Juridik för hållbar energiproduktion och energidistribution

En presentation över ämnet: "Juridik för hållbar energiproduktion och energidistribution"— Presentationens avskrift:

1 Juridik för hållbar energiproduktion och energidistribution
© Copyright, Miljöjurist Dr. Margaretha Svenning, 2017

2 Kan vi hantera nytänkande?
Alla lamp- och väggurtag Kan vi hantera nytänkande? 220 V 24 V Lokal elproduktion Tvätt, disk etc Lithium-ion batteri

3 Kommunala perspektiv och vad kommunen har rådighet att utföra och genomföra
Strategisk planering och lovgivning enligt PBL Anmälningsprövning enligt miljöbalken och miljöprövningsförordningen i vissa fall för ”mindre anläggningar” . Observera att anmälningsprövningen sker inom ramen för den löpande tillsynen. Miljötillsyn

4 Miljöprövning av energiproduktion
I de fall det rör sig om större anläggningar såsom biogas, förbränningsanläggningar vindkraft mm prövas dessa av miljöprövningsdelegation eller Mark- och miljödomstol i första instans. Här har kommunen en viktig uppgift som remissinstans med sin medverkan i skriftväxling och huvudförhandling.

5 Biogas, solceller mm.. Jobbet börjar med ÖP
Allmänna intressen enligt PBL 2 kap 3 § Prövning för DP med tillämpliga planbestämmelser enligt 4 kap 5 § PBL samt boverkets allmänna råd DPS-BFS 2014:5 (E;J;T- blir tillämpliga planbestämmelser) och enligt miljöbalken (biogasmack, biogasproduktion, bussdepå, fjärrvärmeinfrastruktur och kapacitet på ledningsnätet) särskilda frågor ska hanteras såsom buller, logistik och risker MKB för planer och MKB för verksamheter kan samköras

6 Solceller producerar allt mer el Solenergi +
Producerar el helt bullerfritt Elproduktionen föroreningsfri Lämpar sig för lokal elproduktion Kan installeras på tak och andra utrymmesbesparande ytor Solenergi - Fungerar enbart i dagsljus Solcellsparker placeras ofta på värdefull jordbruksmark Juridiskt Samråd enl. 12:6 MB om naturmiljön ändras väsentligt Bygglov, tillstånd för dikning mm Tillstånd enligt kulturmiljölagen Hushållning med jordbruksmark önskvärd enligt länsstyrelsen, men inte klassat som nationellt intresse.

7 Vindkraft Tar en allt större del av elproduktionen.
Allt mer effektivare och billigare Orsakar buller Skadar och dödar fåglar och fladdermös

8 Vindkraftens juridik Det behövs varken anmälan, tillstånd eller bygglov för vindkraftverk lägre än 20 m och med en rotordiameter under 3 m, såvida vindkraftverket inte står på byggnad och har avståndskrav. Bygglov behövs inte för vindkraftverk med tillstånd enligt 9 eller 11 kap. MB. Anmälningsplikt till kommun gäller för a) vindkraftverk som är högre än 50 meter, b) två eller fler vindkraftverk som står tillsammans, c) varje tillkommande verk till annat vindkraftverk. Tillståndsplikt enligt MB gäller för två eller fler vindkraftverk högre än 150 m inkl. rotor, alt. för ett liknande verk som fogas till eller bildar sådan gruppstation. sju eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) med en höjd på 120 m inkl. rotorblad, alt. om ett eller fler verk fogas till en sådan anläggning och bildar gruppstation med minst sju verk. Prövning via MPD.

9 Ex. på avslag: Större vindkraftspark av ”boxmodell”
MÖD M Ansökan att uppföra 92 verk enligt s k boxmodell inom en 36 KvKm stort område hade godkänts av alla underinstanser med villkor att slutlig placering skulle bestämmas av tillsynsmyndigheten. MÖD upphävde besluten och avslog ansökan. MÖD: Ansökan avser ett stort antal vindkraftverk och ett stort projektområde som i vissa delar har höga naturvärden, våtmarker med skyddsvärda arter och kungsörnspar med revir och boplatser norr om området. Den slutliga placeringen av verken och antalet verk kommer att ha betydelse för vilka störningar som uppstår och i vilken omfattning t.ex. fåglar kommer att påverkas. Det går inte att avgöra på förhand alla de konsekvenser som verksamheten vid olika alternativutformningar kommer att ge upphov till. Vidare är slutlig lokalisering inte av mindre betydelse så det går inte att delegera till tillsynsmyndigheten.

10 Kontroversiellt om stora energianläggningar
Hur ser vi generellt på energiproduktion genom förbränning och vår avfallshierarki? Billig ”sopvärme” och ”sopel”, bra eller dåligt för miljön och vad hittar vi i förbränningsresterna? Kan förbränningsverken gå i god för avfallets innehåll och bör tillståndsvillkorens marginaler till verkens faktiska utsläpp skärpas? Vad ryms inom miljöbalkens ramar?

11 Geologisk lagring av koldioxid – teknik som gått i stå
Tekniken, Carbon Capture and Storage (CCS), är tillåten sedan år Lagring i berggrund där koldioxiden under några hundra år omvandlas till kalksten i stället för att släppas ut i atmosfären. Teknik för 0-utsläpp Består av tre led, infångning av koldioxid vid industri- och förbränningsprocessen, transport i flytande form till lagringsplatsen och lagring i permeabel berggrundsstruktur Tekniken är väl förberedd juridiskt, från EU-nivå till nationell lagstiftning Regleringen av CCS sker inom ramen för miljöbalken Regeringen prövar tillåtligheten för geologisk lagring av koldioxid, efter beredning av Mark- och miljödomstol. Tillsynsmyndighet är SGU Motstånd mot CCS: 1) Överskott på utsläppsrätter, 2) CCS-teknik dyr som drar resurser från utveckling av förnyelsebar teknik, samt 3) farlig läckagerisk

12 Om att lyfta blicken och inventera sin kommun
Vad har vi och vad går till spillo? Hur ser långsiktigheten ut? Industrin talar om ”symbios”, kan man ha symbios mellan kommun och företag?