denna upplaga en lägre uppgift. Lastbils- och järnvägstransporter kompletterar varandra i högre utsträckning än de konkurrerar. Det finns konkurrens mellan vissa typer av transporter, men den gemensamma konkurrensytan är liten. Transporter med lastbil kan ske på cirka kilometer vägar och gator. Transporter med järnväg är begränsade till ca kilometer järnvägsspår. På järnväg transporteras främst skrymmande och tunga godsvolymer över långa avstånd. Ca 5,8 miljoner ton (avser 2006) transporteras i kombitrafik - kombinerad lastbils- och järnvägstrafik. Lastbilstransporterna omfattar endast svenskregistrerade lastbilar enligt den officiella statistiken genom en urvalsundersökning. Utländska lastbilars transportarbete på svensk mark ingår inte. Lastbil under 10 mil 238 miljoner ton Trpt ledn sept 09/B Sigvald Källa: SCB/SIKA

Lastbilstransporter i Sverige
1 000 ton km - Kemiska produkter 7 418 Cement, kalk Malmer, skrot, kol Oljor Metaller, maskiner Papper, massa, flis Livsmedel, jordbruk Trävaror, rundvirke Jord, sten, grus och sand Övrigt, sopor, blandad last, tomemballage etc Summa Lastbilar används främst på korta avstånd, inte minst för transport av virke och byggnadsmaterial (jord, sten och grus). Av allt transporterat gods på svenska lastbilar i Sverige körs endast 9 % över 30 mil. Det utgörs av 30 miljoner ton och kan teoretiskt tillhöra den mängd gods som främst är utsatt för konkurrens av andra transportslag. Från denna mängd måste dock räknas gods till och från orter som saknar såväl järnvägsspår som hamnar. Det handlar exempelvis om transport av livsmedel, distribution av olja med mera och upphämtning av mjölk längs långa stråk i inlandet. Om dessa godsvolymer skulle räknas bort, minskar den konkurrensutsatta delen till betydligt mindre mängder. De flesta produkter vi dagligen använder eller kommer i kontakt med har transporterats med lastbil i ett eller flera led. % Trpt ledn sept 09/B Sigvald Källa: SCBs urvalsundersökning

Yrkesmässig trafik och firmabilar - inrikes
Yrkesmässig trafik Firmabilstrafik Antal lastbilar (registerstatistik) Antal lastbilar -över 3,5 ton totalvikt Lastvikt, medelvärde 18 ton 20 ton 21 ton 20 ton 7 ton 8 ton 9 ton 10 ton (undersökning) Presterade tonkm/lastbil (undersökningsstatistik) Medel- 75 km 89 km 102 km 107 km 43 km 54 km 79 km 0 km transportlängd Transporter med lastbil utförs antingen som yrkesmässig trafik eller i egen regi, s k firmabilstrafik fanns sammanlagt lastbilar i trafik. Av dessa tillhörde firmabilstrafiken medan gick i den yrkesmässiga trafiken. Bland de större lastbilarna är yrkesbilarna betydligt fler än firmabilarna. Antalet tyngre firmabilar över 3,5 tons totalvikt har successivt minskat sedan 1990 medan utvecklingen i den yrkesmässiga trafiken har ökat under samma period. Under 2007 presterade yrkesbilarna tonkilometer per lastbil, att jämföra med tonkilometer per firmalastbil. Bilar i yrkesmässig trafik sysselsätts m a o mer och kör längre avstånd jämfört med firmabilarna. Informationen omfattar endast svenskregistrerade lastbilar. Trpt ledn sept 09/B Sigvald Källa: SCB

Åkerinäringens struktur - antalet åkerier och fordon
Antal åkerier % Antal y-märkta bilar per åkeri ,1 55,3 51,3 48,9 ,1 34,9 36,6 36,1 ,3 6,0 7,2 8,6 ,5 1,8 2,2 2,8 ,0 2,0 2,7 3,5 Totalt Antal Y-märkta bilar per åkeri ,5 19,2 15,9 13,3 ,6 33,7 32,2 28,1 ,5 15,6 16,5 17,4 ,2 7,9 8,4 9,8 ,2 23,6 27,0 31,4 Totalt Antal y-märkta bilar % Strukturen inom åkerinäringen går mot färre men större enheter fanns det åkerier i Sverige. Andelen enbilsåkerier minskar. Mellan 2001 och 2007 minskade antalet med 611 stycken. Enbilsåkeriernas andel av det totala antalet åkerier var ,9 %, att jämföra med 58,1 % 1990. Antalet fordon (över 3,5 ton) ökade inom åkerinäringen mellan 2001 och 2007, från till stycken ,4 % av det totala antalet fordon kan hänföras till de största åkerierna, de med 16 fordon eller fler. Mer än en tredjedel av fordonsparken tillhör de åkerier som har 11 eller fler fordon. Trpt ledn sept 09/B Sigvald Källa: SCB

