Det folkliga givandet Resultat från befolkningsstudiens givandedel Johan Vamstad Ersta Sköndal högskola

Om givandeundersökningen Samarbete med FRII Tredje omgången av studien med frågor om givande Vem ger, till vad ger man, hur ger man, samt attitydfrågor Goda möjligheter till jämförelser med annat frivilligt engagemang

Det folkliga givandet Utbrett – det är många som ger Småskaligt – många små gåvor Jämlikt – alla ger och vi ger inte till varandra Uppskattat – har ett värde i sig Frivilligt – relativt låg grad av professionalisering

Trender i svenskt givande Givandet ökar Ändamålen förändras Sätten att ge blir fler Gåvorna hybridiseras Insamlingen professionaliseras

Vem ger? 80% har gett de senaste 12 månaderna Den genomsnittliga gåvan är 1765 kronor Kvinnor (85%) ger oftare än män (72%) Kvinnor ger mer än män Äldre ger oftare än unga

Ålder och givande Åldersgrupp, år Andel givare, procent Genomsnittligt belopp, kronor

Inkomst och givande Inkomst, kkr Under Över 500 Andel givare, procent Genomsni ttligt belopp, kronor

Utbildning och givande GrundutbildningGymnasiumUniversitet/högskola Andel givare, procent Genomsnittlig gåva, kr

Givandet är jämt utbrett i hela landet, det har ingen betydelse om man bor i storstad eller på landet Familjesituationen har inte heller någon betydelse Utländsk härkomst har ingen statistiskt signifikant betydelse för givandet Religiositet har betydelse för de mest religiösa

Vad ger man till? Kategori% Internationellt bistånd för t ex katastrofer och nödhjälp56 Medicinsk forskning, t ex om cancer, hjärt-lungsjukdom, reumatism, demens eller aids 45 Social organisation för t ex barn, unga, äldre eller utsatta, i Sverige 29 Miljö, natur och djurskydd26 Mänskliga rättigheter som t ex Amnesty eller rättshjälp22 Religiösa och kyrkliga ändamål19 Kultur som t ex museum och lokalhistoria8 Organisation för politiskt arbete t ex parti eller intresseorganisation 4 Annat5

Liten skillnad i vem som ger till vad Unga ger mer till miljö, äldre till medicinsk forskning och kultur Kvinnor och män ger till samma saker Inkomst verkar inte heller ha någon betydelse

Hur ger man? Sätt att geAndel Gåva vid inköp59.7 Bössinsamling57.3 Pant vid återvinning51.9 TV/Radio42.3 Autogiro42.1 Telefon/SMS30.2 Fadderskap15.2 Internet/sociala media13.3 Annat9 Aktieutdelning2.3

Givande och annat engagemang 58 procent av givarna har jobbat ideellt, 43 procent av icke-givarna Medlemskap i ideell förening ökar givandet Pengagivare ger även andra saker De som är uppväxta med olika sorters engagemang ger mer och oftare

Givande, tillit och sociala relationer 61 procent av givarna säger att man kan lita på de flesta, 44 procent av icke-givarna 93 procent av givarna har någon att prata med om personliga bekymmer, 86 procent av icke-givarna 79 procent av givarna har någon att låna kronor av, 70 procent av icke-givarna 45 procent av givarna har deltagit någon form av politisk aktivism, 29 procent av icke-givarna

Givande och den offentliga sektorn ”Om stat, kommun och landsting tog sitt fulla ansvar skulle det inte finnas behov för pengagåvor till välgörande ändamål” Håller med: 27 procent Håller inte med: 66 procent

Givande som moralisk handling ”Alla har en moralisk skyldighet att ge till välgörande ändamål om de har de ekonomiska förutsättningarna för det” Håller med: 48 procent Håller inte med: 48 procent

Attityder till givande De äldsta (74-84) håller med om båda påståendena i störst utsträckning De som tjänar över om året håller minst med om båda påståendena 69 procent av de födda utanför Europa anser man har en moralisk skyldighet, 49 procent av de födda i Sverige 24 procent av de med hög tillit anser att välgörenhet inte hade behövts om den offentliga sektorn tagit sitt ansvar, 37 procent av dem med låg tillit

Slutsatser Givande är ett av flera uttryck för medborgerlighet Socialt integrerade ger mer Kopplingen mellan välfärdsstat och givande är överskattad