Den offentliga sektorn och idéburna organisationer hand i hand - utvärdering i en tid av partnerskap. Josephine Massie Förvaltningshögskolan.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Idéer för ett bredare entreprenörskap
Advertisements

Dialogmöte 18 oktober 2011 Presentation av Idékoms förslag till överenskommelse Christoph Lukkerz, processledare Nätverk Social Ekonomi Skåne
Valfrihet som något i sig viktigt Det är bra och önskvärt att privatiseringar och konkurrens- utsättning i välfärden leder till större effektivitet. Men.
Målstyrning utifrån Lag om skydd mot olyckor
Badrum i Knivstas nya äldreboende
Nyttorealisering på 10 min
Staten och det civila samhällets organisationer
Regionalt resurscentrum för jämställd tillväxt
Affärsplaner för samhällsentreprenörer?
Beredningen för integration och mångfald
Introduktion till projektledning
Skolan, fantasin och bilderna
KOMMUNKOMPASSEN - vad är det?
Mål och betygskriterier
Samordnare Digital agenda Västra Götalands län
SKL:s återrapportering 6 december 2012 Överenskommelsen inom det sociala området Anna-Karin Berglund Avd. för ekonomi och styrning.
Strategiskt samtal i Folkets Hus Alvesta: Överenskommelse mellan civila samhällets aktörer och offentlig sektor.
Ren förmögenhetsskada (och annan förmögenhetsskada)
Lika leka bäst - eller? Andreas Jönsson, medicinteknisk ingenjör och
Lärcentrum som infrastruktur för vuxnas lärande
Västra Götalandsregionen och den Sociala Ekonomin
Kommunkompassen Sundsvall Oktober Kommunkompassen 1.Offentlighet och demokrati 2.Tillgänglighet och brukarorientering 3.Politisk styrning och kontroll.
SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Presentation Jämte, Estland, Västerbotten, Stockholm.
Samverkan mellan social ekonomi och Göteborgs stad
1 Geografiska perspektiv på tillväxt spelar roll Politikens fokus; -Hur tas hela landets tillväxtpotential tillvara? Vårt arbete; -Hur ser tillväxtförutsättningarna.
Välkommen till ESF:s seminarium
PRODUFORUM STORMÖTE TAMMERFORS. Tankar, Axplock och Reflektioner om regionalt samarbete och samarbete i SF Gräv där du står! Var aktiv, vänta inte att.
Uppföljning eller utvärdering - är det frågan?. Det ena utesluter inte det andra! Ungt forskningsområde – det finns utrymme för både och. Olika perspektiv.
Lokal arbetsplan Hedlunda skola Kunskaper, utveckling och lärande Barnen/eleverna ska känna sig trygga, respekterade och ha demokratiska värderingar.
Positiva och negativa bilder av idrottsrörelsen. Intern kraft – fördomar finns…
Idéburet Offentligt Partnerskap
Det öppna Skåne 2030 Skånes regionala utvecklingsstrategi
Nytta per skattekrona - Arbetsmodell för att öka, utvärdera och upphandla nytta i offentliga verksamheter Johan Gunnars, Chef Strategiska Projekt.
De nya affärsrelationerna
Socialt Entreprenörskap
Västra Götalandsregionen och den Sociala Ekonomin i Västra Götaland.
Vilken roll har de idéburna organisationer Kärt barn har många namn – idéburna, ideella, non-profit, kooperativ och sociala företag Unikt inte komplement.
Värden och värdekonflikter i offentlig förvaltning.
Från mode och trend till ett balanserat strategibeslut: Outsourcing - Abrahamsson, Andersson & Brege Jenna Brandon, Sofie Flint, Madelene Görs, Linnea.
Dokumentation från höstkonferensen på Clarion Sign, Stockholm, den oktober 2012 Tema Kommunen som motor i samhällsutvecklingen med medverkan av Roland.
Västervik Företagandet i Västervik skall vara Enkelt-Roligt-Lönsamt Roger Psajd 2010.
Ledardagen 22 september 2010 Förändrat ledarskap i Landstinget ? E Wahlberg Sept 2010 Hjärt- och medicincentrum ….en centrumchefs reflektioner.
1 Svensk finanspolitik Lars Heikensten, Europeiska revisionsrätten - några kommentarer till Finanspolitiska rådets rapport 2008.
Enheten för regional tillväxt, Näringsdepartementet
Handlingsplan, ännu bättre service Vi vill bli ännu bättre! Vi ska bli ännu bättre!
1 SLUTRAPPORT NULÄGESANALYS STYRGRUPP – Frågor och analys
Serviceprogram (RSP) Remissutkast Jämtlands län - att längta till och växa i.
Sara Nyberg, ECE/Lärande Dan Borglund, ECE/Lärande
Överenskommelsen inom integrationsområdet Uppsala 30 september 2014 Julio Fuentes Organisationsrepresentant Styrgruppen.
Lunds universitet / Samordnat IT-stöd vid LU / Mars 2010 NETinfo-möte Samordnat IT-stöd Lunds universitet Johnny Nilsson, PL Birgitta Lastow,
Långsiktighet samverkan dialog process relation insyn mångfald respekt medverkan utveckling ansvarsfördelning partnerskap tydlighet självständighet oberoende.
Affärsplaner för samhällsentreprenörer? Distanskurs i SHE 4 april 2011 Fredrik Björk, Malmö högskola.
Personalpolitisk inriktning
Kunskap och värden – måste vi välja? Sven-Eric Liedman.
Överenskommelsen mellan regeringen, Sveriges Kommuner och Landsting samt idéburna organisationer inom integrationsområdet.
Socialt entreprenörskap i ideell verksamhet En studie om de aktiva eldsjälarnas motivation och drivkraft som gör skillnad i samhället.
Presentation av Civos uppföljning av politiken för det civila samhället ur civilsamhällets perspektiv 2012.
Lönekriterier för lärare inom samtliga skolformer inom Utbildning Gävle och Näringsliv & arbetsmarknad Gävle (gäller från och med 2016 års löneöversyn)
––– Närmare koppling till sakfrågor Stockholm
► Att lära för ett effektivare genomförande Om styrkor och förbättringsmöjligheter i Socialfondens lärande Baserat på Swecos uppdrag från utvärderingen.
9:1 Kopiering tillåten. M2000 Compact © Liber AB Marknadsplanens delar Nulägesanalys – Var står vi och vad innebär nuläget för oss? Mål – Vart vill vi?
Upphandling med social hänsyn och Idéburet Offentligt Partnerskap: Möjligheter, metoder och process Jörgen Larzon och Lisbeth Ringdahl
Utmaningar med flyktingarbetet - tio ideella organisationers erfarenheter.
Varför all denna utvärdering?
SMGAO Jan-Olof Åberg Utvärdering I SMGAO Jan-Olof Åberg.
Agenda 2030 för hållbar utveckling
Malin Forssell, Karolina Henningsson
Competence Academy – Public Sector
Vad innebär regionbildningen?
Ingrid Petersson, Generaldirektör Formas
Presentationens avskrift:

