Presentation av Civos uppföljning av politiken för det civila samhället ur civilsamhällets perspektiv 2012

Civos medlemmar utgörs av ungdomsorganisationer, etniska organisationer, kulturorganisationer, trossamfund, socialt verksamma organisationer, folkbildning, samlingslokaler, kvinnorörelse, nykterhetsrörelse, föreningsråd, kooperation, arbetsgivarorganisationer med flera. Tillsammans organiserar våra medlemmar tiotusentals lokala föreningar i Sverige. Civos välkomnar nya medlemmar!

Civos uppgift att stärka civilsamhället och stärka organisationernas förutsättningar att verka för organisationernas bästa i våra gemensamma frågor att synliggöra civilsamhället och den betydelse det har för enskildas liv och för samhällets utveckling att vara en dialogpart för regeringen i de gemensamma frågorna Det ska vara enkelt att engagera sig (även Facebook)

Uppföljning av politiken för det civila samhället – ur det civila samhällets perspektiv Uppdrag från Ungdomsstyrelsen Idéseminarer kring civilsamhällets bidrag inom Välfärd, Ekonomi och Demokrati Rapport – Aktuell faktaöversikt – Exemplifiering och problematisering (bidrag från några organisationer) – Inledning och avslutande diskussion och slutsatser från Civos Redovisat till regeringen i slutet av mars

Civos uppföljningsrapport 2012 – Vad vet vi? Gertrud Åström Definitioner av ”det civila samhället” – det finns olika Statistiken – stora brister men på väg mot satelliträkenskaper för det civila samhället Medlemskap – 6 miljoner är medlemmar, 25 miljoner medlemskap – men allt är inte inräknat – 25 % av befolkningen står utanför Organisationer – icke vinstdrivande organisationer, varav är ekonomiskt aktiva; anställda; omsättning 212 miljarder kronor – alla är inte inräknade; olika sätt att räkna

Civos uppföljningsrapport 2012 – Vad vet vi? Ideella insatser – personer, motsvarande anställda Idrottens roll i samhället, IRIS-modellen – monetära och sociala värden beräknas Vård och social omsorg – idéburna omsätter 4 miljarder kronor – hinder finns; Överenskommelsens åtgärder bör genomföras, t ex lokala handlingsplaner

Civos uppföljningsrapport 2012 – Vad vet vi? Möjligheter till inflytande – i den svenska modellen ingår samråd och överenskommelser med intresseorganisationer genom hela den politiska beslutsprocessen, Harpsundsandan – politisk påverkan i en öppen gemensam process har försvagats – har förändrats till ökat expert- och tjänstemannastyre – utveckling mot instrumentell styrning av civilsamhället Organisationernas oberoende – hotas av ekonomisk styrning och upphandlingsregler – organisationer som granskar makten får inte stora medel – Idéburet–Offentligt partnerskap ett sätt att bevara självständighet i utförarrollen – ökade organisationsbidrag kan medföra ökad aktivitet, exemplet kvinnoorganisationer – oberoendet är en förutsättning för att kunna påverka samhällsutvecklingen

Exempel Forum för Frivilligt Socialt Arbete – civilsamhället är tvärsektoriellt, men beaktas det i politiken? – engagemanget i välfärden hindras av kortsiktighet – frivillighet kan bidra till att nå Europa 2020-strategins mål: hur ser det svenska reformprogrammet ut? Riksidrottsförbundet – idrottsföreningarna som demokratiskola – satsningar: Idrottens föreningslära och Värdefullt – civilsamhällets särskilda ställning måste försvaras: exemplen moms och konkurrens

…exempel Sveriges Kvinnolobby – identifierar revor i välfärden; exemplet kvinnors ohälsa – tillgång till kunskap om rättigheter viktiga – kortsiktiga bidrag försvårar röstbärarrollen, t ex utredningar Handikappförbunden – roll för enskilda medlemmar men också en samhällspåverkande roll – oroande att stödet i form av bidrag urholkas – oroande att experter och fokusgrupper ersätter demokratiskt utsedd representation Famna – EU-initiativ att tillvarata sociala företag och deras innovation som resurs i tillväxten – civilsamhällets roll i välfärdstjänsterna syns inte i statistiken – saknar en samlad politik för civilsamhällets entreprenörskap

Civos uppföljning av politiken Uppföljningen sker framför allt i förhållande till målet i En politik för det civila samhället, beslutad av riksdagen i december 2009.

Utbildningsdepartementet Mål för politiken Villkoren för det civila samhället som en central del av demokratin ska förbättras. Detta ska ske i dialog med det civila samhällets organisationer genom att: utveckla det civila samhällets möjligheter att göra människor delaktiga utifrån engagemanget och viljan att påverka den egna livssituationen eller samhället i stort, stärka förutsättningarna för det civila samhället att bidra till samhällsutvecklingen och välfärden både som röstbärare och opinionsbildare och med en mångfald verksamheter samt fördjupa och sprida kunskapen om det civila samhället.

Civos slutsatser Statistiken – mer resurser krävs för att få en användbar statistik – delaktighet i utformandet – skilj ut civilsamhället i välfärdsstatistiken Kunskaper om civilsamhället – måste nå beslutfattarna – departement och myndigheter måste samarbeta för välgrundade beslut om civilsamhället

Slutsatser Oberoendet är hotat – minska den politiska bidragsstyrningen – öka organisationsbidragens andel – ge röstbärarorganisationer långsiktiga bidragsförutsättningar – gör en plan för genomförande av dialog och respekt för organisationernas oberoende

Slutsatser Bidragen – stoppa urholkningen, den slår mot förmågan att bidra till samhällets välfärd, ekonomi och demokrati – anpassa bidragen efter civilsamhällets utveckling, där det växer bör bidragen växa Finansieringen – belys civilsamhällets finansieringsbehov på ett samlat sätt, inte bara en fråga i taget – försvara civilsamhällets särart då det gäller moms och konkurrens

Slutsatser Ta tillvara det idéburna engagemanget i samhällsutvecklingen – pröva former för samverkan såsom Idéburet–Offentligt partnerskap – ändra upphandlingsreglerna så att sociala och etiska krav kan ställas – Överenskommelsen bör följas – ta inte över civilsamhällets roll exempelvis genom kommunal volontärorganisering – ta med det civila samhället i beräkningen då den framtida välfärden planeras – skapa en samlad politik för civilsamhällets entreprenörskap och en näringspolitik som omfattar de idéburna organisationerna – ta med i beräkningen sambandet mellan frivilligarbete och arbetstillfällen – ta tillvara organisationernas förmåga att tidigt se sociala problem och behov och vara innovativa utifrån detta