Pieni ottaa mallia isosta. Kaikessa. Smarta familjen Metod för att främja barnfamiljers hälsa  utgår från familjen  aktiverar familjen  stöder familjens.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Arbetssätt som stöder äldres funktionsförmåga
Advertisements

Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Beskriver vad eleven ska försöka uppnå
Skola och arbetsliv i samverkan
Hälsolyftet och LSH-studien
Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande
Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Exempel utifrån ett antal målområden
TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL
VÄSTBAS TIDIGT – TILLSAMMANS Ett sätt att samverka kring barn och unga
ÅBOSKOLORNA MOTIONERAR Bakgrund, mål Konkreta första åtgärder Anu Oittinen, Åbo stad, skolcentralen, ,
Pedagogisk dokumentation i det systematiska kvalitetsarbetet
Långsiktig beteendeinriktad behandling för livsstilsförändringar
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och levnadsvaneprojektet Raija Lenné Raija Lenné 2014.
Kunskaper Mål: Öka eleverna läs- och skrivförmåga Elever som lätt når kunskapskraven som minst ska uppnås upplever att de får ledning och stimulans att.
Hur socialt anpassa barn med ADHD ? Konsekvenspedagogik
Pilotgruppens egna erfarenheter från studiegruppen våren 2009
Klubbverksamhet som stöd i fostran - Samarbetet mellan hemmet och skolan Micaela Romantschuk Förbundet Hem och Skola.
Kvisthamraskolan Norrtälje F-6 skola ca. 260 elever
KOMMUNIKATION - SOM RINGAR PÅ VATTEN PROJEKTET ANVÄNDNING AV INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSTEKNIK I UNDERVISNING OCH STUDIER.
OnlineSkolan Tillbaka till Lärandet 2008 Bergsjön - Gunnared, Göteborgs Stad.
Projektledning.
Disposition och utgångspunkter
Alkohol och hälsa, Göteborg, 2011 Fredrik Spak, lektor, docent Enheten för socialmedicin Sahlgrenska akademin Göteborgs universitet Specialist.
Tidigt ingripande och förebyggande stöd för elever inom allmän undervisningen.
Portfolion / Dokumentationen bidrar till utveckling
Pedagogisk planering Brönjaskolan
Demens och tidshjälpmedel
I Gymnasieförvaltningen Mölndals stad I I Kvalitetsredovisningar i dagsläget Ett led i den.
ELEVER I SKOLAN = ELIS
Passion för livet utvecklas och stödjs av Region Jönköpings län
Barnets rättigheter i nya patientlagen
Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå LÄROPLANEN 2016 VERKSAMHETSKULTUREN I FÖRÄNDRING REKTORSEMINARIET I EVOIS
Rudboda skolas fritidshem och fritidsklubb
.. Föräldramöte Tomtebogård Tomtebogårds vision Vi lär, samarbetar och tar ansvar för en hållbar livsstil och värld. Vi trivs och bygger framtiden.
Hur får vi Sigbox att bli en helhet? BFL, SUA, IKT.
Arbetsterapi i företagshälsovården ett hållbart arbetsliv med.
Skurup – en godbit av Skåne Skurup – en framgångsrik skolkommun Skurup, en av 16 kommuner i Sverige, som ingått i SKL:s.
Hälso- och sjukvårdssystemet i Finland Servicekedja: sköter om individen från vaggan till graven Vilka hälso- och sjukvårdstjänster har du utnyttjat?
Beardslees familjeintervention Lisa Wallander Linusson
Hur kan man tillvarata föräldrarnas egna resurser? Tankar om empowerment.
Ulla-Karin Schön 13:00- 14:00Vad är återhämtning? Finns det skillnader mellan kvinnor och män? 14:30-15:00Kaffe 15:00-17:00Så.
Öka tempot i redaktionens digitala utveckling Hyr in en redaktionell coach för förändringsarbetet Som hjälper er att… - Identifiera och konkretisera mål.
ÄBIC 2016 Steg 2 Introduktion för utförare. Vad ska vi göra? 2 HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Införa ÄBIC (Äldres behov i centrum). ÄBIC är en nationell.
Skolinspektionen Bra tillsyn – bättre skola - Det pedagogiska ledarskapet.
Dagens upplägg Reflektioner sedan i fredags Målsättningen med utbildningen Fortsatta planeringen Gruppdiskussion kring nuläge Presentation av redskap.
Kultur- och språkanpassad hälsoinformation Steg 2 Datum:
Kurator i Palliativ vård/ Övergripande roll
- En metod från Landstinget i Kalmar län
Kvalitet i särskilt boende
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
ÄBIC 2016 Steg 2 Introduktion för utförare.
Välkommen till Baskurs ”Riskbruk, missbruk och beroende”
TRYGGA RELATIONER I KLASSEN
Samordningsförbundet
Workshop Arbetsplatslärande.
- En metod från Landstinget i Kalmar län
Hälsofrämjande arbete på Vårdcentralen Domnarvet
Helhet och allsidighet
För föräldrar till barn 6-12 år
Det goda livet i Västra Götaland Handlingsplan för psykisk hälsa
Projektplaner maj 2018 för förstudie tidiga insatser på skolans arena vid, eller risk för, psykisk ohälsa.
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson
Förbättra klubbkvalitet
Elevhälsa Vilka behov ser vi? Hur kan vi förebygga? Marie Aspfors
Inriktnings- och samordningsfunktion på lokal nivå
Namn Presentation av er själva samt koppling till ABC. Datum.
Inriktnings- och samordningsfunktion på lokal nivå
Presentationens avskrift:

