Om framtida huvudmannaskap för Vägar, Vatten och avlopp yttre Brevik

En presentation över ämnet: "Om framtida huvudmannaskap för Vägar, Vatten och avlopp yttre Brevik"— Presentationens avskrift:

1 Om framtida huvudmannaskap för Vägar, Vatten och avlopp yttre Brevik

2 Bakgrund Brevikshalvön bestod en gång i tiden av mestadels fritidsbebyggelse, och området var planlagt med mindre byggrätter anpassade för det. De flesta områden har fortfarande små byggrätter, men under årens lopp har många av dessa fritidshus blivit till permanentboende. 2015 var graden permanentboende i Raksta, Solberga och Bergholm 78 %. Inre Brevik 66 % och yttre Brevik 49 %. Har lett till önskemål om större byggrätter.

3 Bakgrund Byggrätt Önskemål
Brevikshalvön BESTOD en gång i tiden av mestadels FRITIDSBEBYGGELSE. Området var planlagt med MINDRE BYGGRÄTTER anpassat till fritidsbebyggelse. Därav har de flesta områden små byggrätter fortfarande. Under årens lopp har många av dessa fritidshus blivit till permanentboende. Allt fler PERMANENTBOENDE har lett till – ÖNSKEMÅL om större byggrätter.

4 Bakgrund Infrastruktur Trafiksäkerhet Lokal service
Ökat permanentboende ställer också ökade krav på: Infrastruktur Trafiksäkerhet Lokal service Området är inte dimensionerat för det idag!

5 Bakgrund Vattentillgång Vattenkvalitet Avloppshantering
Permanentboende har lett till problem med: Vattentillgång Vattenkvalitet Avloppshantering

6 Bakgrund Hushållen har idag enskilda VA-lösningar och tar grundvattenuttag för dricksvatten -> hård belastning på grundvattnet och miljösituationen för Kalvfjärden och Erstaviken. Kommunen har ett ansvar att aktivt arbeta för att Kalvfjärden ska må bättre. Större delen av VA-anläggningarna är bristfälliga och flera fastighetsägare har blivit kontaktade av SMOHF (Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund) och fått föreläggande. SMOFH ansvarar för tillsyn av enskilda vatten- och avloppsanläggningar.

7 Arbete som pågår Vad har gjorts för att hantera behoven som uppkommit med allt fler permanentboende? För cirka 15 år sedan gjorde kommunen en så kallad fördjupad översiktsplan för området, som beskriver långsiktigt hur området ska utvecklas. Just nu är de inre delarna av Brevikshalvön, Raksta, Solberga och Bergholm under omvandling. Permanentboende har dessutom lett till problem med vattentillgång, vattenkvalitet och avloppshantering som måste lösas. Hushållen har idag enskilda VA-lösningar  OCH Tar grundvattenuttag för dricksvatten.  DETTA medför en HÅRD BELASTNING på grundvattnet och MILJÖSITUATIONEN för Kalvfjärden och Erstaviken. Vad gäller VATTENSTATUS så är det ett ANSVAR som kommunen har - att göra så att kalvfjärden mår bättre. EU-direktiv – och ett ansvar som kommunen har att visa på att vi AKTIVT ARBETAR och planerar för att förbättra. Det följs upp av LS. Största delen av VA anläggningarna är BRISTFÄLLIGA och flera fastighetsägare har blivit kontaktade av SMOHF Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund och fått föreläggande. Smohf ansvarar för TILLSYN av enskiltda vatten och avloppsanläggningar. Just nu gör de tillsyn av anläggningar i Tyresö kommun. Permanentboende Raksta, Solberga och Bergholm 78 %. inre Brevik 66 % och yttre Brevik 49 %.

8 Arbetet som pågår

9 Arbete som pågår I alla områden på inre Brevik som har fått en ny detaljplan har: kommunalt vatten och avlopp dragits ut gator byggts ut med kommunal standard. ökade byggrätter getts, anpassade till permanentboende Kommunen har övertagit ansvaret och huvudmannaskapet för vägar från Tyresö vägförening.

10 Huvudmannaskap / Ansvar
Vägar Enligt plan- och bygglagen ska kommunen vara huvudman för allmän plats Allmän plats = gator och naturmark Huvudmannaskapet på yttre Brevik är enskilt idag (Tyresö vägförening) VA Kommunen ansvarar för att säkerställa vattenförsörjning och avlopp i ett större sammanhang med hänsyn till människors hälsa och miljön – oavsett om det är kommunalt eller enskilda lösningar.

