Pedagogisk utvecklingskommité (PUK) Samhällsvetenskapliga fakulteten Göteborgs universitet, 4 maj 2010 Rosalind Duhs University College London (UCL) Centre.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Beskriver vad eleven ska försöka uppnå
Advertisements

Lärdomar från skolor med mer traditionellt undervisningsmönster
Kön, genus och jämställdhet Lokal pedagogisk planering Sh åk 9
Närvaro!!.
Den gula tråden Emil Tyberg Adjunkt i engelska.
”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade
Storyline Storyline är en pedagogisk metod och ett pedagogiskt förhållningssätt som ursprungligen utvecklades i Skottland 1965 fick Skottland en ny läroplan.
Pedagogisk dokumentation i det systematiska kvalitetsarbetet
Mål och betygskriterier
Formellt, skarpt och snyggt
ATT PRODUCERA EN UNDERSÖKNING
Studenter Lär Av Studenter ”SLAS”
- Vikten av att kunna sälja in sin idé
Peter Gustavsson IEI/Företagsekonomi torsdag 7 okt 2011 kl (ca) Examensarbete - Information inför kursen 722A35 VT 2012.
Kursrapporten Vad du behöver veta som lärare Ulf Holmgren december 2011.
9 december 2009 Hälsa och Samhälle Malmö Högskola Rosalind Duhs University College London Centre for the Advancement of Learning and Teaching Från lärandemål.
Eller formativt lärande…
Läroplansträff Välkomna.
Lokal Pedagogisk Planering
Studenter Lär Av Studenter ”SLAS” Karim Daho Januari 2007.
Kursintroduktion – Religionsdidaktik ht Här idag: Presentation kursen, deltagare, lärare Introduktion av kursen: Kursplan, litteraturlista, momentschema.
Välkommen till introduktion av kursen LYVU10 med start HT14
Möte beträffande kvalitetsgranskning
Aktivt lyssnade.
Lärandemålklinik – vanliga och ovanliga frågor om lärandemål (=LM) Kvalitetsenheten och Lärcentret samarbetar inom projekt Alcuin, som har som.
3 timmar om Constructive Alignment (CAL); Konstruktiv länkning
Del 1: Naturvetenskap s. 6-7
Seminarieboken Kapitel 2 – Att tänka på redan vid starten
Forsknings- och utvärderingsmetoder, 15 hp
Välkomna hit! Film – på vilket sätt är bedömning en (liten) del av all vår verksamhet? Kursplanens uppbyggnad. Skillnad strävansmål / uppnåendemål? Kunskapssynen.
1 Mål som förväntade studieresultat - i ett svenskt perspektiv Jöran Rehn Uppsala universitet.
Lässtrategier Att använda lässtrategier innebär att få mentala verktyg för att förstå en text. Lässtrategier är riktade handlingar som utförs medvetet.
Lärandemål Program Dialogerna 1& Presentation av dialog Lunch dialog dialog.
Att arbeta vetenskapligt
Michel Thomsen, Maria Åkesson - Informatik Högskolan i Halmstad
