Riskbruk, Missbruk & Beroende Olof Blix, psykiater Beroendemottagningen Psykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov Jönköping Olof.blix@lj.se SKL Karlskrona 2 november 2011
SKL Karlskrona 2 november 2011 Disposition Introduktion, presentation Grundläggande begrepp, klassifikationer Legala droger Illegala Skadeverkningar Behandling – abstinens – långtids ADHD och LARO SKL Karlskrona 2 november 2011
Beroendemottagningen Ryhov 4 sköterskor 3 skötare En 1:e skötare Kurator 2 Psykologer 0,5 Sjukgymnast 2 Sekreterare 2 Läkare SKL Karlskrona 2 november 2011
Beroendeenheten, psykiatrin Vårdavdelning 16 sängplatser C:a 25 heltidstjänster Medelvårdtid 4 dygn Avgiftning Metadoninställning Dubbeldiagnoser Inställning ADHD-medicin på beroendepat SKL Karlskrona 2 november 2011
SKL Karlskrona 2 november 2011 BOP= 3 beh.ass + 3 psyk.ssk Allvarlig psykiatrisk störning -Schizofreni -Andra psykossjd inkl schizoaffektiv -Allvarlig Bipolär -Allvarlig depression Svår personlighetsstörning - Emotionell instabil (”borderline”) - Schizotypal SKL Karlskrona 2 november 2011
SKL Karlskrona 2 november 2011 Kommunen: JUNEPOL Missbruk Beroende utan psykiatri Beroende med ”primärvårdspsykiatri” -Individuell behandling -Haschprogram -Återfallsprevention -Psykosociala insatser -Spelberoende SKL Karlskrona 2 november 2011
SKL Karlskrona 2 november 2011 MYNDIGHETSSEKTIONEN Missbrukshandläggare (18 st) Utreder behandlingsbehov och beslutar om behandlingsinsatser -Slottsgruppen (psykoterapi -Bruksborg -Kärrarps gård (kvinnoboende) -Andra institutioner inkl HVB-hem -LVM-utredningar -ASI SKL Karlskrona 2 november 2011
Missbruk, DSM IV ≥ 1 av följande under senaste året Upprepad användning som leder till misslyckanden att fullgöra skyldigheter i arbete, skola eller hemmet Upprepad användning i riskfyllda situationer såsom bilkörning, arbete Upprepade kontakter med rättsväsendet som följd av missbruket Fortsatt användande trots återkommande problem. SKL Karlskrona 2 november 2011
Beroende, DSM IV ≥3 kriterier uppfyllda under 12 månader Tolerans Abstinens Större mängd/längre tid än menat Varaktig önskan eller misslyckade försök minska/kontrollera intaget Stor del av livet ägnas åt att införskaffa, konsumera eller hämta sig från drogen Viktiga aktiviteter åsidosätts p g a drogen Fortsatt droganvändning trots fysiska/psykiska besvär därav SKL Karlskrona 2 november 2011
SKL Karlskrona 2 november 2011 Ärftlighet? Nikotinism (vanerökning): 60-70% ärftlighet Alkoholism: 40-60% genetisk ärftlighet. Resten individrelaterade miljöfaktorer Kokainism, heroinism i samma storleksordning eller större? Initiering, testning – ej ärftligt, enbart miljö! Arvsgången studerad fr a vad gäller alkoholism – komplex!: flera sjukdomar, flera gener, varierande penetrans (genomslag) SKL Karlskrona 2 november 2011
Klassifikation av droger (WHO) Opiater och opioider Sedativa och hypnotika Amfetamintyp Kokain Cannabinoler LSD-typ Blandtyper och övriga SKL Karlskrona 2 november 2011
Administrationssätt kontra rus SKL Karlskrona 2 november 2011