Försäljning av transporter
Transportsäljande företag säljer transporttjänster åt åkerier Gemensamt ägda företag, lastbilscentraler Medelstora och större åkeriföretag åkerier Många av åkerinäringens småföretag samverkar inom gemensamt ägda transportföretag som lastbilscentraler och genom transportförmedlings-företag. Det finns drygt 700 st transportsäljande företag i Sverige. Transportsäljande företag kan delas upp enligt följande: - enskilt ägda medelstora och större åkeriföretag - transportförmedlingsföretag, speditionsföretag - gemensamt ägda företag, lastbilscentraler/ åkericentraler - specialtransportföretag till exempel inom skogs- och lantbrukssektorn Transportförmedlings-företag, speditions-företag Specialtransport- företag Trpt ledn sept 09/B Sigvald

Lastbilscentraler 350 300 250 200 150 100 20 307 257 Antal lastbilscentraler 224 188 174 144 128 114 108 106 Mer än hälften av åkeriföretagen är anslutna till en lastbilscentral. Dessa arbetar i i huvudsak med lastbilstransporter och maskinverksamhet. Utöver detta förekommer också en betydande affärsverksamhet i form av bland annat varuförsäljning, grusförsäljning och betongtillverkning. Tidigare har den vanligaste företagsformen för lastbilscentraler varit ekonomisk förening. Men antalet aktiebolag har ökat under åren drivs närmare två tredjedelar av alla lastbilscentraler som aktiebolag. Antalet lastbilscentraler har stadigt minskat sedan 1970-talet. Den främsta förklaringen till minskningen är sammanslagningar. Trpt ledn sept 09/B Sigvald

Åkerinäringens omsättning
Total omsättning i miljoner kronor exklusive moms 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 84 miljarder Ovanstående siffror baseras på åkeriföretagens momsdeklarationer och är preliminära. Den totala omsättningen för åkerinäringen var år 2006 drygt 84 miljarder kronor exklusive moms. Det är en ökning med närmare 40 miljarder kronor sedan 1993. De huvudsakliga intäkterna för åkeriföretagen är ersättningen för de transporttjänster som utförs. Endast en liten del av omsättningen består av åkeriföretagets sidoverksamt som försäljning av maskintjänster och varuförsäljning av jord, sten, grus och sand. Trpt ledn sept 09/B Sigvald Källa: SCB

Sysselsättningen 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 Kvinnor Män Fr o m år 2004 använder SCB en ny källa med konsekvensen att sysselsättningsnivån blir något högre. Sedan år 1990 har det totala antalet sysselsatta inom åkerinäringen minskat 1990 sysselsatte vägtransporter av gods upp emot personer medan 2004 års siffror visar på ca personer. År 2006 ökade sysselsättningen inom åkerinäringen till drygt personer. Det är en ökning med ca personer. Antalet kvinnor sysselsatta i åkerinäringen har under samma period halverats. År 1990 fanns kvinnor inom åkerinäringen och 2006 var det endast st. Detta trots att allt fler kvinnor utbildar sig till lastbilschaufförer och intar rollen som företagsledare i åkeriföretagen. Antalet kvinnor har dock ökat under de tre senaste åren. Trpt ledn sept 09/B Sigvald Källa: SCB

Kostnadsfördelningen
10 Personal Däck Diesel Reparationer o service Värdeminskning Fordonsskatt Försäkring Ränta Administration övrigt 4 3 2 Lokal- distribution 10 55 5 10 3 2 3 4 7 1 5 3 12 40 2 35 Långväga distribution Anläggningstransport med släp De största kostnaderna i åkeriföretagen är kopplade till personal och drivmedel. Övriga kostnader är administration, marknadsföring, kontorsmaterial och lokaler. Kostnaderna för fordonen varierar. Här redovisas exempel på hur kostnadsfördelningen kan se ut för tre olika typtransporter med lastbil. 13 7 7 5 28 3 23 Trpt ledn sept 09/B Sigvald

Nivåer av avgasutsläpp 1990-2009 för tunga fordon
Euro 0 (1990) Euro 1 (1993) Euro 2 (1996) Euro 3 (2001) Euro 4 (2006) Euro 5 (2009) 100 80 60 40 20 -87% 81% -86% -97% Procent (1990=100) Skärpning av avgasreglerna för tunga fordon gör att utsläppen minskar för varje år. Till exempel minskar koloxidutsläppen med 87 %, kolväteutsläppen med 82 %, kväveoxider med 97 % och partiklar med 97 % mellan miljöstandarden Euro 0 och Euro 5. CO HC Nox partiklar Trpt ledn sept 09/B Sigvald Källa: EU Kommissionen, Auto Oil II, IRU