Organisationsteori 7,5 hp Kursansvariga: Gary Kokk och Patrik Zapata Den pedagogiska idén För de flesta av er är detta den sista kurs ni.
Indikator 1a Lärcentrerad undervisning och progression Täckningsgrad – mål i relation till huvudområde, nationell examensbeskrivning Examinerbarhet –
Tillit, Tid och Reflektion Tre nyckelbegrepp i klinisk handledning
Petra Andersson MORIA: Introduktion Petra Andersson
Hur främjar examination studenternas lärande? Workshop
Att utvecklas till en akademiker En kort introduktion.
Från lärandemål till bedömning PUK-dagen, 6 maj 2009
Individuellt stöd till studenter med funktionshinder
Välkomna hit! Film – på vilket sätt är bedömning en (liten) del av all vår verksamhet? Kursplanens uppbyggnad. Skillnad strävansmål / uppnåendemål? Kunskapssynen.
Leda Avdelning Leda Kår Ditt Personliga Ledarskap
Introduktion NTH 001 Teoretiska och historiska perspektiv på naturvetenskap Christopher Kullenberg 1.
Q i förskolan Ett aktionsforskningsprojekt i sju kommuner Myndigheten för skolutveckling Lärarförbundet Göteborgs universitet, IPD Aug 2004 – Feb 2006.
Analysförmåga Jämföra: Likheter och skillnader, för- och nackdelar
Formellt, skarpt och snyggt
Pedagogisk skicklighet och Scholarship of Teaching and Learning Klara Bolander Laksov, lektor i medicinsk pedagogik/ pedagogisk utvecklare, Karolinska.
Om problem och syften Jonas Gustafsson Lärarhögskolan i Stockholm.
Vad måste jag kunna? SFI kurs D.
Hur får vi Sigbox att bli en helhet? BFL, SUA, IKT.
EXAMENSARBETE DEGREE PROJECT 15 HP Byggingenjörsprogrammet och Affärsutvecklingsprogrammet.
Välkommen! Hanna Sepp Albina Brunosson Moment 1: Introduktion till hem- och konsumentkunskap (5 hp) Momentet ger en introduktion till hem- och konsumentkunskap.
Andreas Gunnarsson NU2012 På gränsen till godkänt – vetenskaplig kvalitet och gränsarbete i examensarbeten i lärarutbildning.
Kandidatuppsats i Statistik 732G32 Linda Wänström.
Välkommen! Hanna Sepp Moment 1: Introduktion till hem- och konsumentkunskap (5 hp) Momentet ger en introduktion till hem- och konsumentkunskap genom.
Urban Carlén Fil. Dr. Tillämpad IT/Lektor Pedagogik
Fördjupning och examination av VFU
Svenska som andraspråk 3
Välkomna till kursen Uppsats - Examensarbete!
Validering inom Lärarlyftet
Sociologi Introduktion.
Kursintroduktion – Religionsdidaktik ht 2010.
Studentcentrerad examination av laborativt arbete i kemi
Inspelad återkoppling vid handledning av självständiga arbeten
Föreläsning Svenska II
Att skriva uppsats Metodfrågor.
Utbildningsplan Lärandemål
Presentationens avskrift:

Pedagogisk utvecklingskommité (PUK) Samhällsvetenskapliga fakulteten Göteborgs universitet, 4 maj 2010 Rosalind Duhs University College London (UCL) Centre for the Advancement of Learning and Teaching (CALT) Larandemål, undervisning, examination och betygskriterier för ’resultat’ - hur får man det hela att hänga ihop?

Upplägg Rättssäkerhet och studenten Inledning: lärandemål mm Kaffe Lärandemålssystemet och ’resultat’ Lunch Arbete i grupper utifrån deltagarnas egna kurser Kaffe Återsamling, uppsummering Slut

Presentation och aktiviteter 1.Studenten 2.Lärandemålssystemet 3.Läraktiviteter och generation ’Y’ 4.Examination och examinationsformer 5.Betygskriterier och återkoppling

Introduktion Namn Undervisningsämne Dina tankar om rättssäkerhet, studenten, lärandemål, examination och ’resultat’ Dina mål för dagens workshop

Lärandemål och undervisning Från: ”Student med tratthuvud” Anvisning: Häll i kunskap. Examinera innehåll med hjälp av tentamen.

1. Studenten Studentspegeln 2007 Data från Se handout med data från GU.

Bakgrund: tiden studenten ägnar åt studierna (Studentspegeln 2007) Genomsnittsstudenten lägger ned mellan 21 och 25 timmar per vecka. Svaren från drygt studenter visar alltså att fyra av tio heltidsstudenter inte fyller veckan med studier. Det gäller särskilt för humanister, teologer, samhällsvetare och jurister. Från (2007)

Studentspegeln 2007 Man kan ställa högre krav på de som tillhandahåller utbildningen, att de strukturerar verksamheten så att det blir något att bita i, säger Gunilla Jacobsson vid Högskoleverket. Nyckeln: tiden studenten ägnar åt studierna ’Vad studenten gör’ (Biggs, 2007)

2. Lärandemålssystemet Lärandemål, lärande, examination och betygskriterier i sitt sammanhang Skapa en inre logik mellan lärandemål, undervisningsaktiviteter, examination / examinationsformer och betygskriterier

Undervisnings- och läraktiviteter Lärandemål Examinations- former ’CONSTRUCTIVE ALIGNMENT’ Inre logik i lärandemål, lärande, och examination Röd tråd mellan lärandemål, lärande, och examination

V årt arbete hittills och idag 1. Lärandemål 2. Läraktiviteter 3. Examinationsformer 4BETYGSKRITERIER4BETYGSKRITERIER

Lärandemålens tre grundpelare 1.en explicit beskrivning av förväntade studieresultat (lärandemål) uttryckta som ’outcomes’=’konsekvenser av lärandet’ som speglar utbildningens mål, syften och värderingar 2.processen eller strategin som möjliggör det önskade lärandet, d.v.s. att lärandemålen uppnås och visas: studieplaner, undervisning, examination och inlärningsstöd samt vägledningsmetoder 3.kriterierna for bedömningen av lärandet kalibreras med de förväntade studieresultaten Från:

Lärandemål: vad är det och varför kan det vara bra med lärandemål? Efter avslutad kurs förväntas (ska) studenten kunna: (från Jonas presentation) Kunskap och förståelse kritiskt granska, förklara och argumentera för vetenskapliga teorier, modeller, metoder och deras tillämpning Färdighet och förmåga genomföra och försvara en empirisk studie Värderingsförmåga och förhållningssätt reflektera över forskningsetiska överväganden Ämne? Stoff?

Varför är det bra? Tydlighet ang vad studenten ska göra –Potential att öka tiden studenten ägnar åt sina studier Lyfter fram kärnan i kursen som examineras –Oväntat lärande och personlig utveckling sker i samband med högre utbildning (Perry, 1970; Belenky, 1986)

Pedagogisk bakgrund Studentens aktivitet ligger i centrum Vad innebär det för undervisningen?

3. Läraktiviteter: studentens aktivitet

’Passivt’ lärande: läraren föreläser Från /Passive+Learning+puts+them+to+sleep

Vad studenten gör: strukturerat lärande Studenter arbetar med ett ’fall’/case Från: oto/409019/Case+Study2

Studenter skriver en kort text alt summering av en föresläsning (skriv/par/diskutera alt. ’minute paper’) Från /408896/Write+Pair+Share

Varför ett strukturerat och aktivt lärande? Generation ’Y’

AKTIVITET 1 Dagens studenter: generation ’Y’ Hur anpassar vi våra läraktiviteter till deras behov? Födda 1983 och efter Minns inte en tid utan datorer Tillbringar mycket tid på Facebook, Twitter mm Bild från:

’Connectivism’ Anteckna allt lärande som äger rum t.ex. ’Studenten lär sig att’ … /- iTunesU

AKTIVITET 2 Titta på dina anteckningar Skriv ett par lärandemål baserade på lärandet som ägt rum (tillsammans med din granne) Ha gärna dina kurser i åtanke (stoff) Obs: GUL (virtuella lärmiljön) blir en idealisk plattform för ’connectivismen’

Studentaktivitet inför och efter undervisningstillfällen på GUL Exempel på inlägg i den virtuella lärmiljön (från ”För att bli godkänd på studieuppgiften krävs att du publicerat en sammanfattning av litteraturen samt gjort minst tre diskussionsinlägg.” (studiehandled_stresskursen_rev_0912) Ökar tiden som studenten ägnar åt sina studier