Pieni ottaa mallia isosta. Kaikessa. Smarta familjen Metod för att främja barnfamiljers hälsa  utgår från familjen  aktiverar familjen  stöder familjens resurser Terhi Koivumäki Projektchef, HVM, hv Finlands Hjärtförbund rf 2014

Smarta familjen-metodens syfte Metodens syftet i arbetet med barn, skolelever och familjer är att främja goda motions- och kostvanor förebygga övervikt god munhälsa främja rusmedels- och rökfrihet Effektiverat vägledningsarbete som en del av de normala besöken vid mördra- och barnrådgivningar lågstadieskolornas hälsovård STÖDJA POSITIVA UTVECKLINGSPROCESSER I FAMILJER Familjens individuella behov och resurser

Smarta familjen 2006 → Hjärt- programmet Mödra- och barnrådgivningar > Skolhälsovården > STRIP Rekommendationer och förordning 338/2011 Samarbetsparter bl.a. Åbo universitet STRIP Social- och hälsovårdsministeriet THL (bl.a. ETANA- ja HYPE-studierna) Finlands Hälsovårdarförbund Osteoporosförbundet i Finland Tandläkarförbundet Printel Oy (producent av kommunblanketter) Painokas (Åbo stad) Nelli (UKK-institutet) Yrkeshögskolorna Med stöd från RAY och SHM Metod för motions- och kostvägledning Barn och barn- familjer Nationell väglednings- metod som mål Pilotprojekt 11/2006–04/2007 Pilotprojekt 11/02–08/2010 Från och med 2012 en del av projektet Ett liv

Smarta familjen-metodens byggstenar Förordning 338/ § Hälsoundersökningarna och den hälsorådgivning som planeras utifrån dem ska bilda en planmässig helhet så att individen och familjen har möjlighet att delta i dem. 14 § Hälsorådgivning ska ordnas utifrån det individuella behovet och det aktuella utvecklingsstadiet i samarbete med individen och familjen så att rådgivningen bidrar till att stärka resurserna och att klienterna kan tillämpa informationen i praktiken och ta ansvar för sin egen hälsa. Element Familjen som utgångspunkt Resursfokusering Lösningsfokuserat arbetssätt Aktivering av familjer Stödjande av tidig växelverkan Process för förändring av levnadsvanor

Erfarenheter och utvärdering av Smarta familjen-metoden Vårdpersonalens erfarenheter av metoden Konkretiserar, fördjupar och systematiserar vägledningen Ger diskussionen en klar struktur Gör det lättare att ta upp hälsovanor, särskilt med familjer med övervikt Klienten aktiveras Föräldrar inser vilken betydelse deras roll har för barnen I början tar metoden tid, men när man lär sig den sparar den tid Föräldrars erfarenheter av metoden Kortet i sig ger information Aktiverar och uppmuntrar till att utvärdera familjens vanor Lättare att styra vad man vill diskutera under mottagningen Fortbildningsrespons 2008–2012, extern utvärdering 2007, 2010 (Sosiaalikehitys Oy), kontinuerlig intern evaluering: diskussion med användare, användarenkät 2012