SKL Karlskrona 2 november 2011 Självadministrering av alkohol och andra droger ökar dopaminfrisättningen i belöningssystemen SKL Karlskrona 2 november 2011
LUSTCENTRA Diazepam Lust/belöning Minskad olust-relief GHB Ecstasy ” LUSTCENTRA ” Per Woxler 2005-10-12 Beroendekliniken US Linköping Mesolimbiska dopamin systemet GBL HPA-Axeln GHB Ecstasy Sötsaker Alkohol + Situation 1 Obehag Minne 1 Situation 2 Belöning/Lust Minne 2 + - (+) NMDA- rec - Serotonin (+) Glutamat Bensodiazepiner Amygdala-känslomässiga minnen + + + + + GABA opiater Opiat- rec. + + Endorfiner Enkefaliner Diazepam Oxazepam Nitrazepam Alprazolam etc + Morfin Heroin Dextropropoxifen + + Kodein + + + Centralstim Etc. Dopamin + Nicotin rec + Nicotin Amfetamin Kokain etc Hippocampus Cerebellum Basala gangl. + Cannabis Lust/belöning CB1 Sedation, Lugn Frontalcortex -reward Minskad olust-relief
SKL Karlskrona 2 november 2011 Nervgifter SKL Karlskrona 2 november 2011
SKL Karlskrona 2 november 2011 Cellgifter SKL Karlskrona 2 november 2011
Sedativa och Hypnotika I Etylalkohol (Etanol) Metylalkohol (Metanol) Kloralhydrat (Ansopal, Kloral) avreg 1994 Leverns kapacitet att avgifta alkohol rel konstant: 7-8 g/tim (♂) och 4-5g/tim (♀) SKL Karlskrona 2 november 2011
SKL Karlskrona 2 november 2011
6 stora starköl med och utan mat (♂) SKL Karlskrona 2 november 2011
SKL Karlskrona 2 november 2011 ETYLALKOHOL ACETALDEHYD ÄTTIKSYRA KOLDIOXID + VATTEN SYRE SYRE C H OH + 30 2CO + 3H O 2 5 2 2 2 SKL Karlskrona 2 november 2011
SKL Karlskrona 2 november 2011 Nedbrytning alkohol Alkoholdehydrogenas (ADH) Magslemhinnan fr a, sämre hos ♀. acetaldehyddehydrogenas (ALDH) Hämmas av antabus SKL Karlskrona 2 november 2011
Alkohol påverkar kroppen Giftverkan på samtliga celler Direkt som cellgift Indirekt via metabola förändringar Via nedbrytningsprodukten acetaldehyd I oktober 2009 ändrade Internationella cancerforskningsinstitutet (IARC) acetaldehydens klassificering i fråga om cancerrisk från en förening som eventuellt orsakar cancerrisk för människor till en förening som orsakar cancerrisk för människor. SKL Karlskrona 2 november 2011
Metabola förändringar Ökat protontryck genom överskott av vätejoner Förskjutning av laktat – pyruvat-koncentrationer Förhöjda urinsyakoncentrationer Förhöjd koncentrationer av neutralfetter i blodet Hormonrubbningar SKL Karlskrona 2 november 2011
SKL Karlskrona 2 november 2011 Organ som påverkas Hjärnan. Generellt dämpande via GABA Levern, aktiveras för att ”avgifta” Matstrupe, magsäck och tarmar Bukspottkörtel – diabetes; inflammation Munhåla Immunsystemet –cancer Muskler inkl hjärtmusklerna SKL Karlskrona 2 november 2011
SKL Karlskrona 2 november 2011 Alkoholskador forts Olycksfall o död Lillhjärna, balans Hjärnan, depression, ångest, demens Huden – sår; psoriasis Minskad sexualdrift Benskörhet SKL Karlskrona 2 november 2011
SKL Karlskrona 2 november 2011 Sekundära symtom Gastrit – oesofagit – diarré Pancreatit Ryggvärk – ofta kronisk Ångest – nedstämdhet Sömnstörningar Minnesstörningar – demens Hypertoni (behandlingsresistent) SKL Karlskrona 2 november 2011
