Bildning eller bara utbildning? Ingrid Carlgren, Fram- eller baklängespedagogik ? Kunskap och kunskapssyn Målstyrningens Janus-ansikte.

En presentation över ämnet: "Bildning eller bara utbildning? Ingrid Carlgren, Fram- eller baklängespedagogik ? Kunskap och kunskapssyn Målstyrningens Janus-ansikte."— Presentationens avskrift:

1 Bildning eller bara utbildning? Ingrid Carlgren, ingrid.carlgren@inca.su.se Fram- eller baklängespedagogik ? Kunskap och kunskapssyn Målstyrningens Janus-ansikte Genvägs- pedagogik Synligt lärande och formativ bedömning

2 Sammanfattning Bildning är viktigt – både för demokratin och PISA- resultaten! Bildning förutsätter pedagogisk frihet Bildning går inte att förena med kontroll och detaljstyrning Bildning förutsätter pedagogiska omvägar – hindras av den kunskapskravsstyrda genvägspedagogiken

3 Bildning – gammalt begrepp i en ny tid Kunskap formar människor Bildning innebär att inlärningen (av vissa kunskaper) förutsätts forma, utveckla och förädla personligheten Bildningens två-sidighet Genom bildning relaterar individen sitt eget liv till det allmänt mänskliga, representerat av kulturtraditio nerna. Harmonisk förening av själens förmögen- heter sinne, tänkande känsla, fantasi Den fria och skapande människan

4 Då blir bildning det skeende i vilken min kunskap formas, från livets början till dess slut. Kunskapen bildas i skärningen mellan min livsvandring och de traditioner jag möter, går in i, föds in i – därav kunskapens på en gång individuella och kollektiva karaktär. (Gunnar Bergendahl, 1985)

5 Bildning - utbildning Sven-Eric Liedman : Bildning – utan början och slut Utbildning – har en början och ett slut vilket ger upphov till mätningar och jämförelser En skola för bildning? En skola för bildning är en skola där mätningar och jämförelser inte stör bildningsprocessen Är bildning målet för skolan idag – eller har mätningarna och jämförelserna blivit målet?

6 Bildning och Kunskap Bildning kräver ett vidare kunskapsbegrepp som gör det möjligt att omfatta bildningens formande, personlighetsutvecklande och djupa kunskapstillägnande Vi måste säga nej till treenigheten ”kunskaper, färdigheter, attityder” och lägga in både färdigheter och föreställningar (däribland attityder och värderingar) i vårt kunskapsbegrepp” (Bergendahl, 1985)

7 Vad har räknats som kunskap i skolan? Formell kunskap/ Teoretisk kunskap Formulerad Formaliserad I böcker Genom utbildning Kontextuell kunskap/ Praktisk kunskap I situationen Personlig Ej formulerad Genom erfarenhet

8 Exempel: Att samla och pressa växter Kunskaper : Växtnamn, växtdelar, familjer, Arter, Linnés system Förmågor: Identifiera växter, Analysera växter, Använda en flora, Klassificera växter, Identifiera släktskap Förhållningssätt: en disposition att vilja veta namnet, vilja analysera Kunskapsuppdraget i läroplanerna: Från kunskaper till förmågor

9 Skola för bildning Ett kunskapsbegrepp som omfattar knytningen av kunskapstillägnandet till individens och medvetandets utveckling ” Att erövra kunskaper i djupare mening är att lära sig se, att erfara världen på sätt som annars inte vore möjliga och på så sätt vidga sitt medvetande. Olika ämnen bidrar på olika sätt till detta genom de särskilda kunskapskvaliteter de omfattar. Man läser inte ämnen i första hand för att lära sig särskilda fakta och begrepp utan för att lära sig uppfatta saker och använda begrepp på särskilda sätt. Genom de olika ämnena erövrar man de särskilda sätt att erfara och förhålla sig till världen som utvecklats inom de kunskapstraditioner som enskilda ämnen eller ämnesgrupper representerar” (Grundskola för bildning, s 6)

10 Vad räknas som kunskap i skolan idag? Att nå målen? Att nå/uppfylla kunskapskrav? Vilken kunskapssyn? Hur stämmer en sådan kunskapssyn med bildningstanken ?

11 Mål- och resultatstyrningens Janusansikte ( Bildningsmål) (Utbildningsmål) SträvansmålUppnåendemål Mål som förmågor Kunskapskrav Undervisning Bedömning Formativ bedömning

12 Kunskapskraven + elevens ansvar för sitt lärande + synligt lärande och formativ bedömning baklängespedagogik Kunskapskraven blir utgångspunkt för och innehåll i undervisningen Eleven får sitt eget kunnande som mål/objekt istället för det kunnandet gäller Eleverna tränar på att ”visa sitt kunnande” genom att visa upp ’tecken på kunnande’ Imitation av kunnighet = att låtsas kunna Kunskaper har ersatts av tecken på kunskap

13 Förmågor eller kompetenser Förmågor (capabilities) handlar om vad människor är i stånd att göra och vara. Förmågor har ett egenvärde och representerar frihet och möjlighet att välja. Att förorda utvecklingen av vissa förmågor innebär inte ett förordande av att personerna ska fungera på vissa sätt. Därför är “capabilities, not functionings, appropriate political goals, because room is thereby left for the exercise of human freedom” (Martha Nussbaum, 2011, s.25). Kompetenser handlar om att kunna utföra uppgifter –dvs. att kunna fungera på vissa sätt

14 Assessment and evaluation rely on observable evidence but these evidences are not the object of the teaching enterprise ( Hirst, 1974 ) ”… anything that she does that aims directly at producing that set of behaviors deprives the student of the opportunity to learn the concept itself.” (Warfield 2014)

15 Bildning eller bara utbildning? Å ena sidan – läroplanernas fokus på förmågor är förenligt med en bildningsambition Å andra sidan – kunskapskraven inverkar menligt på undervisningen och riskerar att motverka bildning. Ytligheten i dagens skola: Fokus på synligt lärande och genvägspedagogik där kunskaper ersatts av ’tecken på kunskaper’, där kunskapskraven blir liktydigt med det som ska kunnas är avbildande Bildning : att vinna frihet genom kunskaper vilket i sin tur förutsätter ett tillägnande av olika kunskapstraditioner och kulturarv. En pedagogik för bildning erbjuder eleverna olika kunskapsrum att vistas i – där det osynliga lärandet är lika viktit som det synliga