Barnperspektiv Introduktionsprogram Göteborgs Stad 27 maj 2015 Minna Torkkola barnsekreterare minna.torkkola@vastrahisingen.goteborg.se

Vad är barnperspektiv? ”Barnperspektiv” är mångtydigt och används bland annat som ideologiskt begrepp. I till exempel barnkonventionen speglas synsättet att barn är samhällsmedborgare. ”Samhällets barnperspektiv” och ”barnrättsperspektiv” är fler begrepp med bäring på handläggning av insatser till barn. Och – barnperspektiv är inte alltid barnets perspektiv. Ur: Lyssna på oss!

Vuxnas barnperspektiv Den kunskap om barn som vuxna utgår från när de avser att göra något utifrån barnets bästa. Att ha ett barnperspektiv innebär att ta tillvara barns erfarenheter, uppmärksamma och försöka förstå hur barnet uppfattar en situation och hur barnet agerar. Vuxnas perspektiv kan därför skilja sig från hur barnet upplever och förstår samma situation – barnets eget perspektiv. Ur: Lyssna på oss!

mormor förskola familjehem mamma BUP pappa

Barnets eget perspektiv Vad barnet själv ser, hör, upplever och känner – det som är hennes eller hans verklighet. Det egna perspektivet tillför alltså barnets erfarenheter, iakttagelser och förståelse av sin tillvaro här och nu. Ur: Lyssna på oss!

mamma pappa förskola BUP mormor familjehem Kim

Samhällets barnperspektiv Att inför varje beslut eller åtgärd överväga om frågan kan röra barn och i så fall på vilket sätt. Det handlar om att se det med barnets ögon. Om beslutet eller åtgärden har konsekvenser för barnet, ska hänsyn tas till barnrättsperspektivet. Ur: Lyssna på oss!

Barnrättsperspektivet Att samhällsföreträdare beaktar varje barns rätt att leva och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och behov. Det ska göras vid all planering och alla beslut som rör barn. Barn ska alltså kunna komma till tals vid alla beslut som rör dem och varje barns intressen ska uppmärksammas och övervägas. Det ska avsättas tillräckliga resurser, finansiella och andra resurser. Dessutom ska föräldrar ha förutsättningar att utöva sin föräldraroll och sitt föräldraansvar för barnets bästa. Ur: Lyssna på oss!

Barnkonventionen Artikel 2 - alla barns lika värde och rättigheter. Artikel 3 - barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Artikel 6 - varje barns rätt till liv, överlevnad och utveckling. Artikel 12 - barnets rätt att bilda och uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne.

Funktionshinderkonventionen Artikel 7 tredje punkten - barn kan behöva stöd anpassat till funktionsnedsättning och ålder för att utöva rätten att uttrycka sina åsikter.

Vad säger lagen? 1 kap. 2 § SoL - Vid åtgärder som rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas. Vid beslut eller andra åtgärder som rör vård- eller behandlingsinsatser för barn ska vad som är bäst för barnet vara avgörande. Med barn avses varje människa under 18 år. 1 § sista stycket LVU - Vid beslut enligt denna lag ska vad som är bäst för den unge vara avgörande.

Socialtjänstlagen 11 kap. 10 § SoL - När en åtgärd rör ett barn ska barnet få relevant information. Ett barn ska ges möjlighet att framföra sina åsikter i frågor som rör barnet. Om barnet inte framför sina åsikter, ska hans eller hennes inställning så långt det är möjligt klarläggas på annat sätt. Barnets åsikter och inställning ska tillmätas betydelse i förhållande till hans eller hennes ålder och mognad.

LVU 36 § LVU - Den unge ska få relevant information. Den unge ska ges möjlighet att framföra sina åsikter i frågor som rör honom eller henne. Om den unge inte framför sina åsikter, ska hans eller hennes inställning så långt det är möjligt klarläggas på annat sätt. Den unges åsikter och inställning ska tillmätas betydelse i förhållande till hans eller hennes ålder och mognad. Om den unge har fyllt 15 år, har han eller hon rätt att själv föra sin talan i mål och ärenden enligt denna lag. Den som är yngre får höras i domstol, om han eller hon inte kan antas ta skada av det.

LSS 6 a § LSS - När åtgärder rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas. 8 § andra stycket LSS - När en insats rör ett barn ska barnet få relevant information och ges möjlighet att framföra sina åsikter. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.

Föräldrabalken 6 kap. 2 a § FB - Barnets bästa skall vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Vid bedömningen av vad som är bäst för barnet skall det fästas avseende särskilt vid - risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa, och - barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Hänsyn skall tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad.

Anmälningsskyldighet 14 kap 1 § SoL - skyldiga att genast anmäla myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten, Kriminalvården, Polismyndigheten och Säkerhetspolisen verksamhet som berör barn och unga

Uppmaning till anmälan 14 kap. 1 c § SoL Var och en som får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa bör anmäla detta till socialnämnden.