SKL Karlskrona 2 november 2011 Flera sjukdomsbilder Trombocytopeni – blödningar Lever – steatos – cirrhos Myopatier inkl cardiomyopati (hjärtmuskeln) Immunsystemet – Cancer Diabetes Sexuella störningar, impotens Konfabulationer SKL Karlskrona 2 november 2011
AUDIT, självskattning alkohol Poängsumman kan bli högst 40 Vid 8 poäng eller mer skall undersökas om missbruksdiagnos enlig ICD 10 alt. DSM-IV föreligger. SKL Karlskrona 2 november 2011
SKL Karlskrona 2 november 2011 Kvantitet och risk Ett standardglas = 12 g alkohol Kvinnor: 9 standardglas/v Män: 14 standardglas/v eller Män enstaka intag > 5 enheter Kvinnor enstaka intag > 4 enheter SKL Karlskrona 2 november 2011
Mängd ren alkohol i öl, vin och sprit Dryck Mängd Alkohol En flaska lättöl 33 cl 6 gram En flaska folköl 9 gram En flaska starköl 12-26 gram Ett glas vin 15 cl 12 gram Ett glas starkvin 5 cl 8 gram En flaska vin 75 cl 65 gram En flaska starkvin 120 gram En fyra starksprit 4 cl 13 gram En sexa starksprit 6 cl 20 gram En flaska starksprit 240 gram SKL Karlskrona 2 november 2011
SKL Karlskrona 2 november 2011 Abstinens Fysisk och psykisk, när drognivåer sjunker När dämpande medel lämnar kroppen blir man orolig och uppstressad; Exciterad. Dämpande droger ger tydligast fysisk abstinens Stimulerande medel ger mest psykiska symtom Abstinenssymtom talar för att man utvecklat ett beroende. SKL Karlskrona 2 november 2011
SKL Karlskrona 2 november 2011 Alkoholabstinens Hög puls (>100 = behandling krävs) och blodtryck Svettningar Oro, nedstämdhet Darrningar Puls > 120 = risk för Delirium Tremens (DT) SKL Karlskrona 2 november 2011
Behandling alkoholabstinens B-vitaminer Bensodiazepiner (litet/stort schema) -Oxazepam -Diazepam Karbamazepin(Tegretol) Sömn SKL Karlskrona 2 november 2011
SKL Karlskrona 2 november 2011 Delirium Tremens Livshotande tillstånd Förvirring (konfusion), ”kissar i papperskorg” Överretning i hela kroppen Kräver omedelbar farmakologisk behandling som dämpar ”överretningen” i hjärnan. Bensodiazepiner till SÖMN, om otillräckligt: Haldol (5-10 mg) Hemineurindropp ev. SKL Karlskrona 2 november 2011
Epileptisk kramp (”EP”). Vanligare hos slitna med dubbelberoende alk + bensodiazepiner Kan komma innan pat är på 0 ‰ • Obs! Alk + benspat – försenad EP! SKL Karlskrona 2 november 2011
SKL Karlskrona 2 november 2011 Wernicke-Korsakow Demensutveckling: konfusion, desorientering, rastlöshet. Konfabulationer. Neurologiskt: Ataxi, nystagmus, blickpares Förebyggs med Thiamin (Betabion®). Ges snarast vid misstanke. 100 mg (2 ml) omedelbart långsamt i.v. och ytterligare 2-3 ggr påföljande dagar. SKL Karlskrona 2 november 2011
Behandling alkohol långsikt 12-stegsbehandling; Minnesota AA Religion Disulfiram (Antabus) Naltrexon (Revia) Acamprosat (Campral) SKL Karlskrona 2 november 2011
SKL Karlskrona 2 november 2011 Sedativa, hypnotika II Diazepam, oxazepam, alprazolam, klonazepam, lorazepam, nitrazepam, flunitrazepam Zopiklon, zolpidem, Zaleplon, triazolam, midazolam Fenobarbital GHB, GBL, BD Pregabalin, Gabapentin SKL Karlskrona 2 november 2011
