Jämställdhetsintegrering inom förskola och skola

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Advertisements

Granskningsområden Måluppfyllelse och resultat Tillsynen granskar inom detta område förskolornas måluppfyllelse gällande resultatet av förskolornas arbete.
Om människosyn och etik
JGL – Jämställdhet Göra Lära
Utredningen om män och jämställdhet
Genusperspektiv i förskola/skola
Kön, genus och jämställdhet Lokal pedagogisk planering Sh åk 9
Nationalitet, etnicitet, klass & kön
Kvinnorna utgör 51% av jordens befolkning utför 66% av allt arbete får 10% av inkomsterna äger 1% av egendomen - Diakonias jämställdhetspolicy.
Kvinnors och mäns synpunkter i medborgardeltagandet - ur ett genusperspektiv Anita Larsson Stadsbyggnadsdagar 2009.
Att arbeta praktiskt.
SET Social Emotionell Träning
Rättigheter under 1800-talet
Får inte flickor klä sig i rosa nu
Enhet Politik på människans och naturens villkor
Vad är identitet?.
Jämställdhetspolitiken Tillväxtverket 26 september
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig Gymnasieutbildning Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2008,
Ekolle hösten 2013 TEMA: Vatten
Vad är BRUK? … ett verktyg som Skolverket ställer till förfogande
Förskolan Sandviks lärmiljöer utifrån läroplanen
Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering
Lagar och överenskommelser
Jämställdhetspolitiken
- fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner
Värdegrunden Copyright Niklas Josefsson.
Läroplansträff fritidshem
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Folkhälsoarbete och arbete med social hållbarhet ur ett regionalt och kommunalt perspektiv Nora
Doris Thornlund Ett jämställt Norrbotten Internt och externt arbete Delmål 1: En jämn fördelning av makt och inflytande. Delmål 2: Ekonomisk.
Förstå, jämföra och föreslå åtgärder Centrala ord och begrepp
Välkommen till Verksamhetstyrelsen i Sävast!
Genusanalys Kraftsamling
Bör staten styra skolan?
 Vad innebär jämställdhet?  Jämställdhet i regionala systemanalyser  Jämställdhet i åtgärdsplaneringen Jämställdhet och investeringsplaneringen.
Demokratibegreppet Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Skolans uppgift är att låta varje elev finna sin unika egenart och därigenom.
Delegationen för jämställdhet i skolan DEJA – Delegationen för jämställdhet i skolan
LGR 11 Innehåll 1. Skolans värdegrund och uppdrag
Kvalitet i förskola, skola, vuxen- utbildning och skolbarnsomsorg Statens utgångspunkter –Elevernas utveckling mot nationella mål i centrum –Nationell.
Genus och Kön.
Överenskommelsen inom integrationsområdet Uppsala 30 september 2014 Julio Fuentes Organisationsrepresentant Styrgruppen.
Vad är identitet?.
Genus Manligt & kvinnligt.
Lgr 11 - fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner.
Nämndplan 2015.
1 När politiken kom till köksbordet LO-seminarium 7 mars.
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig Förskoleklass, grundskoleutbildning och skolbarnsomsorg Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och.
BETYG Hur? Vad? Varför?. Varför? För att riksdagen har bestämt det! (Men det finns fler anledningar…)
Samarbete i teamet och ett rehabiliterande synsätt i myndighetsutövningen IngaLill Karlström, Östersunds kommun. E-post:
Europeiska socialfondens nationella strukturfondsprogram för Sverige
VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE Funktionell kvalitet.
Jämställd vård och behandling Åsa Frodlund Statens institutionsstyrelse – JiM-träff.
Genus. Kvinnor och män i media lkritikvemvadvarfor/kvinnorochmanimedier.425.h tml
Jämställdhet i kommuner och landsting SKL:s stöd till jämställdhetsintegrering.
Jenny Långström Jämställdhetsutvecklare Tel: Mobil:
DigIT Workshop 3 De “horisontella principerna”  Jämställdhet  Tillgänglighet  Likabehandling.
Film ….
HEJ FÖRÄLDRAR! Välkomna till föräldramöte. Madelene Löfgren ◦ Grundskolelärare F-3 ◦ 35 år ◦ Sambo och två barn ◦ Bor på Bokenäset utanför Uddevalla.
Jämställdhet Vad är det?.
Jämställdhet Vad är det?.
Brukarenkät 2010 Till redovisningen:
Ungdomarnas medieanvändning
Integritet läroplansanalys.
Fokus vård och omsorg Kompetensförsörjning inom välfärdssektorn
att Välj(a) jämställdhet!
Mål och styrning Läroplansmålen
Vad är en jämställd och jämlik verksamhet?
JÄMSTÄLLDHETSMYNDIGHETEN
Valfråga: Skolan.
Vad innebär ett mål för lärande eller utveckling
Utveckling och lärande
Presentationens avskrift:

Jämställdhetsintegrering inom förskola och skola Eva Frosth och Anna Mann

Styrdokumenten ”Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella köns-mönster. Den ska därför ge utrymme för elev-erna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet”. Lgr 11

Styrdokumenten ”Förskolan ska motverka traditionella köns-mönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begräns-ningar utifrån stereotypa könsroller”. Lpfö

Jämställdhetspolitiska mål Politikens inriktning Följande delmål anger inriktningen av regeringens politik inom området: En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.

Copyright 2011 Eva Frosth och Anna Mann Empiri TRAS - förskolan Språklig/Fonologisk medvetenhet - förskoleklass LäsEttan- årskurs 1 Nationella Prov - årskurs 3 Måluppfyllelse - årskurs 5 Nationella Prov - årskurs 9 Betyg – årskurs 9 Fördelning alternativa verktyg Val till gymnasiet Kvalitetsredovisningar Personalenkät Bilder från hemsidor och verksamhet JämKas Bas steg 2 Copyright 2011 Eva Frosth och Anna Mann

Copyright 2011 Eva Frosth och Anna Mann Alternativa verktyg 2011 77 bärbara datorer var beviljade 13 till flickor 64 till pojkar Copyright 2011 Eva Frosth och Anna Mann

Naturbruksprogrammet Skog Djurvård 8% ♀ 91% ♀ 92% ♂ 9% ♂

Jämställdhet Jämlikhet – avser alla människors lika värde, dvs rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i ett samhälle oavsett bakgrund. Jämställdhet – avgränsas till förhållandet mellan kvinnor och män och är en av de viktigaste jämlikhetsfrågorna Jämlikhet och jämställdhet är kopplade till diskrimineringsgrunderna. Alla människor har ett juridiskt kön, även om man definierar sig som vare sig kvinna eller man. Skälet till att jämställdhet anses vara den viktigaste jämlikhetsfrågan är att kön skär rakt igenom alla de övriga diskrimineringsgrunderna. Oavsett vilken etnicitet, religion och trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder som människor har, eller för den delen könsöverskridande uttryck eller identitet så tillhör vi alla något av de båda könen.

Genus handlar om... …hur människor blir kvinnor och män Människor föds inte som kvinnor eller män; de blir det genom fostran Genus är föränderligt. Det förändras över tid. T.ex. på 1600-talet var rosa en manligt kodad färg och det ansågs som manligt att gråta Istället för att fästa uppmärksamheten på det biologiska könet, har genus kommit att användas för att beskriva det sociala, kulturella och historiskt föränderliga i vad det är att vara kvinna eller man. Biologiskt så skiljer det mindre än 10% mellan kvinnor och män har hjärnforskningen visat. Genom genusbegreppet betonas att kvinnor och män inte är kvinnor och män av sig själva, utan blir det i relation till det samhälle de lever i och till den kultur de är en del av. 12

Makt Män har mer makt än kvinnor. Det manliga har högre status än det kvinnliga Män som grupp lever sina liv gynnade av att vara män, medan kvinnor som grupp lever sina liv genom att övervinna det motstånd de möter för att de är kvinnor. När man istället talar om genus på individnivå kan det hända att en viss kvinna har mer makt än en man eller att en viss man gynnas framför en annan man, detta har att göra med att även andra identitetskategorier än genus påverkar maktrelationer mellan människor. På en strukturell nivå finns dock en uppenbar skillnad mellan könen eftersom män överlag har större makt än kvinnor. 13

Genusglasögon Att upptäcka genus är som att upptäcka kantareller i skogen. Först ser man ingenting, sedan ser man en kantarell och en till därefter ser man hur många som helst. När man har fått på sig genusglasögonen, ser man skillnader i utbudet till flickor och pojkar i leksaksaffärer, till kvinnor och män i klädaffärer, hur kvinnor och män framställs i reklam, vad som är tillåtet för flickor och pojkar, kvinnor och män.

Utveckling tar tid omedvetet medveten medvetet medveten övningsfas omedveten omedvetet omedveten

Utan spaning - ingen aning Copyright 2011 Eva Frosth och Anna Mann

Heta linjen Män och kvinnor Män och kvinnor uppfostras är olika på grund till att vara olika av gener 1 6

Machofabriken - Invald