Konsten att (inte) sätta samhällsekonomiska schablon-värden på miljöeffekter Naturvårdsverket 2015-04-21 Tore Söderqvist styrelseordförande, docent i nationalekonomi Enveco Miljöekonomi AB Måsholmsgränd 3 SE-127 48 Skärholmen

MSK: marginell skadekostnad Priset på miljöslitage

MSK: marginell skadekostnad MÅK: marginell åtgärdskostnad

Är nyttan av en förändring större än kostnaden att åstadkomma den? Är A+B > B? A+B är (brutto)värdet av minskat miljöslitage.

Metoder för monetarisering av icke-marknadsvarors ekonomiska värden Värderingsansats Värderingsmetod Produktionsbaserad värdering Produktionsfunktionsmetoden Värdering baserad på individers faktiska beteende på relaterade marknader (revealed preference methods) Resekostnadsmetoden, fastighetsvärdemetoden, m.fl. Värdering baserad på scenariometoder (stated preference methods) Contingent valuation, choice experiments, m.fl. Kostnadsbaserad ”värdering” Åtgärdskostnader, ”politisk betalningsvilja”, m.fl.

Metoder för monetarisering av icke-marknadsvarors ekonomiska värden Värderingsansats Värderingsmetod Produktionsbaserad värdering Produktionsfunktionsmetoden Värdering baserad på individers faktiska beteende på relaterade marknader (revealed preference methods) Resekostnadsmetoden, fastighetsvärdemetoden, m.fl. Värdering baserad på scenariometoder (stated preference methods) Contingent valuation, choice experiments, m.fl. Kostnadsbaserad ”värdering” Åtgärdskostnader, ”politisk betalningsvilja”, m.fl. Skade-kostnads-ansatsen

Värderingsresultat finns det gott om Exempel på sammanställningar och databaser över värderingsstudier (primärdata) i Sverige: Kriström (1992): 12 Söderqvist (1996): 60 ValueBaseSWE v. 1 (Sundberg & Söderqvist, 2004): 113 ValueBaseSWE v. 2 (Kinell & Söderqvist, 2009): 145

Tusentals värderingsstudier globalt

Databasutmaningar Hur hålls databaser uppdaterade? Vilka studier ska läggas in? Alla värderingsansatser eller enbart vissa? De med tillräckligt hög kvalitet? Publicerade i vetenskapligt granskade tidskrifter? Men ingen garanti för allmänt hög kvalitet Kvalitetsgranskningsinstrument finns Men sådan granskning tar tid

Generalisering av värderingsresultat Syfte med databaserna: Att underlätta värdeöverföring (benefits transfer, value transfer) Kan generalisering ske? I vilken grad kan generaliseringen ske? Kan allmängiltiga schablonvärden skapas?

Vad menas med värdeöverföring? Studieområde (s) Policyområde (p) En värderingsstudie har skattat betalningsviljan för ökat vatteninflöde med X m3/s till Y kr per hushåll per år. Myndigheterna vill genomföra en åtgärd som ökar vatteninflödet med X m3/s i ett annat vattendrag. Är denna åtgärd lönsam?

Vad menas med värdeöverföring? Studieområde (s) Policyområde (p) En värderingsstudie har skattat betalningsviljan för ökat vatteninflöde med X m3/s till Y kr per hushåll per år. Genomföra en ny värderingsstudie? Frestande alternativ: Överföra resultat från den tidigare studien/de tidigare studierna?

Ansatser till värdeöverföring Överföring av punktskattningar av värden Överföring av värdefunktioner

Överföring av (justerad) punktskattning Antar p=s, men justering för t.ex. skillnad i inkomst: WTPp = WTPs(Yp/Ys) eller WTPp = WTPs(Yp/Ys) Y: hushållsinkomst : betalningsviljans inkomstelasticitet (dvs. % förändring i WTP givet 1% inkomstförändring) Men om miljöförändringen inte är likartad? Och om preferenserna inte är likartade?

Funktionsöverföring WTPp= s + sGp + sHp + e G: egenskaper hos miljöförändringen H: hushållsegenskaper (ofta medelvärden) p: policyområdet s: studieområdet Men finns relevanta förklarande variabler med? Stoppa in dessa istället för Gs och Hs

Funktionsöverföring baserad på metaanalys Data från >1 studie. WTPp= s + sGp + sHp + Mp + e M: metodegenskaper (t.ex. värderingsmetod, frågetyp, urvalsmetod, etc.) Men finns det tillräckligt antal studier? NOTE: while it is easy to identify the Gp and Hp from the policy site….it’s strange to select the value of this new variable – “Methodological Characteristics” In other words, this MA approach is better to CHARACTERIZE the effect these different characteristics have on an environmental value ---- e.g., CV estimates tend to be higher than CE --- but maybe not as useful for the purpose of PREDICTION

Strukturell funktionsöverföring Antag en nyttofunktion v = V(priser, inkomst, miljö, WTP för miljö) från  1 tidigare studie Härled en efterfrågefunktion Härled marginell WTP för miljöförändringen Använd skattningar från studieområdet för att kalibrera parametrar Mikrofundament, men komplex metod. Antaganden krävs om nyttofunktionens form. Won’t talk much about this … maybe Sofia will talk more about this later

Omfattande forskning om värdeöverföring Beräkningar av storleken på överföringsfelet för olika överföringsmetoder. Överföringsfelet = (WTPt – WTPp)/WTPp WTPt: sann WTP, i.e. WTP när en ny primärstudie faktiskt utfördes för policyområdet