Bensodiazepiner missbruk Äts, snortas eller injiceras. Ofta i tillägg till annat missbruk - förstärker opiateffekt - lugnar ner efter amfetaminrus - mot alkoholabstinens - förstärker alkoholeffekt SKL Karlskrona 2 november 2011
Bensodiazepiner, abstinens Ångest, oro, irritabilitet; dysfori/nedstämd Yrsel, ”kudddkänsla” i fotsulorna, tremor Öronsus/tinnitus, ljudöverkänslig Koncentrations- o minnessvårigheter Härtklappning, svettning, spända muskler Depersonalisation, derealisation, konfusion Kramper – Epilepsi Ljuskänslig (”solglasögon” inne) Delirium (psykos) SKL Karlskrona 2 november 2011
SKL Karlskrona 2 november 2011 Preparatnamn benso Bensodiazepiner - -Diazepam, Stesolid ® -Oxazepam = Oxascand ®, Sobril ® -Lorazepam = Temesta ® -Alprazolam = Xanor ®, Xanor depot ®, Alprazolam ® -Nitrazepam = Apodorm ®, Mogadon ®, Nitrazepam ® -Flunitrazepam = Fluscand ®, Flunitrazepam ® -Midazolam = Dormicum ®, Midazolam® -Triazolam = Halcion ® SKL Karlskrona 2 november 2011
SKL Karlskrona 2 november 2011 Alk, bens, barb Bensodiazepinliknande: -Zopiklon = Zopiclone ®, Zopiklon ®, Imovane ® -Oxazepam = Oxascand ®, Sobril ® -Zaleplon = Sonata ® Barbiturater -Fenobarbital = Fenemal ® SKL Karlskrona 2 november 2011
Seriell, upprepad adaptation sänker baslinjen SKL Karlskrona 2 november 2011
Bens-abstinens behandling Nedtrappning stegvis, långsamt Översätt aktuell bdz till diazepam eller oxazepam, ev stegvis. Tillägg Carbamazepin i slutet och under några månader efter avslutad nedtrappning (krampprofylax och stabiliserande). Apodos!! SKL Karlskrona 2 november 2011
SKL Karlskrona 2 november 2011 Pregabalin (Lyrica®) Verkar huvudsakligen via GABA Ger rusupplevelse Viss toleransutveckling Utsättningsproblem (ej abstinens) Svarthandel Ej narkotikaklassat SKL Karlskrona 2 november 2011
Långsiktig beh BDZ-beroende Diagnpostisera bakomliggande sjd – affektiv, neuropsyk, psykos? Återgå aldrig till högre dosnivå under nedtrappning, ta bara vilopaus. Inläggning v.b. Förklara mekanismerna. GABA-systemet mm, visa gärna ”lustcentrum”-bilden SKL Karlskrona 2 november 2011
LUSTCENTRA Diazepam Lust/belöning Minskad olust-relief GHB Ecstasy ” LUSTCENTRA ” Per Woxler 2005-10-12 Beroendekliniken US Linköping Mesolimbiska dopamin systemet GBL HPA-Axeln GHB Ecstasy Sötsaker Alkohol + Situation 1 Obehag Minne 1 Situation 2 Belöning/Lust Minne 2 + - (+) NMDA- rec - Serotonin (+) Glutamat Bensodiazepiner Amygdala-känslomässiga minnen + + + + + GABA opiater Opiat- rec. + + Endorfiner Enkefaliner Diazepam Oxazepam Nitrazepam Alprazolam etc + Morfin Heroin Dextropropoxifen + + Kodein + + + Centralstim Etc. Dopamin + Nicotin rec + Nicotin Amfetamin Kokain etc Hippocampus Cerebellum Basala gangl. + Cannabis Lust/belöning CB1 Sedation, Lugn Frontalcortex -reward Minskad olust-relief
SKL Karlskrona 2 november 2011 Hasch (THC) Hasch (kådan) Marijuana (torkade blommor o blad) Synhexel (syntetisk) Hascholja (extraherad) Skunk (extra stark…) SKL Karlskrona 2 november 2011