11 Hur går det till? Översiktsplan
Strategi (här är vi idag för yttre Brevik) Etappindelningar och tidplaner Detaljplan (tar ca 3 år)

12

13 Varför tar det så’n tid? Tidskrävande process, vi gör det ordentligt från början. Både vad gäller detaljplanearbetet och utbyggnation. Vi går in i ett befintligt område och behöver därför ta hänsyn Skyldighet att handla upp Överklagan som drar ut på tiden För att utöka takten för inre Brevik har kommunen: Sett över etappindelningarna och entreprenadform Slagit ihop etapper

14 Efterbild från Ugglevägen (en etapp som precis blivit klar)
Efterbild från Ugglevägen (en etapp som precis blivit klar) på hur det kan se ut när utbyggnationen är klar. Efterbild från Ugglevägen (en etapp som precis blivit klar)

15 Finansiering av allmän platsmark
Anläggningsavgift för VA Gatukostnader Skattemedel - Kommunalt lån Kommunalt lån Anstånd

16 Finansiering av allmän platsmark
Fastighetsägaren debiteras anläggningsavgift för VA. Den utgår från fastighet och storlek. Gatukostnad fördelas över alla fastigheter. Gatukostnadsutredning görs i samband med att detaljplanen tas fram. Tas ut när allt är färdigställt och slutbesiktigat. Möjlighet till kommunala lån. Resten, och allt som är så kallad överstandard, finansieras via skattemedel.

17 Exempel på gatukostnader tidigare etapper
Beräknade gatukostnader för befintlig fastighet: Brobänken etapp kr (Området är under utbyggnation) Tegelbruket etapp kr (Området är under utbyggnation) Solberga etapp kr (Området är utbyggt och slutbesiktigat) Först när gatorna och tillhörande anläggningar inom fördelnings- området är klara kommer alla fastighetsägare att debiteras gatukostnader Vid debiteringen av gatukostnaderna kommer kommunen att använda beräknade kostnader justerat med index.

18 Långsiktig utveckling av yttre Brevik 2030 och framåt

19 Långsiktig utveckling av yttre Brevik
Huvuddelen av detaljplanering och utbyggnaden av yttre Brevik kan bli verklighet först efter att inre Brevik har byggts ut. För de flesta detaljplaner uppskattningsvis tio år eller mer. För att vi ska kunna planera på ett hållbart sätt måste vi redan nu ta övergripande beslut om huvudmannaskapet för VA och vägar. Vi har utrett olika alternativ, men förespråkar kommunalt ansvar för både vägar och VA vid framtida utbyggnation. Det innebär att kommunen planerar för att yttre Brevik ska byggas ut på samma sätt som inre Brevik görs idag.

20 Varför? Trafik och trafiksäkerhet Miljö Framtid
ALLA BILDER SAMTIDIGT Vi bedömer att alternativet med kommunalt ANSVAR för vägar och VA är LÄMPLIGAST - i synnerhet sett till MILJÖ och TRAFIKSÄKERHET Kommunal standard SÄKRAR: - VÄGNÄT och att VÄGBREDDER blir rätt dimensionerade. - Vägbelysning och behovet av gångbanor och gång- och cykelbanor tillgodoses. - Trafiksäkra passager, göra busshållplatser tillgängliga och skapa förutsättningar för kollektivtrafik. - Bygger för existerande och framtida behov. - Kommunal regi innebär också att vi kan hålla en vägstandard som kommer att hålla för den byggtrafik som troligen blir resultatet av ökade byggrätter.

21 Vad händer nu? Fortsätter detaljplanera inre Brevik
Ser över etappindelning och tidplan för yttre Brevik Strategi för Östra Tyresö

22 Kontaktuppgifter Frågor kring tidplaner och arbetet med strategin Mark-och exploateringsenheten Projektledare: Frågor om kommunalt vatten och avlopp Tekniska kontoret Utredningsingenjör VA: Frågor kring enskilda vatten -och avloppsanläggningar - Fastighetsägare som fått föreläggande – kontakta ansvarig handläggare på SMOHF - Generella frågor kring enskilda anläggningar – Kontakta VA-rådgivningen via kommunens hemsida.

23 Övriga kostnader som tillkommer fastighetsägaren
Bygglovstaxa Planavgift