Minskning av partikelutsläpp
Euro 1 (1993) Euro 4 (2006) = 18 stycken tunga fordon Euro 4 släpper inte ut mer partiklar än ett ensamt Euro 1 fordon. Koldioxid Utsläppen av koldioxid påverkar klimatet. Bränsle till fordon utgörs oftast av kolväteföreningar. Vid fullständig förbränning omvandlas kolet till koldioxid CO2 och vätet blir tillsammans med luftens syre H2O. Atomvikten för kol är 12 och för syre 16. Detta innebär att molekylvikten för CO2 blir 12+2x16= dividerat med 12 är 3,5. Ur viktsynpunkt innebär detta att ett kilo bränsle av kolväteföreningar bildar 3,5 kilo CO2 genom att förena sig med luftens syre. Detta innebär ca 2,8 kg CO2 per liter/diesel. Trpt ledn sept 09/B Sigvald Källa: EU Transport in Figures, 2000

Åkeriföretagens verksamhet
Andel av medlemsföretagen sysselsatta inom olika verksamheter Tanktransporter % Miljötransporter ,7 % Lantbrukstransporter ,3 % Övriga transporter ,9 % Skogstransporter ,9 % Närtransporter ,9 % Fjärrtransporter ,3 % Bygg- och anlägg ,6 % ningstransporter Då många åkeriföretag har inriktat sig på fler typer av transportuppdrag och därmed faller under fler kategorier överstigen totalandelen 100 %. Alla produkter människan kommer i kontakt med har med största sannolikhet fraktats med lastbil. Det är åkeriföretagen som får vårt samhälle att fungera. Det gäller allt från morgontidningen, mjölken i matvarubutikerna, medicinerna på apoteken till bränslet på bensinmackarna. Sveriges Åkeriföretag har ca åkeriföretag och lastbilscentraler som medlemmar. Deras verksamhet kan delas upp i olika typer av transporter. Ovanstående siffror bygger på uppgifter som medlemsföretagen själva rapporterat om sin verksamhet. Bygg- och anläggningstransporter är en verksamhet som klart dominerar. Många företag är sysselsatta inom fjärrtrafiken som omfattar inrikes linjetrafik och internationella transporter. Närtransporter som omfattar styckegodstransporter, budförsändelser, post- och småpaket, är också en vanlig verksamhet. Övriga transporter omfattar transporter av bilar, bilbärgning, maskin- och tungtransporter samt bohags- och kontorsflyttningar. Trpt ledn sept 09/B Sigvald

Planering Vad påverkar eller påverkas en transportledare av?
Logistik = kostnadseffektiv leveransservice? Hur uppnår man det? helhetssyn på hela logistikkedjan från leverantör till kund med optimering av de olika delarna maximera sin egen vinst genom att flytta sina egna kostnader till andra företag i värdekedjan. Problemet med denna strategi är att företagen inte ökar sin konkurrenskraft då slutkunden ändå får betala samma pris för varan. Konkurrensen står mellan olika värdekedjor. viktigt att den information som finns i logistikkedjan är åtkomlig för alla delar om en underleverantör i ett tidigt skede får reda på vad en kund planerar att producera, så är det möjligt för underleverantören att planera sin produktion i tid. om transportföretaget i ett tidigt skede får reda på planerade leveranser från producenten, så blir det lättare att planera hur många lastbilar som behövs. Trpt ledn sept 09/B Sigvald

Leveransservice Leveransservice är ett övergripande begrepp som kan förklaras som ett företags prestation gentemot kund. leveranserna kommer i rätt tid eller att kunna ha stor flexibilitet vad gäller orderstorlekar. Leveransservice kan därför brytas ned i ett antal delar vilka bl.a. innefattar ledtid Leveranspålitlighet Leveranssäkerhet Servicegrad Flexibilitet Information. Trpt ledn sept 09/B Sigvald

Ledtid Ledtiden kan förklaras som tiden från det att en vara beställs tills den levereras. Ibland förklaras det som tiden mellan behov och tillfredställelse, vilket inte är riktigt samma som sak då behovet ofta uppstår en tid innan beställningen. I ledtiden ingår olika aktiviteter som ordermottagning, produktionsplanering, produktion och distribution. Trpt ledn sept 09/B Sigvald

Ledtid- exempel Trpt ledn sept 09/B Sigvald

Ledtid- kostnader Vad motsvarar en minskning av ledtiden med 10 dagar för ett företag som omsätter 500 milj kr vid 5 % låneränta? Trpt ledn sept 09/B Sigvald