SKL Karlskrona 2 november 2011 Cannabis abstinens Irritabiliet, koncentrationssvårigheter Sömnsvårigheter, olust, ångest, oro Inlärningsproblem, försämrad kognition Mycket långvariga besvär SKL Karlskrona 2 november 2011
SKL Karlskrona 2 november 2011 Skador cannabis Minnesstörningar, sämre kognition Hormonrubbningar Amotivation Personlighetsförändringar Ångest Depression Psykos SKL Karlskrona 2 november 2011
Behandling, cannabisberoende Under abstinens: Klorpromazin 25-50 mg x 3-4 (licens Largactil®) Ev andra neuroleptica I låg dos Ev stabiliserande antiepileptica Efter abstinens: Diagnostisera o behandla eventuella andra diagnoser. Circadin 2 mg t n, eller Mirtazapin 15 mg SKL Karlskrona 2 november 2011
Drogrelaterade dödsfall Sverige SKL Karlskrona 2 november 2011
Beräknat antal tunga missbrukare SKL Karlskrona 2 november 2011
SKL Karlskrona 2 november 2011 I Morfintyp OPIATER Opium Morfin Heroin Kodein OPIOIDER Ketobemidon Fentanyl Dextropropoxifen Buprenorfin Tramadol Metadon SKL Karlskrona 2 november 2011
SKL Karlskrona 2 november 2011 Opiater som ”medicin” -Smärta -hosta -diarré -stress, oro (NP!) -posttraumatisk stress -psykos (?) SKL Karlskrona 2 november 2011
SKL Karlskrona 2 november 2011 Opiater missbruk - Kick, rus där fysisk o psykisk smärta blir ”oväsentlig” - Äts, röks, sniffas/snortas eller injiceras - Mångtusenårigt. Opiumhålor. Opiumkriget. - Egna receptorer. Finns kroppseget endorfin. SKL Karlskrona 2 november 2011
SKL Karlskrona 2 november 2011 Opiatabstinens I SKL Karlskrona 2 november 2011
SKL Karlskrona 2 november 2011 Opiatabstinens Rinnsnuva, gäspningar, gåshud Oro och sömnstörningar. Rastlöshet. Värk i muskler, leder och i ben Lös mage – diarré, bukkramper, kräkningar Elektrolytrubbningar som följd vid svår abstinens SKL Karlskrona 2 november 2011
Opiatabstinens, behandling Nedtrappning på korstolerant preparat. Buprenorfin (”Suboxoneschema”) Mirtazapin 30-45 mg t.n. Vätska och näring i.v. vid svår abstinens Neuroleptika vid svår abstinens Obs! Andra samtidiga beroenden, speciellt benso och alkohol!! SKL Karlskrona 2 november 2011
SKL Karlskrona 2 november 2011 2010: SOSFS 2009:27 Behandling erbjuds i alla landsting På Sjukvårdsenhet inrättad för beroendevård, registrerad vid SoS. Egen anmälan till SoS SoS inspekterar Förskrivning: Specialist i Psykiatri vid sådan vårdinrättning SKL Karlskrona 2 november 2011
Intagningskriterier LARO Minimiålder 20 år 1 års dokumenterat opiatberoende, ICD-10 (endast heroin, morfin eller opium!!) Ej farligt sidomissbruk - interaktionsrisk Multidisciplinär behandlingsplan - helhet Ej under LVM Ej om utskriven < 3 månader från LARO SKL Karlskrona 2 november 2011
SKL Karlskrona 2 november 2011 Utskrivning från LARO Ej medverkat i behandlingen > 1 vecka Har upprepade återfall I narkotika Missbrukar alkohol I sådan omfattning att det innebär en påtaglig medicinsk risk Upprepat fusk med urinprover Laga kraftvunnen dom för narkotikabrott eller grovt narkotikabrott eller upprepade ringa n-brott begångna under behandlingen SKL Karlskrona 2 november 2011