3. Examination och examinationsformer

AKTIVITET 3 Examineras alla kunskapsformerna? Lärandemål ska examineras. Lärandemål innefattar kunskap och förståelse, färdighet och förmåga, samt värderingsförmåga och förhållningssätt Välj ett lärandemål från era kursplaner alt. Jonas exempel Lista allt som examineras med nuvarande examinationsform

Diskussion Hur kan alla kunskapsformerna examineras? Ni får tillfälle att fundera vidare på det under workshop –Se även resursen om examinationsformer

4. Betygskriterier och återkoppling

Vad är betygskriterier? En beskrivning av hur väl studenten behöver utföra en examinationsuppgift för att få ett godkänt (resp välgodkänt/underkänt) resultat

Lärandemål och betygskriterier Lärandemålet handlar om VAD studenten ska kunna prestera efter avslutad kurs Betygskriteriet handlar om HUR VÄL studenten behöver utföra examinationsuppgiften för att få ett visst resultat (U, G, VG)

Olika typer av betygskriterier Betygskriterier skrivs på olika sätt, för olika nivåer, ibland för hela program med progression mm Man kan med fördel skriva generiska betygskriterier som utgångspunkt för exempelvis alla uppsatser som skrivs inom sitt ämne Idag blir vårt fokus: Betygskriterier på kursnivå som är relaterade till lärandemål och examinationsformer

Lärandemål, läraktiviteter, examination och betygskriterier Läraktiviteter planeras för att möjliggöra för studenten att uppnå lärandemål som uttrycker synlig användning av kunskap genom aktivitet från studenten. Den synliga användningen av kunskap är nyckeln till betygskriteriet – vad behöver examinatorn se för ’G’?

Återkoppling med hjälp av betygskriterier: inlägg på GUL Recommended pattern: student  student/peers/tutor  student  tutor tutor  student  student Self Assessment Peer Assessment Draft and redraft Tutor Assessment Feedback action plan

Återkoppling: en dialog LÄRARE KAMRAT- VÄRDERING STUDENT SJÄLV- VÄRDERING STUDENT

Återkoppling för lärande med hjälp av betygskriterier Putting a social-constructivist assessment process model into practice: building the feedback loop into the assessment process through peer-feedback Chris Rust, Margaret Price and Berry O'Donovan. Published in Innovations in Education and Teaching International, 2007, Vol. 44, No.2, Research project focused on developing students' understanding of assessment criteria, the assessment process and assessment standards.

Hur skriver man betygskriterier? 1.Studera lärandemålet 2.Studera examinationsformen 3.Diskutera hur väl en student ska uppfylla lärandemålet för att få ’G’. 4.Tänk på gränsfall. Betygskriterier ska skrivas på tröskelnivå och vara realistiska. 5.Undvik för mycket detalj! 6.Förklara att helheten examineras (om så är fallet)

AKTIVITET 4 Lärandemål, examination och betygskriterier Kunskap och förståelse kritiskt granska, förklara och argumentera för vetenskapliga teorier, modeller, metoder och deras tillämpning Välj ett alt. ett par alternativ. Examinationsform? Formulera ett betygskriterie för G Färdighet och förmåga genomföra och försvara en empirisk studie Värderingsförmåga och förhållningssätt reflektera över forskningsetiska överväganden

Workshopaktivitet: främja goda resultat för studenterna Studera era kursplaner med tanke på struktur och ’resultat’. Välj området som verkar mest relevant. Arbeta gärna tillsammans med andra. Granska lärandemålen och examinationsformerna i era kurser. Fundera på läraktiviteter som ni kunde införa Kolla att era betygskriterier är formulerade utifrån lärandemålen och examinationsformerna. Börja med ’G’ sedan ’U’ och allra sist ’VG’ Återspeglar betygskriterierna studenternas verkliga prestationer för ’G’? Kunde studenterna förstå lärandemålen och betygskriterierna?