Organisering och styrning av sociala investeringar 14-11-12 Organisering och styrning av sociala investeringar Ek, Dr Robert Jonsson Linköpings universitet 1

Dagens agenda Rapportens huvudbidrag Sociala investeringar som fenomen! Organisering och styrning av sociala investeringar (Bakgrund – en historisk utveckling) En rapport om organisering och styrning av sociala investeringar! www.uppdragpsykiskhalsa.se Rapportens huvudbidrag 2

Sociala investeringar som fenomen! En punkt är en punkt och….. Sociala investeringar är en social innovation i form av: Ett resursfördelningssystem för välfärdsresurser där konsekvensresonemang inkluderas Ett utvecklingssystem för att pröva, utveckla och/eller skapa innovationer med syfte att skapa multiplikatoreffekter (Traditionell skolverksamhet är en form av ”social investering”, men sociala investeringar utgör tilläggs- och utvecklingsinvesteringar!) 3

En bakgrund till sociala investeringar Jess och Nyström (2002) Tänk långsiktigt (2004) Utanförskapets pris (2014) Balkfors (2014) Social investments: A Social innovation approach and the importance of active ownership (2014) Organisering och styrning av sociala investeringar (2015) Norrköping (återföringsmodellen) och Umeå (budgetmodellen) har satt sociala investeringar på kartan med två olika modeller. 4

Rapporten som helhet – Organisering och styrning av sociala investeringar Sociala investeringar som fenomen Rapportens disposition – utifrån 6 frågor och en modell Rapportens huvudsakliga bidrag 6

Rapportens frågor – ett bidrag! Av vilka skäl kan kommunerna arbeta med sociala investeringar och vilka kontextuella förhållanden bör beaktas i detta arbete? Vem bör äga sociala investeringar och vad består det aktiva ägarskapet i? Hur kan sociala investeringsprojektet organiseras? Hur vet vi att vi gör rätt? Vilka prestationer, effekter och multiplikatoreffekter uppstår? 7

En kunskapsmodell – ett bidrag! 8

Sammankopplingen av den så kallade beviskedjan och lärande utvärdering – ett bidrag! Via den så kallade beviskedjan kan kommuner mäta, utvärdera, påvisa och argumentera för vad olika insatser och aktiviteter leder till i termer av prestationer, effekter, påverkan och värdeskapande. Via den lärande utvärderingen kan kommuner ta det slutliga steget med sociala investeringar – att skapa multiplikatoreffekter (förmering, förstoring, förädling). 9

Varför sociala investeringar och varför kontextanpassning? Grunden: Har ni tydliggjort skälen till att ni ska arbeta med sociala investeringar? Har ni tydliggjort vilka kontextuella (sammanhang) förhållanden som bör beaktas och hur de inverkar på organisering och styrning av sociala investeringar? 10

Ett aktivt ägarskap! Har ni beaktat skillnaden mellan kommunen som organisation och som geografiskt område – och vad det innebär för ert arbete? Placering av det aktiva ägarskapet – var och varför? Ledningsgruppen – vilka ska ingå och varför? Ledningsgruppens arbetsuppgifter och varför? Ledningsgruppen i relation till modellen och för att bidra till skapande av multiplikatoreffekter! 11

Organisering av sociala investeringsprojekt Har ni beaktat vilken projektlogik som ska styra respektive socialt investeringsprojekt och varför? Har ni beaktat vilken projekttyp som respektive socialt investeringsprojekt utgör och vilka organisatoriska konsekvenser det medför? Sociala investeringsprojekt och strukturer, gränser och identitet över tid! 12

Hur vet vi att vi gör rätt – och vad uppnår vi? Har ni satt er in i beviskedjans komponenter och dess helhet? Har ni satt er in i innebörden av den lärande utvärderingen? Har ni beslutat hur beviskedjan och den lärande utvärderingen ska användas i de sociala investeringsprojektens olika faser (ansöknings-, uppstarts-, genomförande- samt övergångsfas)? 13

Beviskedjan Kommunens ekonomiska styrning som utgångspunkt, med beviskedjan som systematiskt verktyg Beviskedjan: 14

Att sociala investeringsprojekt leder till bra prestationer, effekter och värdeskapande är bra i sig, men det är via utvecklandet av multiplikatoreffekter som sociala investeringar verkligen kan bidra till utveckling och effektivisering. 15

Sociala investeringar som utvecklingssystem – teoriutveckling Sociala investeringar som utvecklingssystem – teoriutveckling! (Robert Jonsson och Kerstin Johansson) Ansökning Uppstart Genomförande Övergång Pröva metoder Utveckla metoder Social innovation 16

TACK! Rapporten (Organisering och styrning av sociala investeringar) finns på följande hemsida under sociala investeringar: www.uppdragpsykiskhalsa.se http://www.uppdragpsykiskhalsa.se/wp-content/uploads/2015/03/Organisering-och-styrning-av-sociala-investeringar_.pdf 17

Vad finns att säga om rapportens bidrag och checkfrågor? Vad har vi gjort ”rätt” och vad bör vi arbeta vidare med (konstruktiv kritik)? Vari ligger framtidens utmaningar för kommuner/regioner/landsting gällande sociala investeringar? Vilka är framtidens forskningsområden relaterat till sociala investeringar? 18