SKL Karlskrona 2 november 2011 Jönköpings län Remisser från socialtjänsten huvudregel Behandlingsplan och ASI inkluderad Behandlingsplan uppdaterad efter behov första året, därefter en gång per år Egenremiss möjlig, liksom remiss från läkare eller exempelvis kriminalvården Central utredning Ryhov Suboxone lokalt, metadon centralt Ryhov SKL Karlskrona 2 november 2011
SKL Karlskrona 2 november 2011 Medicinsk behandling Metadon Avgiftning från benz och THC före medicininställning Inneliggande som regel 3-4 veckors upptrappning Plasmaprov Buprenorfin Avgiftning från benz och THC före medicininställning 3 dagars upptrappning Inneliggande om behov finns SKL Karlskrona 2 november 2011
SKL Karlskrona 2 november 2011 LARO Livräddande Obehandlade = 60-80 x ↑ dödlighet I LARO = 3-4 x ↑ dödlighet Friv ut efter LARO = 6-8 x ↑ dödlighet Ofrivillig ut ur LARO = 65-80 x ↑ dödlighet SKL Karlskrona 2 november 2011
LARO-mediciner dosstorlekar Metadon: 30-160 mg/dag Subutex 8 mg: 12-24 mg/dag Suboxone 8 mg: 16-24 mg/dag SKL Karlskrona 2 november 2011
SKL Karlskrona 2 november 2011
SKL Karlskrona 2 november 2011 Amfetminer, CS Amfetamin Metamfetamin Dextroamfetamin (”ice) Metylfenidat (Ritalin) Koffein Ecstacy SKL Karlskrona 2 november 2011
SKL Karlskrona 2 november 2011 Amfetamin abstinens Trötthet-utmattning, dysfori (nedstämd). Ökad aptit Livliga, obehagliga drömmar Sömnstörning (både för mycket o för lite) Psykomotorisk hämning eller agitation SKL Karlskrona 2 november 2011
SKL Karlskrona 2 november 2011 Amfetaminintox Choreatiskt syndrom (extrem motorisk hyperaktivitet) Exitatoriskt syndrom (BT +++ Puls+++ Temp+++) Dysautonomt syndrom – kraftig ångest, katastrofkänsla men initialt rel normalt BT,Puls o temp. Plötslig atoni, blodtrycksfall. Till IVA. Hög dödlighet SKL Karlskrona 2 november 2011
SKL Karlskrona 2 november 2011 Amfetaminavgiftning Sova ut Äta o dricka I akutfas ev ngn dag med oxazepam 15 mg x 3. Vid kraftig motorisk oro initialt diazepam 5-10 mg x 3 eller mer. Neuroleptika ej första 24 tim Diagnostik. ADHD? Affektiv? Stabiliserande? SKL Karlskrona 2 november 2011
Långtidsbehandling amfetaminberoende Antabus (!). Nykterhet minskar återfallsrisk Stabiliserande antiepileptika (Karbamazepin, Lamotrigin, Valproat, Topiramat) SSRI sällan effektiva. Ev SNRI. Agomelatin (Valdoxan®) Melatonin (Circadin®) för sömnen SKL Karlskrona 2 november 2011
SKL Karlskrona 2 november 2011 Skador av amfetamin Kronisk dysfori/depression Ångest Psykos Koordinationsstörningar/Danssjuka Hjärnblödning Hjärtinfarkt SKL Karlskrona 2 november 2011
SKL Karlskrona 2 november 2011 Dose - Side effects + Euforia Time SKL Karlskrona 2 november 2011
SKL Karlskrona 2 november 2011 Effect + N - SKL Karlskrona 2 november 2011
SKL Karlskrona 2 november 2011 Dose + Side effects - Euforia Time Effect + N SKL Karlskrona 2 november 2011 -
Amfetaminer som ”medicin” Amfetamin, dexamfetamin, fenmetralin, metylfenidat m fl - ADHD/ADD - (Depression) - Narkolepsi - Övervikt SKL Karlskrona 2 november 2011
Intagningskriterier ADHD Neuropsykologiska test (psykolog) Självskattningsscheman Läkarbedömning och diagnostisering ADL bedömning (arbetsterapeut) Drogfrihet vid behandlingsstart Social vårdplan – boende och ekonomi SKL Karlskrona 2 november 2011