Ledtid- kostnader Vad motsvarar en minskning av ledtiden med 10 dagar för ett företag som omsätter 500 milj kr vid 5 % låneränta? 10/360 * 500 milj. Kr * 5% = kr Trpt ledn sept 09/B Sigvald

Leveranspålitlighet Leveranspålitlighet kan definieras som möjligheten att kunna leverera exakt den tid som man har lovat kunden. Detta har blivit allt viktigare, ett exempel är när man använder sig av Just-In-Time vilket ställer stora krav på att leveranserna kommer i tid. Trpt ledn sept 09/B Sigvald

Leveranssäkerhet Leveranssäkerhet är att kunna leverera rätt vara i rätt mängd med rätt kvalitet. Även detta har blivit allt viktigare då man numer inte har stora lager som buffert. Trpt ledn sept 09/B Sigvald

Servicegrad Servicegrad beskriver förmågan att leverera direkt från lager. Detta kallas även för lagertillgänglighet. Detta serviceelement är det som primärt är av betydelse vid leveranser från ett färdigvarulager när kunden kommer och köper direkt från lagret. Trpt ledn sept 09/B Sigvald

Flexibilitet Flexibilitet handlar om att skapa förutsättningar för att klara av att hantera avvikelser från de ursprungliga planerna. Det kan exempelvis gälla orderstorlekar, leveransadresser och emballage. Trpt ledn sept 09/B Sigvald

Information Informationsutbytet mellan leverantör och kund blir allt viktigare, inte minst med tanke på att tidskraven ökar. För leverantören är det viktigt att veta vad kunden vill ha så tidigt som möjligt för att kunna planera sin verksamhet. För kunden är det viktigt att tidigt få reda på vad som kommer att levereras, eventuella avvikelser från leveransplanerna och att kunna följa en order under en transport. Då djupare samarbetsformer skapas krävs det också större integration mellan företagens informationssystem. Trpt ledn sept 09/B Sigvald

Flöden vid transportuppdrag
Materialflödet är flödet av gods genom transportsystemet. För att kunna förflytta godset krävs ofta en lastbärare av något slag, t.ex. en lastbil, vilket skapar ett resursflöde. Resursflödet är till skillnad från materialflödet alltid dubbelriktat eftersom resurserna inte förbrukas när transportuppdraget är utfört. För att komma överens om hur transportuppdraget skall utföras så krävs det dubbelriktad horisontell information. Det finns även ett behov av information om resursernas och godsets fysiska lokalisering, dubbelriktad vertikal information. Mellan köpare, säljare och transportör så finns det även ett monetärt flöde. Trpt ledn sept 09/B Sigvald

Flöden vid transportuppdrag
Trpt ledn sept 09/B Sigvald

Ett transportuppdrags två delar,
en materiell del som består av själva förflyttningen av godset, resursen och godset en immateriell som består av information, men innefattar även transportens kvalitet och säkerhet. I ett transportsystem så är det informationen som skall styra det fysiska flödet och inte bara följa det. Ett verkningsfullt informationssystem medför ökad transportsäkerhet och möjliggör eventuell avvikelsehantering. Informationssystemen hanterar också administrativa flöden som fakturor och körorder, vilket möjliggör en sammankoppling mellan de olika flödena. Om olika företag integrerar sina informationssystem med varandra så skapas förutsättningar för att säkra transportens kvalitet. Trpt ledn sept 09/B Sigvald

Ökad förståelse av processer och ledningsprinciper.
Transportledning/Transportorganisation ( trpt ledn 2) Uppföljning av Plan för 16 september 2009 År målet uppnått idag? Ökad förståelse av processer och ledningsprinciper. Förstå hemuppgift till den 23 sept. Förstå i stort vad vi ska gå igenom i Åkerihandboken Presentation av Förarhandboken, Hållbarhetsredovisning och Årsredovisning Planering: Vad påverkar eller påverkas en transportledare av? Vilka krav kan finnas på en Transportledare En orientering av Transportmarknaden Fråga? Önskas denna dokumentation (upplägg) i fortsättningen? Vid frågor får ni gärna ringa på Trpt ledn sept 09/B Sigvald

Trpt ledn sept 09/B Sigvald

Liknande presentationer

En presentation över ämnet: "Trpt ledn sept 09/B Sigvald"— Presentationens avskrift:

Liknande presentationer

Om projektet

Kontakta oss

Logga in

Logga in via sociala nätverk:

Trpt ledn sept 09/B Sigvald

Liknande presentationer

En presentation över ämnet: "Trpt ledn sept 09/B Sigvald"— Presentationens avskrift:

Liknande presentationer

Om projektet

Kontakta oss