Bateman et al. (2011) Värdeöverföringstest i AQUAMONEY LT, BE, DK, NO, UK Överföringsfel i genomsnitt 40-121 % Ett par huvudslutsatser: Överföring av punktskattningar är OK om p och s liknar varandra avseende förändring, vara och kontext Funktionsöverföring är bättre när p och s är olika Funktionen som i så fall används bör vara generell Ta bara med variabler som kan motiveras utifrån ekonomisk teori Förändringens storlek, avstånd till förbättringen, avstånd till substitut, inkomst Undvik funktioner med kontextberoende variabler

Annat exempel på värdeöverföring Två marina fallstudieområden: Himmerfjärden SV om Stockholm Havstensfjorden N om Göteborg Håkansson (2013), Östberg et al. (2011, 2013) Enveco Environmental Economics Consultancy Ltd. • www.enveco.se

Några resultat För vattenkvalitetsattributet i CE-studie: Överföringsfel vid överföring av punktvärden: 5-12 % Överföringsfel vid överföring av värdefunktion: 20-40 % Att använda en generell värdefunktion för vilken variabelmedelvärden kan hämtas från offentlig statistik fungerar inte signifikant sämre än att använda en specifik värdefunktion för insamlade data.

Schablonvärdesprojektet Kinell et al. (2009) Vilka generella värden kan skapas utifrån då befintliga resultat från värderingsstudier i Sverige? Ca 140 primärdatastudier Potential bedömdes finnas främst för: Förbättrat fritidsfiske Förbättrad vattenkvalitet

Exempel: Förbättrat fritidsfiske 17 värderingsstudier Population: 6 nationella, 11 ej nationella Värderingsmetoder: 9 CVM, 4 TCM, 4 CE Vad värderades? Ökad fiskfångst i kg En extra fisk En extra fiskedag Bevarande av nuvarande fiske Gemensam biofysisk enhet för vad som värderades? Val: Vikt i kg Omräkningar av en extra fisk, en extra fiskedag…

Andra överväganden Överföring av genomsnitt av punktvärden (medel-WTP) Relativt litet antal observationer Tidsrestriktion  ej insamling av dataset Dvs. ett datamaterial = en observation Redovisning av intervall och genomsnitt Exempel: Observationer: medel-WTP på 10, 15 och 50 kr/kg fisk Intervall: 10-50 kr/kg fisk Schablonvärde: (10+15+50)/3 = 25 kr/kg fisk

Andra överväganden Viktning av observationer? Viktning utifrån aktualitet? Preferenser förändras över tiden. Men hur justera? Enbart justering utifrån reala inkomstförändringar. Viktning utifrån studiernas kvalitet? Kvalitetströskel, men ingen rangordning. (Starkt?) antagande: Studierna tog rimliga beslut om t.ex.: WTP:s statistiska fördelning Icke-respondenternas WTP (Starkt) antagande: Konstant marginalnytta av miljöförändringarna

Ett annat exempel (Hasselström et al., 2014) Skattning av värdet av att nå god ekologisk status i svenska vattenförekomster genom värde- överföring. Värdeöverföring från 2 tidigare studier av statusförbättringar: Fyn SÖ Norge

Potentiella felkällor Enheten för överföringen Effekt av varierande utgångslägen Förekomsten av substitut Var tar betalningsviljan slut?

Exempel En värderingsstudie genomförs i ett åtgärdsområde där det finns 3 vattenförekomster, vardera med arealen 4 km2. Totalyta vatten: 12 km2. WTP för att förbättra samtliga 3 vattenförekomster: 1000 kr per hushåll och år. Vi vill göra en värdeöverföring till ett annat åtgärdsområde där det finns 12 vattenförekomster, vardera med ytan 0,5 km2. Totalyta vatten: 6 km2. Vilket tillvägagångssätt är rimligt?

Antag ”åtgärdsområde” som enhet: WTPs = 1000 kr = WTPp, oavsett mängden vattenförekomster och deras arealer. Antag ”antal vattenförekomster” som enhet: Om varje vattenförekomst antas vara lika betydelsefull är WTPs per vattenförekomst = 1000/3 = 333 kr. WTPp = 333 x 12 = ca 4000 kr. Antag ”yta i km2” som enhet: Om varje km2 antas vara lika betydelsefull är WTPs per km2 = 1000/12 = 83 kr. WTPp = 83 x 6 = ca 500 kr. 500 kr? 1000 kr? 4000 kr?

Underdrivna överföringsfel? Inte givet att forskningsstudier av överföringsfel tar hänsyn till alla typer av felkällor.

Avslutande påståenden I ”Tillgängliga schablonvärden måste inventeras och utvärderas.” Exempel: Ecovalue-initiativet (Ahlroth, Finnveden et al.) med monetära värden för t.ex. Kg CO2-ekvivalenter Kg N för marin eutrofiering Kg P för eutrofiering av sötvatten Kg PM10-ekvivalenter för partikelutsläpp

Avslutande påståenden II ”Värderingsdatabaser är värdelösa om de inte uppdateras kontinuerligt.” ”Schablonvärden som ska användas för svenska förhållanden ska vara baserade på värderingsstudier genomförda i Sverige.” ”Schablonvärden ska enbart basera sig på skadekostnadsansatsen. Om underlag enligt denna ansats inte finns ska man avstå från schablonvärden.” ”Alla värderingsmetoder inom skadekostnadsansatsen är lika giltiga att använda.”

Avslutande påståenden III ”Schablonvärden måste hantera tilltagande marginell skadekostnad/avtagande marginalnytta.” ”Det är fruktlöst att tro att pålitliga schablonvärden kan skapas av okoordinerade forskningsstudier. Vad som behövs är studier som görs i syfte att skapa schablonvärden.” ”Pålitliga schablonvärden går bara att skapa för miljöförändringar som kan mätas enhetligt och som påverkar människor enhetligt. Finns det några sådana miljöförändringar?”