Diagnosinstrument ADHD/ADD EuroCog, datoriserat test IVA+plus WAIS-III KSP (Karolinska Scales of Personality) SCID-II screening (personlighetsstörningar) WURS (Wender Utah Rating Scale) WRASS-2 (anhörigenkät) AQ (Autism-Spectrum Quotient för Asper-gers syndrom/högpresterande autism) RAADS SKL Karlskrona 2 november 2011
SKL Karlskrona 2 november 2011 ADHD Under tiden 060101 – 110201 har 300 utredningar genomförts vid Bermott Ryhov Av dessa utgjorde 25% kvinnor (snittålder 38 år), 75 % män (snittålder 36 år). 220 hade vuxen ADHD SKL Karlskrona 2 november 2011
SKL Karlskrona 2 november 2011 Av de 300 utredda hade (%) ADHD diagnos (DSM IV) 74 Aspergers Syndrom (tilläggsdignos) 27 16 ingen pos behandlingseffekt 5 5 i fängelse 1,6 6 män avlidit efter utredning o diagnos 2 9 pat utvecklade psykos 2,5 115 av 198 bra behandlingseffekt 58 SKL Karlskrona 2 november 2011
Drogvanor vid utredningstillfället Periodvis/kontinuerligt använt Bensodiazepiner 30 Cannabis 33 Centralstimulantia 45 Opiater 45 Hallucinogener 43 Sniffat lösningsmedel 10 Exstacy 50 SKL Karlskrona 2 november 2011
SKL Karlskrona 2 november 2011 Andra diagnoser OCD Personlighetsstörningar (sekundära) Social fobi Affektiv störning (ökande) Fysiska sjukdomar SKL Karlskrona 2 november 2011
SKL Karlskrona 2 november 2011 ADHD läkemedel Metylfenidat OROS 18-27-36-54 mg Metylfenidat tabl 10 mg Metylfenidat kaps 20-30-40 mg Modafinil tabl 100 mg Atomoxitin kaps 10-18-25-40-60-80 mg (Dexamfetamin tabl 5 mg) SKL Karlskrona 2 november 2011
SKL Karlskrona 2 november 2011
SKL Karlskrona 2 november 2011
SKL Karlskrona 2 november 2011
SKL Karlskrona 2 november 2011
SKL Karlskrona 2 november 2011
www.europad.org our journal journal archive vol 11 2009:1 SKL Karlskrona 2 november 2011
Tremånaders utvärdering Frågeformuläret som används vid 3 månadersutvärderingen av ADHD har en skala från -2 till +2, där 0 betyder oförändrat, +/-1 motsvarar en måttlig och +/-2 en kraftig förändring SKL Karlskrona 2 november 2011
SKL Karlskrona 2 november 2011
SKL Karlskrona 2 november 2011
SKL Karlskrona 2 november 2011 Biverkningar Måttligt ökad muskelspänning, få patienter Ökning av paranoida symtom få patienter Tics (en patient) Ökat amfetaminsug (en patient) SKL Karlskrona 2 november 2011
SKL Karlskrona 2 november 2011 Toxprovsvar upp till 6 mån behandling N=12 SKL Karlskrona 2 november 2011
SKL Karlskrona 2 november 2011 VI Hallucinogener Psilocybin, Meskalin, Blomman för dagen, spikklubba LSD, STP, 2-CI, 2-CB, DOB, Ketamin, DXM Blottlägga det ”undermedvetna”. Terapier Avgiftning SKL Karlskrona 2 november 2011
Skador av hallucinogener Psykos Panik/ångestsyndrom Depression Hormonförändringar (spec cannabis) Förändrad personlighetsstruktur Amotivation SKL Karlskrona 2 november 2011
Behandling hallucinogener Liknande strategi som vid Cannabis Antipsykotika Behandlingshem Psykosocial rehabilitering Attitydpåverkan SKL Karlskrona 2 november 2011
