Introduktion till arbetsrätten En översikt Jan-Åke Sandell

En indelning av det arbetsrättsliga området Det arbetsrättsliga regelverket kan indelas på olika sätt. En indelning är följande: En allmän del innehållande regler om arbetstagarbegreppet, regler om domstolar och rättegång i tvist om arbetsförhållanden m.m. Några särskilda huvuddelar Den kollektiva arbetsrätten Anställningsförhållandets rätt Diskrimineringslagstiftning Arbetsmiljörätten Arbetsmarknadsreglering

EU-rättens betydelse för arbetsrätten Förordningar Direktiv Förhandsavgörande - De högsta instanserna i domstolsväsendet (i Sverige exempelvis Högsta domstolen, Högsta förvaltnings-domstolen och Arbetsdomstolen) är skyldiga att begära ett förhandsavgörande från EU-domstolen vid osäkerhet om hur EU-rätten tolkar tvisten. Övriga domstolar har möjlighet att begära förhandsavgörande

Arbetstagar – uppdragstagarbegreppet Det kännetecknande för om ett arbetstagarförhållande gäller brukar vara om den arbetspresterande parten står under den andra partens ledning och kontroll och inte får utföra arbetet fritt efter egen bedömning är varaktigt knuten till motparten, ställer sin arbetskraft till förfogande vartefter arbetsuppgifter uppkommer använder maskiner, redskap och råvaror som motparten tillhandahåller får ersättning för eventuella utlägg får ersättning i lön (åtminstone delvis)

Några karakteristiska drag i svensk arbetsrätt Hög organisationsgrad och liten organisationssplittring Kollektivavtalet som regleringsinstrument Vidsträckt facklig stridsrätt Rätten att vidta sympatiåtgärder är långtgående Relativt hög social skyddsnivå (anställningsskydd) men inte extremt hög i förhållande till vissa andra länder

Några drag ur arbetsrättens historia Fackliga organisationer började utvecklas under andra hälften av 1800-talet. LO grundades 1898 och SAF 1902. Decemberkompromissen 1906. Kompromissen innebar att arbetsgivarna medgav att arbetstagarna fick sluta sig samman i fackliga organisationer. I gengäld skulle arbetsgivarna fritt får leda och fördela arbetet samt fritt anta och avskeda arbetstagare. Kompromissen slöts mellan SAF och LO. 1928. Lag om kollektivavtal och Arbetsdomstolen bildas.

Några drag ur arbetsrättens historia, forts. 1936. Lag om förhandlings- och föreningsrätt (gällde huvudsakligen för privatanställda tjänstemän) 1938. Saltsjöbadsavtalet. Avtalet, som slöts mellan SAF och LO, innebar att man så långt möjligt skulle lösa arbetsrättsliga med fredliga medel (den svenska modellen) 1938. Den första semesterlagen 1960-talet. Offentliganställda får förhandlings- och konflikträtt 1970-talet. Ett flertal arbetsrättsliga lagar tillkommer. exempelvis inom medbestämmande (MBL), anställnings-skydd (LAS) samt ett flertal ledighetslagar

Några drag ur arbetsrättens historia, forts. Utveckling av diskrimineringslagstiftningen under de senaste decennierna. Den första jämställdhetslagen trädde i kraft 1980. Utveckling av arbetsmiljölagstiftning och rehabiliteringslagstiftning under de senaste decennierna.