Roligt att så många är här.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
FÖRA BARN PÅ TAL En metod att stärka föräldraskapet när
Advertisements

Hur vet vi att detta är ett bra familjehem för just detta barnet?
Vad säger lagen? – om projekt När barn är anhöriga
Säters förskolor fastställd vt.2009 ( rev.ht. 2010)
Surrogatmödraskap ur barnets perspektiv
Komplement Bornholmsmodell för förskolan
Barnen allas ansvar PSYNKprojektet
VÄSTBAS TIDIGT – TILLSAMMANS Ett sätt att samverka kring barn och unga
”Med samiskan genom livet” Anna Kråik, Samisk språkambassadör,
Utveckling av familjecentraler i ett nationellt perspektiv
SKOL- OCH BARNOMSORGSFÖRVALTNINGEN Stephan Rapp, Skolinspektionens dag Lund 22 nov 2010 ”Vi ska klara alla barn och elever”
VISIT VISIT En mottagning för barn, ungdomar, deras familjer och unga vuxna, 0-25 år med uppgift att förebygga och behandla psykisk ohälsa.
Vilka är vi? Utväg barn/ungdom
Folkhälsoseminarium den 12 september 2012 Klockan 18.00–20.30 Plats: Kunskapens Hus, lokal Olsagårdssalen.
Barnens behov i centrum
Livskunskap för de allra yngsta
Utvärdering av BBIC på Södertörn
BARNHÄLSOVÅRDEN EN HÄLSOFRÄMJANDE ARENA - VÅRDENS ENDA?
EBP Barn o unga Kunskap till praktik Psykiatri Funktions hinder Bättre liv E-hälsa Regional stödstruktur Våld i nära relationer Koh I Noor Barn och unga.
Psykisk hälsa barn och ungdom - Det krävs ett helhetsgrepp
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samverkan i partnerskap vid psykisk ohälsa !? 27 januari 2012 Birgitta Johansson Huuva Psykiatridirektör.
Att samtala om barn med patienter med psykisk ohälsa
Självständighet RättigheterMångfald Resurs Självständighet Rättigheter Mångfald Resurs Självständighet RättigheterMångfald Resurs Självständighet Rättigheter.
Att tidigt upptäcka barn i behov av särskilt stöd
HLT Hälsa Lärande Trygghet.
Lag om stöd och skydd för barn och unga (LBU)
Folkhälsan blir allt bättre….eller…?
 Vilka är förutsättningarna i samhället för en välfungerande familjehemsvård - med tanke på att rekryteringsbehoven verkar vara stora?  Familjehemsvård.
Tidiga insatser för barn i förskolan
En heldag om hälsa, lärande och prevention i skolan. Katrineholm 10 nov Aktuell forskning visar att elever som trivs och fungerar väl i skolan löper.
Barn i ekonomiskt utsatta hushåll Cecilia Karlsson, Folkhälsocontroller.
Prioriterat utvecklingsområde 10/11
Tidiga insatser för psykisk hälsa
Modellområde psykisk hälsa barn och unga
projekt Skolintroduktion på sent anlända elevers villkor
UDDEVALLA KOMMUN DÄR MÄNNISKOR VÄXER OCH ERBJUDS GOD LIVSKVALITET Övergripande kommunala strategier för breddat och fördjupat föräldrastöd Föräldrastödskonferens.
TIDIGA INSATSER Vision En av samhällets viktigaste uppgifter är att ge barn som föds goda förutsättningar för att få en bra uppväxt och att.
Barn i Riskmiljö Nätverk Närvård CFL Söderhamn 22 februari 2013 Karin Gisselman Processledare Kunskap till praktik.
Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i
Tidiga insatser mot psykisk ohälsa inom barnhälsovården
Utvecklingsprojekt ” Föräldrastöd i samverkan Uddevalla – Fyrbodal , Från politisk vilja till nytta hos brukarna”
Hur arbetar Barnhälsovården
Barnmisshandel ur socialtjänstens perspektiv
Rättigheter och rättsskipning
Rökning bland föräldrar till barn som är födda 2008 och är 0-4 veckor Källa: NLL, primärvården * * *** * *** * underlaget är färre än 40 individer. **
Hur kan vi förstå begreppet?
Barnets rättigheter i nya patientlagen
Finansiell samordning
Social hållbarhet med siktet inställt på de tidiga åren
Sävja Danmark- vår plats i världen -barns inflytande och delaktighet
Åsa Heimer, projektledare, vårdutvecklare BHV-Nord, Stockholm
Utvärdering av utökat barnhälsovårdsprogram i Rinkeby
Hälsokommunikatörer. Målgrupp och syfte Nyanlända, ensamkommande barn/ungdomar, invandrare med bristande kunskaper i svenska Tidigt främja hälsa och förebygga.
Familjerådgivningen på familjecentralen Ett sätt att samarbeta Familjecentralen.
Affärsområde: Förskola
Kurator i Palliativ vård/ Övergripande roll
Introduktionsförskola i Rinkeby
Lisa Fröst Björnsdotter Leg. Psykolog Föräldra- barnhälsan
Affärsområde: Förskola
Team förebygg Samverkan mellan skola och socialtjänst
Familjecentral som arena för föräldraskap och familjestöd Varför ska samhället ge barn och föräldrar den service och det samlade stödet som finns tillgängligt.
Det goda livet i Västra Götaland Handlingsplan för psykisk hälsa
”Med barn i Nordost” - ett utåtriktat och föräldrastödjande projekt i Angered och Bergsjön Amina Abdullahi, Linn Arbeus och Astrid Lindström.
Föräldrastöd PLUS.
Ökad tillgänglighet i BHV Ett utökat hembesöksprogram
Gottsunda hembesöksprojekt
Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten
Vad är en familjecentral?
Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om ökad tillgänglighet inom barnhälsovård.
Ett teamarbete mellan socialpedagoger och specialpedagoger i förskolan
Presentationens avskrift:

Barnhälsovårdsprogram i samverkan med socialtjänst för barn i riskmiljöer Roligt att så många är här. Vi ska berätta om ett spännande arbete som pågår för fullt i Rinkeby – Ett utökat hembesöksprogram i samarbete mellan BVC och socialtjänst Vi har ingen familjecentral – men vi samarbetar   Jag arbetar som projektledare och har min bas inom Barnhälsovården – arbetar som samordnare för barnhälsovården i Stockholm. Upplägget (15.45-16.25) Jag presenterar bakgrunden och något om innehållet Johanna och Görel presenterar sina erfarenheter av att arbeta med familjerna Anneli, forskare presenterar forskningen Vi sparar frågor till slutet OCH vi finns här imorgon också!!! Fråga oss. Om intresse - Jag har möjlighet att jag komma till er och berätta om arbetet.  Jag vill säja att vårt arbetssätt kan appliceras i vilken stad/kommun/stadsdel som helst men utgångspunkten i vårt arbete är att arbeta med barn och familjer som lever i miljöer med många riskfaktorer. Åsa Heimer 2015-05-19

Rinkeby-Kista 80 % av barnen (0-15 år) har utländsk bakgrund (2014) (född i utlandet eller född i Sverige med två utrikesfödda föräldrar) Socialt och ekonomiskt utsatt Ohälsa 10 % av barnen anmäls till socialtjänsten (2011) Knappt 50 000 invånare Föräldrar trångboddhet, arbetslöshet, utanförskap – ohälsa Ohälsa Större andel har karies, övervikt och fetma och växer upp i miljöer med någon familjemedlem som röker Psykisk ohälsa Var tredje kvinna i Rinkeby-Kista uppger att hon är eller har varit utsatt för fysiskt våld av en nuvarande eller tidigare partner. (Har det någon gång hänt att en nuvarande eller tidigare partner till dig på ett våldsamt sätt hållit hårt i dig, knuffat dig, kastat något hårt mot dig, gett dig en örfil eller liknande?). (Motsvarande siffra i Stockholm totalt är 22 %). (15 % av 3-åringarna har karies (jmf. Stockholms län 4 %) 16 % av 4-åringarna har övervikt och fetma = 16 % (jmf. 11 % i länet) Vart femte barn vid 4 veckors ålder är passiv rökare = 20 % (jmf. 10 % i länet))   Åsa Heimer 2015-05-19