SKL Karlskrona 2 november 2011 Integrerade mottagningar – ett mer effektivt sätt att möta brukarens behov av samordning och helhetssyn Om man ska renovera ett badrum behöver man en rörmokare, en målare, en plattsättare och ytterligare några yrkesmän för att badrummet ska bli klart. Olika kompetenser behövs, och arbetet måste samordnas. Så kan man tänka även när det gäller missbruks- och beroendevården. Eftersom biologiska, psykologiska och sociala faktorer samvarierar på väg in i – och under – missbruk eller beroende, så måste personer med biologisk, psykologisk och social behandlarkompetens erbjudas brukaren. Dessutom behöver insatserna samordnas. Hur man åstadkommer effektiv samverkan mellan huvudmännen, men också mellan enheter inom en huvudman, har diskuterats livligt. Socialstyrelsens tillsynsrapport 2011 visar till exempel att man inte längre ser problem i samverkan mellan huvudmännen, men däremot ser man problem inom hälso- och sjukvården. SKL Karlskrona 2 november 2011
SKL Karlskrona 2 november 2011 Frågan är om effektiv samverkan kommer att uppstå för att man flyttar huvudmannaskapet för psykosocial behandling till landstingen, som missbruksutredningen föreslår. I de många debatter som följt i missbruksutredningens spår har deltagarna snarare lyft fram det skriande behovet av integrerade verksamheter, där brukarna kan få hjälp utifrån olika perspektiv parallellt. Flera län har redan påbörjat ett sådant utvecklingsarbete, men på många håll i landet påpekas att för att det ska kunna bli verklighet behövs ekonomiska stimulansbidrag. Insikten finns, liksom den politiska viljan, men de ekonomiska förutsättningarna saknas. Kanske är förändrade ekonomiska villkor mer effektivt än organisations-förändringar, om man är ute efter att skapa förutsättningar i praktiken för att möta de komplexa behov som personer med missbruk eller beroende har? Gunborg Brännström, projektchef Kunskap till praktik SKL Karlskrona 2 november 2011
SKL Karlskrona 2 november 2011
The final word on nutrition, alcohol and health 1. The Japanese eat very little fat and suffer fewer heart attacks than the Americans, British or Canadians. 2. The Mexicans eat a lot of fat and also suffer fewer heart attacks than the Americans, British or Canadians. 3. The Japanese drink very little red wine and suffer fewer heart attacks than the Americans, British or Canadians. SKL Karlskrona 2 november 2011
4. The Italians drink large amounts of red wine and also suffer fewer heart attacks than the Americans, British or Canadians. 5. The Germans drink a lot of beer and eat lots of sausages and fats and suffer fewer heart attacks than the Americans, British or Canadians. 6. Ukrainians drink a lot of vodka, eat a lot of pirogues, cabbage rolls and suffer fewer heart attacks than the Americans, British or Canadians. Karlskrona 26 oktober 2011 Blix SKL Karlskrona 2 november 2011
CONCLUSION: Eat and drink what you like. Speaking English is what kills you. Karlskrona 26 oktober 2011 Blix SKL Karlskrona 2 november 2011
Tack för visat intresse! Olof SKL Karlskrona 2 november 2011