Vård- och stödsamordning

En presentation över ämnet: "Vård- och stödsamordning"— Presentationens avskrift:

1 Vård- och stödsamordning
Liselotte Sjögren, projektledare VOSS Catarina Sotterman, metodstödjare VOSS

2 Upplägg 13:30 Liselotte berättar om VOSS – metodens bakgrund, hur det går till, och hur vi jobbar med VOSS i Uppsala län 14:30 Paus 15:00 Catarina berättar om en brukare som har tagit del av VOSS 15:30 Avslut

3 Vad är Vård- och stödsamordning?
Samordning av vård (psykiatri) och stöd (kommun): kommun- och psykiatripersonal jobbar i ”team” utifrån ett metodprogram Riktar sig till brukare med låg funktion pga. psykisk ohälsa Tre ”ben”: öka samarbete och samverkan mellan kommun och psykiatri för personer med omfattande psykiska funktionsnedsättningar öka brukarmedverkan och delat beslutsfattande och involvera närstående öka brukarens funktion och delaktighet i samhället

4 Forts. Vad är VOSS? Arbetar efter brukarens önskemål om förändring
Modellen inbjuder deltagande från närstående samt övriga professionella: resursgruppsarbete Kartläggningsfas - förändringsönskningar - underlag för SIP Arbetsfas - stresshantering, kommunikationsträning, social färdighetsträning, psykopedagogisk utbildning, involvera närstående Hämtar sina verktyg från programmet Integrerad Psykiatri och har sin grund i ACT (Assertive community treatment)

5 ACT och IP ACT – Assertive community treatment (uppsökande samhällsbaserad vård) Ett kärnteam har ansvar för att brukaren får alla sina behov tillfredsställda och sköter den kliniska vården Varje brukare har en kontaktperson som står för bedömning, vård och utvärdering, ensam eller tillsammans med sitt team Personal har ansvar för ett begränsat antal brukare (ca 10-20) Behandlingen ges i hemmet och i samhället, för att det är effektivare att lära sig saker på plats Ska ha krisberedskap hela dygnet Programtrohet mäts med en skala IP är ett psykosocialt behandlingsprogram som involverar brukaren, dess närstående samt professionella kontakter Förenar medicinska och psykosociala insatser, vilket har visat på bästa effekt Innehåller psykopedagogiska interventioner såsom social färdighetsträning, 6-stegs problemlösning och psykopedagogisk utbildning

6 Bakgrund 80-talet: Assertive Community Treatment (ACT) skapades i USA
Integrerad Psykiatri (IP) utvecklades av Ian Falloon, utifrån CM, ACT och familjeinterventioner 90-talet: IP lanserades i Sverige : Optimal Treatment Project (OTP), internationellt forskningsprojekt, bl.a. Nå Ut-teamet i Göteborg deltog Resultat: god evidens för IP IP främst använt inom psykosvården i Sverige, men är utvecklat för patienter med psykisk ohälsa + låg funktion oavsett diagnos! ACT (Assertive Community Treatment) – skapades i USA på 1980-talet. IP utvecklades av Ian Falloon (Nya Zeeland) i mitten av 80-talet, och byggde på ACT, CCM, familjeinterventioner och ett kognitivt förhållningssätt. I Buckingham utvecklade och implementerade man ett samhällsbaserat generalistteam som jobbade med IP med patienter med alla diagnoser. Internationellt forskningsprojekt OTP (optimal treatment project) I Sverige Nå Ut-teamet Gbg, generalistteam Svenljunga och Lysekil. Endast psykospatienter deltog. Resultat: ökad social funktion och nöjdhet med vården. Hög evidens. Resursgruppen en central komponent. (s IP-boken)

7 Tidslinje – utveckling av metoden
VOSS – kommun och psykiatri arbetar i samverkan med verktyg från IP-programmet ACT IP R-ACT VOSS CM IP till Sverige F-ACT Flexibel ACT: Insatserna anpassas efter vårdbehovet. Individuell CM + läkare som grund, gemensamt teamansvar vid akuta lägen (snabba insatser). Tavla som hjälpmedel. Resursgrupps-ACT: Resursgruppen som nav vid utförandet av ACT. VOSS kan sägas vara en svensk översättning av R-ACT. Lästips: Metod på drift – Urban Markström

