Inspirationsdag Hälsofrämjande primärvård 15 nov 2012.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Lokal evidens - Loke En modell att använda för lokal uppföljning av till exempel missbruks- och beroendevården.
Advertisements

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Balanserad styrning och uppföljning i Region Skåne
FaR-statistik VGR FaR-modellen FYSS REK-listan FaR i PV Skaraborg
Datafångst, IT-system och koder
Hälsofrämjande Hälso- och Sjukvård Helsingborgs Lasarett
Långsiktig beteendeinriktad behandling för livsstilsförändringar
DIVISION Primärvård VAS-administratörsträff
”Quality is everyone's responsibility”
Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor
Vårdval Halland Plus HSS KM1.
Införande i Landstinget Gävleborg
Hur blev det så här? Anders Thorstensson, Hälso- och sjukvårdskansliet Borås ( )
Varför mäta hälsa? Oktober 2009
Program för god äldreomsorg - Bättre liv för sjuka äldre
Handlingsöverenskommelse, HÖK Norrbottens läns landsting 2013
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och levnadsvaneprojektet Raija Lenné Raija Lenné 2014.
Mår du bra nu? Fråga 1=Ja 2=Nej 3=Vet ej. Andel i Östergötland som anger sin hälsa som utmärkt eller bra.
Lars Weinehall, prioriteringsordförande
Västernorrlands län. Målbaserad ersättning i hälso- och sjukvården Kommentarer ur Västernorrländskt perspektiv Markus Kallioinen.
Kompetenslyftet eHälsa i primärvården Dialogseminarium – Levnadsvanor Välkommen!
De nationella riktlinjerna: Vad innebär de för läkaren? Levnadsvanor och läkarrollen 2012 – Lars Jerdén Lars Weinehall.
Två stora regeringsuppdrag till Socialstyrelsen:
en modell att arbeta hälsofrämjande i ett vårdvalssystem
Landstinget Kronoberg
SAMTAL OM ALKOHOL, TOBAK, FYSISK AKTIVITET OCH MATVANOR
PRIO- dialog Psykisk ohälsa Ur primärvårdens perspektiv i VGR
Nationella Riktlinjer för Sjukdomsförebyggande Metoder Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Katarina Ossiannilsson Sjukgymnast/Rehabchef.
RMPG Hälsofrämjande strategier
Kvalitetsarbete med internetbehandling i reguljär vård Viktor Kaldo, leg psykolog, Docent Utvecklingsansvarig Psykiatri Sydväst.
En hälso- och sjukvård som utgår från behov Nätverken Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa.
”Att skriva recept” En metod för individuell ordination av fysisk aktivitet.
1 Fysisk aktivitet på recept, FaR Samverkansjukvård Föreningsorganisationer och friskvård Norrbottens Idrottsförbund En metod för hur hälso- och sjukvården.
Kompetenslyftet eHälsa i primärvården Dialogseminarium – Levnadsvanor för Rehab Välkommen!
Kapitel 4 Hälsofrämjande arbete
Strategier för säker hälso- och sjukvård i Västra Götaland
- tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor
Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) Det svenska nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) …en del av det internationella.
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Målrelaterad ersättning i sjukhusens ersättningsmodell Målrelaterad ersättning i sjukhusens ersättningsmodell Tankar om effekter och vidareutveckling.
Tobak och operation ABC Dokumentation hos rökavvänjningsköterskan I NU-sjukvården.
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder TOBAK Agneta Hjalmarson leg.psykolog, docent Mottagningen för tobaksavvänjning Sahlgrenska.
Kunskapsseminarium 9 november 2010 Ullevi, Göteborg
Kost och Hälsa Då är det två timmar med kost och hälsa, Socialstyrelsens nationella riktlinjer för levnadsvanor när det gäller kosten, patientfall, Dietistens.
Susanne Fredén och Karin Kauppi
Hur kan vi använda Skånes befolkningsundersökningar i det hälsoinriktade arbetet? Mathias Grahn Enheten för Folkhälsa och Social hållbarhet Region Skåne.
Ingemar Götestrand Goda exempel på hälsoinriktad struktur Vårdprogram Flödesmodeller Livsstilsteam Livsstilsmottagning Hälsorum Egenvårdsrum.
Kunskapsstyrning Region Kronoberg - Att alltid ge patienten bästa möjliga vård baserad på bästa tillgängliga kunskap.
Attraktiv Hemtjänst Välkommen till introduktion i Äldres behov i centrum! 4 november 2015.
Mats Hellstrand, för temagrupp Indikatorer-Avtal-Ersättning Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) Indikatorresultat verksamhetsår 2014.
1 Verksamhetsplan Verksamhetsplanering Verksamhetsidé Värdegrund Vision SWOT-analys Strategier Mål Handlingsplaner Uppföljning Varför finns vi?
HFS – nätverkets grundidé Margareta Kristenson Professor/överläkare i socialmedicin Linköpings universitet/Region Östergötland Nationell koordinator för.
Kartläggning av huvudmännens styr- och ledningsdokument avseende hälsofrämjande hälso- och sjukvård En exempelsamling Milan Knezevic Presentation.
Ingemar Götestrand Temagrupp Uppdrag/Uppföljning Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) Uppföljning av år 2015 HFS-nätverket.
Använder vi oss av Fysisk aktivitet på Recept? Carin Molin, sjukgymnast, PatientForum UMAS Ulrika Björck, sjukgymnast, Endokrinologiska kliniken UMAS.
Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS)
HFS nationella indikatorer för hälsofrämjande hälso- och sjukvård
Den nationell läkemedelslista – så ser förstudien ut
Målområde 8 En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård
Nuläge Från 1/ strukturerad dokumentationsmodell för levnadsvanor integrerad i den ”vanliga” journalföringen. Används av all primärvård. Implementering.
Dokumentera levnadsvanor i Cosmic
Dokumentera levnadsvanor i Cosmic
Arbetsgrupp Jenni Andersson, överläkare, Psykiatri Södra
Somatisk hälsa och goda levnadsvanor i Region Jönköpings län
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson
Självstudier Nationella riktlinjer Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Socialstyrelsen.
Helén Kastemyr Hälsovalsenheten
Så här dokumenteras Hälsosamtal i COSMIC.
Nätverksträff Vårdval Fysioterapi
Universellt preventionsarbete – tidigt främjande insatser
Presentationens avskrift:

Inspirationsdag Hälsofrämjande primärvård 15 nov 2012

Anna Friberg & Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvård Enheten för metodstöd och behovsanalys Funktionen hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Alkhol Mat Nätverk Styrdokument HSN:s samlade uppdrag Förvaltningsuppdrag Ackrediteringsunderlag Policy Riktlinjer/Vårdprogram Information Broschyrer Webb (regional och nationell) Utbildning MI FaR Tobaksavvänjare Riskbruk alkohol Ersättningsmodell för hälsofrämjande insatser Sjukhus och psykiatrin Vårdenheter Hälsoval Skåne Dokumentation i journalsystem Strukturerad journalföring av levnadsvanor Uppföljning/ Utvärdering Uppdrag/Ack villkor Riktlinjer Utbildning Information Ersättningsmodell Fysisk aktivitet MI HFS Tobak HFS intl HFS SV HFS Skåne Samordning av verksamhet via nätverk Bevakning hälsoförhållanden

Uppföljning av kvalitetsindikator 1:1 Systematiskt arbete med levnadsvanor juli vårdenheter delade på strukturersättningen Generell bedömning Några ”snapshots”…

Generella kommentarer Man börjar hela tiden om… Finns det optimala uppföljningsindikatorer? ”Vi tar upp detta, men inte på ett strukturerat sätt.”

Hur stor andel av patienterna som får hjälp av tobaksavvänjare är tobaksfri ett år efter stoppdatum?

Stor variation i svaren. Många följer inte upp resultatet. Många har startat ”det senaste året” och har inte några data att presentera. Alla säger att de arbetar aktivt med frågan.

Arbetar ni strukturerat med FaR eller på annat sätt med att ordinera fysisk aktivitet?

Först definition på FaR… FaR = individanpassad skriftlig ordination på fysisk aktivitet till patienter som behöver öka eller ändra sin fysiska aktivitet ur hälsosynpunkt. Både förebygga och behandla Kan vara ett enkelt skriftligt råd till en helhetslösning med stödjande struktur från förskrivare till aktivitetsarrangör. Ordination i hälso- och sjukvården, aktiviteten utanför hälso- och sjukvården.

Några citat om FaR ”FaR har stora begränsningar i nuvarande omfattning. […] Vi jobbar överhuvudtaget inte med FaR.” ” Vi skriver inte läkemedel på recept längre men tror ändå att själva lappen har betydelse vid fysisk aktivitet.” ” Och varför ska folk bokföra sina promenader etc.?”

Ersättningsmodell för hälsofrämjande insatser i Hälsoval Skåne - hur ska modellen se ut enligt politisk beslut 2010? Prestationsbaserad ersättning Prestationen = samtal om hälsa, beslut om åtgärd, start av åtgärd och uppföljning av åtgärd & resultatet - ENLIGT NATIONELLA RIKTLINJERNA & REGIONALT VÅRDPROGRAM Utfört arbete registreras i patientadministrativt system med KVÅ- koder Stegvis utveckling

Vad säger forskningen om resultatbaserad ersättning? Svårt att börja med mål och mått som är fokuserade på resultatet. Lättare att börja med ersättning i syfte att bygga strukturen. Sedan ersätta processen. Slutligen, ersättning för resultat (hälsoeffekter) Källa: Mål och mått. En dokumentation och utvärdering av en resultatbaserad ersättning inom primärvården. Fredric Jacobsson, CMT rapport 2008:6

TeorinPraktiken Grundmodell Steg 1: strukturersättning Steg 2: prestationsbaserad ersättning - åtgärder Steg 3: plus mätning av patientens självskattade hälsa före och efter fullbordad intervention/åtgärd = uppföljning av resultatet År 2013 Steg 1: 2011, 2012, jan-jun 2013 strukturersättning Steg 2: jul-dec 2013 prestationsbaserad ersättning

K VÅ-koderTobakRiskbruk alkohol Otillräcklig fysisk aktivitet Ohälsosam ma matvanor Enkla rådDV111DV121DV131DV141 Rådgivande samtal DV112DV122DV132DV142 Särskild åtgärd – FaR DV200 Kvalificerat rådgivande samtal DV113DV123DV133DV143

Tack! Glöm inte webbenkäten! Sista dagen är den 31 juli 2013! Och nu över till vårdprogrammet för levnadsvanor och mall i journalen!