Den offentliga sektorn och idéburna organisationer hand i hand - utvärdering i en tid av partnerskap. Josephine Massie Förvaltningshögskolan

Vilka krav kan vi ställa på idéburna organisationer när de utför verksamhet i samarbete med den offentliga sektorn och vilka värden bör vara i fokus för utvärderingar av sådana samarbeten?

Org. Företag Från government till governance

Civilsamhället och den offentliga sektorn Civilsamhällets dubbla roller: utförare och röstbärare New Public Management innebär nya villkor för utförare Idéburna organisationer börjar präglas mer av näringslivets strukturer

De idéburna organisationernas särart ”Om en ideell organisation – konsekvent och över längre tid – ska kunna bidra med något annat (ett mervärde) än vad näringsliv eller offentlig sektor är eller gör så måste detta vara förankrat i någon form av stabil skillnad (en särart)”. Hultén & Wijkström 2006

Utvärderingens roll vid olika typer av styrning Utvärdering bär viss skuld för organisationernas hotade ställning Förskjutning av ansvar och ansvarsutkrävande som kvarstår under nätverksstyrning Motsättning mellan att säkerställa organisationers självständighet och att säkerställa ansvarsutkrävande i den offentliga verksamheten

Exempel på nätverksstyrning: IOP Idéburet offentligt partnerskap (IOP) – en form av nätverksstyrning Ska ta tillvara resurser och kunskap utan att skada självständigheten och särarten Organisationerna ska ej granskas och detaljregleras Men – i praktiken fortsatt oro för förvaltningens kontroll och krav

Utvärdering vid nätverksstyrning Samma krav fungerar inte att applicera på olika aktörer Samma utvärderingsmodeller fungerar inte för olika aktörer Utvärderingar ska baseras på styrdoktrinens logik Utvärdering för lärande, utveckling och dialog – istället för kontroll

Fokusera på särart och mervärde vid IOP Det är en förutsättning för att det ska finnas en mångfald av aktörer Det är en förutsättning för att organisationerna ska kvarstå som opinionsbildande kraft Det kan leda till bättre samarbeten och användbara utvärderingar

Essentiell och kontextuell särart Org. Arenor för människors behov att uttrycka sina värderingar i ord och handling Innovationer och mångfald Annan typ av organisationsform Möjlighet att hjälpa nya målgrupper Annan typ av (bättre) brukarbemötande Handlingsfrihet Bra relation till politiker Gemensam problembild Egna värderingar/ varumärke Kvalitet, fokus, flexibilitet

Slutsatser Behov av utvärderingsmodeller som är anpassade till nätverkssamarbeten Dessa måste baseras på nya värden som speglar logiken i samarbetena Finns många anledningar till att basera utvärderingar av IOP-samarbeten på särart och mervärde, att skilja på essentiell och kontextuell särart tar oss en bit på vägen

Till sist… Hur löser vi motsättningen mellan ansvarsutkrävande och mångfald i den offentliga verksamheten? Hur stort är behovet av utvärdering i nätverkssamarbeten? Vilka utvärderingsformer passar för nätverkssamarbeten? Kontinuerlig genom styrgrupp, brukarorienterad etc..