Smarta familjen i det egna arbetet Ersätter annat arbete, ska inte medföra tilläggsarbete. Använd alltid Smarta familjen-metoden när du diskuterar kost, motion, rökfrihet, alkohol eller munhälsa med familjer (positiv utvecklingsprocess). Stödjer uppmuntran till hälsosamma levnadsvanor, eftersom en del av arbetet sker hemma hos familjen. Mottagningstiden är begränsad; metoden gör det lättare att ta upp hälsovanor, konkretisera och fokusera diskussionen på familjens behov.

Hur kan man använda Smarta familjen -metoden i arbetet med familjer? Hjälpmedel när hälsovanor ska föras på tal Konkretisering av innehållet i vägledningen Resursfokusering Aktivering och motivering av familjer Familjen/klienten som utgångspunkt Målinriktad hälsorådgivning STARK VILJA

Painokas, Nelli, Vavu Smarta familjen – används med alla familjer Painokas: Verktyg för familjer med överviktiga barn och för familjer som behöver resurser Nelli: Verktyg för gravida med riskfaktorer för graviditetsdiabetes VAVU-KOMPETENSVAVU-KOMPETENS Se länklistan som delats ut

Smarta familjen-kortet Familjens kort för utvärdering av de egna vanorna Expertens hjälpmedel när hälsovanor ska föras på tal Familjen har funderat på sina vanor på förhand, så experten behöver inte hjälpa ”i blindo” Smarta familjen -bildpärmen För experten som stöd för vägledningen Med hjälp av bilderna kan man konkretisera och fördjupa de teman som familjen lyfter fram Smarta familjen -informationspärmen Bakgrundsinformation, ytterligare information, praktiska tips och tilläggsmaterial för experten Metoden, vägledning, kost, motion, rökfrihet, munhälsa Ökning av familjens resurser. Familjefokusering. Lösningar. SMARTA FAMILJEN-ARBETSREDSKAPEN Fortbildningen stödjer användningen av arbetsredskapen

Smarta familjen-fortbildningar 2008–2012 Totalt 65 fortbildningar

Fortbildade personer 2008–2012 Totalt 1750 fortbildade personer

Övervikt i Sydösterbotten Barn med övervikt eller fetma 1-åringar5-åringar år % 17 % år ,5% 12,5 % Källa: Oili Ylihärsilä, ledare för hälsofrämjande i Seinäjoki

Innehåll enligt teman Vägledningsmetoden och teoretisk bakgrund Motion Kost Motion och kost under graviditeten Viktkontroll och levnadsvanor Alkohol och rökning Material för lågstadieskolor Munhälsa Smarta familjen informationspärmen och bildpärmen

Beställda Smarta familjen-kort 2008–2012 Kort för rådgivningar totalt st. Kort för lågstadieskolor totalt st.

Smarta familjen-kortet Hjälper familjen utvärdera sina vanor, hjälper vårdpersonal föra hälsovanor på tal 1. Vilka tankar väckte det att fylla i kortet? 2. Berätta gärna vilka punkter du fick gröna svar på.

Mödrarådgivning Kortet ges till familjen under det första besöket Familjen tar med kortet ifyllt till besöket under graviditetsvecka 15–18 Barnrådgivning Familjen tar med kortet ifyllt när barnet är 1–2 år Familjen tar med kortet ifyllt när barnet är 3–4 år Familjen tar med kortet ifyllt när barnet är 5–6 år Skolhälsovård Kortet delas ut till familjen före hälsokontrollen vid skolstarten Eleven tar med kortet ifyllt till alla hälsokontroller under lågstadietiden Föräldrarna fyller i sin del av kortet inför hälsokontrollen vid skolstarten och i samband med den omfattande kontrollen i åk 5 Använd alltid Smarta familjen-metoden när du diskuterar teman som gäller hälsa med familjer: motion, kost, alkoholkonsumtion, rökfrihet, familjens vardag, munhälsa Användning av Smarta familjen-kortet