Hur kan vi…? stärka barnets delaktighet när vi utreder och följer upp deras insatser lyfta fram barnets eget perspektiv låta barn komma till tals även på annat sätt än att samtala

Vuxnas möte Skilj på vuxenmöte och barnets möte. Barn kan vara delaktiga under en del av mötet. Barn kan lämna synpunkter inför mötet och få information efteråt. ”det är bra att lyssna men det är också bra att vuxna bestämmer.” (pojke 8 år)

Barnets möte Platsen Tiden Fika Observation

Barnets möte Ta hjälp av föräldrarna/den som känner barnet Sammanhangsmarkering ”vet du vem jag är och varför jag är här?” ”vad har vi pratat om idag?”

Barnets kommunikation Använd barnets egen kommunikation (information om olika kommunikations- hjälpmedel inklusive material att ta hem kostnadsfritt finns bl.a. på http://dart-gbg.org)

Resurskarta Ett sätt att ta del av barnets upplevelse av sin vardag med familj, kompisar, skola och fritid.

Veckoschema mån tis ons tor fre lör sön Skola inkl. fritids 8-16 Taxi dit och hem Assistans 16-20 Gymnastik Somnar 20 Assistans 16-20 Simmar Varannan vecka Korttids till torsdag varannan vecka Assistans 10-18 Ofta Eldorado Är med mamma, pappa, lillebror

Smileys

Tejping www.bof-tejping.com (utbildningar via Nilsson & Sjölin Psykologkonsult AB dvs. Barbro Sjölin-Nilsson och Jan Nilsson i Uppsala) Utvecklad av den norske psykologen Martin Soltvedt. Rent praktiskt innebär Tejping att barnet eller familjen visuellt får gestalta sitt nätverk, sin livssituation, en inre eller yttre konflikt eller en traumatisk upplevelse med hjälp av målade träfigurer.

Nallekort

Utredningen Utgångspunkt i barnets utredning ska vara att barnet är huvudperson i sin egen utredning, att benämna utifrån barnet ger fokus på barnet. Annies mamma/läkare/lärare etc. I den vuxnas utredning ska barnperspektivet beaktas om insatsen berör barnet.

Utredningsmetod Hur har barnet kommit till tals/varit delaktig? Barnet/den unge har bidragit med information till utredningen (BBIC) Vårdnadshavare har lämnat sitt samtycke till att socialtjänsten samtalar enskilt med barnet (BBIC) Socialtjänsten har fullgjort sina skyldigheter enligt 11 kap 10 § första stycket SoL (BBIC)

Uppgifter/synpunkter från den enskilde/från andra Vad har barnet berättat? Barnets uppfattning (BBIC) Exempel: ”Möjlighet för utredande socialsekreterare att kommunicera med eller tolka Lina saknas. Hennes nätverk har därav fått lämna uppgifter.” Exempel: ”Pelles barnsekreterare uppger att Pelle har berättat att han gillar att åka till badhuset med sin mamma när de träffas eller spela spel.”

Barnperspektivet Utifrån ett barnperspektiv skall beaktas hur barnet och/eller dess syskon påverkas vid beviljande eller avslag av den begärda insatsen. Analys och bedömning (BBIC) Även i vuxenärenden när det finns barn i familjen/om klienten är förälder. Gör en bedömning av hur barnet/barnen berörs vid beviljande eller avslag.

Exempel ”Annie är idag 13 år gammal. Hennes föräldrar har ansökt om läger för henne och Annie själv har berättat att hon gärna vill åka på läger. Utredningen har visat att Annie idag saknar fritidsaktiviteter och jämnåriga kamrater men att hon önskar detta. Bedömning görs att Annie genom beviljande av insatsen skulle ges ökad möjlighet till umgänge med jämnåriga, ökad aktivitet på fritiden och ökad möjlighet att göra aktiviteter utan att alltid ha med sin mamma. Bedömning görs att Annie utan beviljande av insatsen läger ändå har gott stöd av sina föräldrar samt skola men att detta stöd inte kan ersätta kontakten med jämnåriga eller stötta i frigörelsen från mamma. Bedömning görs att utöver Annies beskrivna behov skulle beviljande av läger ge hennes lillasyster ökad möjlighet till egen tid med föräldrarna.”

Lycka till! Lyssna till barn och ungdomars röster Jag vill känna mig förstådd, lyssnad på och respekterad Förvissa dig om att jag förstår varför jag är här Ge mig möjlighet bestämma tid och plats för våra träffar Låt mig bestämma om jag vill ha en trygghetsperson med mig Förklara för mig vad en utredning är Informera mig om vilka som kommer tillfrågas i utredningen, och fråga mig vad jag tycker Förbered mig inför möten; vad de ska handla om, vilka deltar Berätta för mig hur den information jag lämnar ska användas Ge mig utrymme att berätta – försök förstå mig, fråga mig varför jag gör saker Fråga mig och bry dig om vad jag tycker behöver förändras i min livssituation Gör det möjligt för mig att kontakta dig under utredningen Fråga mig och bry dig om vilken hjälp jag vill ha Ge mig möjlighet att ändra eller lägga till i utredningen Berätta för mig vad som står i utredningen Berätta och förklara resultatet av utredningen för mig Berätta för mig vilka som kommer att få läsa den Berätta för mig om vi inte ska träffas mer Hjälp mig berätta min historia för andra personer som skall ge mig stöd Du är viktig för mig – ge mig tid Jag är en kunskapskälla! Ur: Barnen vill – Vågar vi