8 Reda ut begreppen IP - innehållet ACT – ramen CM –en roll
VOSS – en kombination av alla!

9 Bakgrund Uppsala län 2009 Brukarstyrd kompetensutveckling i samverkan (BKS) 2009 Utbildningar: Återhämtningsinriktat arbete, MI, ACT, ISA 2012 PRIO 2012: statlig styrning på samverkan - ”psykiatriöverenskommelsen” Uppsala, Knivsta, Håbo, Östhammar och Affektiva metodhandledning 2015 ”Mölndalsmodellen” - metodstödjare och projektledare Uppsala, Knivsta, Enköping, Håbo, Östhammar i samverkan med psykiatrin Metodstödjare handleder och utbildar kollegor i länet 2017 Styrande dokument på Docplus Utvärdering inledd

10 VOSS vänder sig till personer som:
Har stora funktionsnedsättningar pga. psykisk ohälsa, och som har kontakt med både psykiatrins öppenvård och boendestöd/boende från kommunen Har stora behov av samordnade insatser från de olika aktörerna och som har svårt att sköta den samordningen på egen hand Behöver hjälp att definiera sina svårigheter, behov och mål Har svårt att klara av att leva ett självständigt liv Upplever stora svårigheter att utföra aktiviteter på viktiga livsområden (exakta målgruppsdefinitioner finns på Docplus)

11 Arbetsgång VOSS Arbetsfas Kartläggningsfas Uppstartsfas
Erbjud och motivera Etablera kontakt med samarbetspartner Boka gemensamma tider Kartläggningsfas Samtycke Checklista Kontaktuppgifter Intervju En vanlig dag Nätverkskarta QLS 100 Tidiga tecken Analys av kartläggning Förberedelse inför SIP Kalla till SIP SIP-möte Arbetsfas Uppnå mål och delmål i SIP Uppföljande SIP-möten Skapa resursgrupp Närståendeintervju/er Kommunikationsträning Psykopedagogisk utbildning Stresshantering Social färdighetsträning 6-stegsproblemlösning Kartläggning för att komma fram till brukarens önskemål om förändring SIP - regelbunden uppföljning (v.3:e mån) Utse en resursgrupp som ska samarbeta för att hjälpa och stötta för att målen ska uppnås Utbilda resursgruppen/närstående i det som de behöver för att orka, och för att kunna vara ett bra stöd för brukaren Arbeta tillsammans med stresshantering, kommunikationsträning, social färdighetsträning Allt görs av de två vård- och stödsamordnarna tillsammans!

12 SIP – Samordnad individuell plan
Kartläggningsfasen avslutas alltid med en SIP, som sedan följs upp var 3:e månad MEN: alla som har insatser från både kommun och landsting och har behov av samordning ska erbjudas SIP (lagstadgat i SoL och HSL) Syftet med en SIP är att det ska bli tydligt för alla inblandade vem som gör vad, inte att samla alla professionella kontakter! I VOSS blir SIP en del i processen, inte en enskild insats eller ett dokument

13

14

15

16

17

18 Stress/sårbarhetsmodellen
Ju högre sårbarhet för stress, desto mindre stresspåslag krävs för att ohälsa skall uttryckas Stress Ohälsa Hälsa Sårbarhet

19

20 Syfte med Vård- och stödsamordning
Att brukaren får formulera sina önskemål om förändringar och mål Att göra brukaren delaktig i de beslut som tas Att göra den psykiatriska behandlingen och det kommunala stödet begripligt Att öka tillgängligheten och tryggheten gällande vård- och stödinsatser Att förbättra kommunikationen mellan personerna i resursgruppen - samverkan Att lära ut hur man effektivt löser problem och uppnår mål Att förebygga och hantera kriser att brukaren blir mer självständig och uppnår återhämtning

21 VOSS i Uppsala Län Uppsala, Knivsta, Håbo, Enköping, Östhammars kommuner, i samverkan med psykiatrin implementerar i dagsläget metoden Kommunen: främst boendestöd och boenden Psykiatrin: Affektiva: VOSS-team/särskilt utsedd personal (fåtal!) Psykos: all personal i öppenvården ska utbildas Neuro/beroende: planering pågår Samverkan med heldygnsvården Länsövergripande utvärdering inledd

22 Frågor? Liselotte Sjögren