Bakgrund Gemensam vilja – socialtjänst och barnhälsovård - att göra gott för barn och föräldrar i Rinkeby Socialchefen blöd upp till dans – vad kan vi göra tillsammans? 10 % av barnen anmäls till socialtjänsten Vad kan vi göra för att arbeta förebyggande? Vi designade ett hembesöksprogram! Stöd från chefer Vi sökte pengar från Folkhälsomyndigheten och vi körde igång! Inga pengar till socialtjänsten Åsa Heimer 2015-05-19

Ordinarie barnhälsovårdsprogram, Husby, Kista, Hässelby gård Utökat barnhälsovårdsprogram i samverkan med föräldrarådgivare, Rinkeby Förstagångsföräldrar Barn födda 130901-140831 Sex planerade hembesök (1-2 veckor, 2 mån, 4 mån, 6 mån, 8 mån och 15 månaders ålder) Barnen följs upp till 18 månaders ålder Ordinarie barnhälsovårdsprogram, Husby, Kista, Hässelby gård Förstagångsföräldrar Barn födda 130901-141130 Ett planerat hembesök (1-2 veckors ålder) Barnen följs upp till 18 månaders ålder Åsa Heimer 2015-05-19

Syfte Att förbättra förutsättningarna för god psykisk hälsa för barn genom att tidigt erbjuda stödjande insatser till deras föräldrar Åsa Heimer 2015-05-19

stärka familjens tillit till och förtroende för sin egen förmåga Med barnets bästa i fokus och lyhördhet för familjens egna kultur och kompetens förebygga psykisk ohälsa hos barn genom att stärka familjens tillit till och förtroende för sin egen förmåga stärka familjens delaktighet i samhället tidigt upptäcka familjer med behov av extra stöd och att erbjuda det Lyhördhet för egen kultur och kompetens – vad är det som säjer att vårt västerländska sätt är det rätta – hur kan vi mötas och vad kan vi lära av varandra? Utgångspunkt – alla föräldrar vill sina barns bästa ….utifrån sina förutsättningar Integration – att förstå samhället och det stöd som finns att få , t.ex. BVC, socialtjänst, öppen förskola, förskola, medborgarkontor, föräldrastöd ABC; Komet, o.s.v. Identifiera behov och erbjuda stöd och hjälp tidigt Åsa Heimer 2015-05-19

TEMA Barns utveckling och behov av stimulans Kost – amning/flaska mat Tal- och språkutveckling Relationer Pappor Hälsa och egenvård Öppna förskolan och förskola Samspel Föräldraskap Barnsäkerhet Familjens nätverk Tandhälsa Vägledning/gränssättning Åsa Heimer 2015-05-19

Åsa Heimer 2015-05-19

”the strength of the relationship” Det som gör skillnad för barn och föräldrar är inte vilket program man använder sig av utan ”the strength of the relationship” (Frank Oberklaid, professor, Melbourne – okt. 2014) Åsa Heimer 2015-05-19

Tack! Asa.heimer@sll.se Åsa Heimer 2015-05-19

MerSam (Hälso- och sjukvårdslagen Detta kan användas i vilken stadsdel som helst men om vi ska utjämna skillnader i hälsa kanske vi ska börja i områden med stora ohälsotal/socioekonomiskt utsatta områden/hör vårdtyngd (Hälso- och sjukvårdslagen Målet är ”en god hälsa och vård på lika villkor, efter behov” Jämlikhet i hälsa kräver ojämlikhet i insatser = vissa behöver mer) Åsa Heimer 2015-05-19