Risker och kriser i det finansiella systemet – vad gör Riksbanken? September 2008, Emma Bäcke

Finansiell stabilitet Den svenska bankkrisen 1992 Varför är finansiell stabilitet viktig? Riksbankens roll Så arbetar vi med finansiell stabilitet Riksbankens bedömning av dagsläget

Den svenska bankkrisen -bakgrund Reglerad valuta- och kapitalmarknad Uppdämd kreditefterfrågan Avreglering Kreditexpansion Snabb ökning av tillgångspriser Regimskifte Hög inflation till låg inflation Fast växelkurs till rörlig växelkurs Skattereform

Den svenska bankkrisen -förlopp: Kreditförluster i banker 1991-92, Första Sparbanken, Nordbanken och Gota Bank Fastighetspriserna kraftigt fallande Recession Kraftigt stigande räntor Kronan faller  Kris

Den svenska bankkrisen -åtgärder: Förtroendeskapande åtgärder Bankstödsgarantin (riksdagsbeslut dec 92) Öppenhet (att inte dölja problemen) Bankstödsnämnden (ny myndighet) Riksbanken gav likviditetsstöd (akut likviditetsbrist i bankerna) Securum (särskilda avvecklingsbolag)

Den svenska bankkrisen -återhämtning: Redan vid årsboksluten för 1994 visade banksektorn som helhet vinst I stort sett allt utbetalat statligt bankstöd återvanns Gynnsam utveckling i makroekonomin kan förklara den snabba återhämtningen I vissa länder utomlands talar man om en ”svensk modell” för bankkrislösningar

Finansiella sektorns uppgifter Omvandla sparande till finansiering Tillhandahålla effektiva betalningsmöjligheter Hantera risk

Varför är finansiell stabilitet viktigt? Banker är speciella inbyggd instabilitet allvarliga konsekvenser vid konkurs betalningstjänster är en förutsättning för en väl fungerande ekonomi Spridningsrisker Omfattande kostnader vid finansiella kriser

Det svenska betalningssystemet Sveriges Riksbank VPC OMX DM RIX Riksgäldskontoret BGC CLS Nordea Swedbank Svenska Handels- banken SEB Andra banker Lokala sparbanker

Statens reglering och övervakning av den finansiella sektorn EU Direktiv G10 och BIS Normgivande rekommendationer Riksdag Lagstiftning Regering - Finansdepartementet Förordningar Utarbetande av förslag Riksbanken Övervakning Finansinspektionen Tillsyn Föreskrifter

Riksbankens uppdrag Främja ett Upprätthålla säkert och effektivt betalningsväsende Upprätthålla ett fast penningvärde

Varför har vi fått denna roll? Central roll i betalningssystemet Tillhandahåller konton & likviditet Övergripande bild av stabiliteten Finansinspektionen - enskilda institut Riksbanken - hela det finansiella systemet

Vad gör vi? Följer utvecklingen i banksektorn, främst de fyra storbankerna Övervakar den finansiella infrastrukturen Arbetar internationellt och nationellt för att påverka regler och riskhantering Kommunikation Rapporten Finansiell Stabilitet Tal Dialog med bankerna Krisberedskap

Analys av finansiell stabilitet

Makroekonomisk utveckling Påverkan på bankerna samt deras låntagare Konjunkturbild Finansiella marknader Internationellt Marknader sammankopplade Bankernas verksamhet

Bankernas låntagare Tre intresseområden: Icke-finansiella företag Fastighetsförvaltnings-företag Hushållssektorn Utvalda mot bakgrund av exponering hos de fyra stora bankkoncernerna

Småhuspriser och utlåning till hushåll Källor: SCB och Riksbanken

Antal företagskonkurser fördelat efter företagsstorlek Tolvmånaders glidande medelvärde Källa: SCB

Utvecklingen i bankerna Lönsamhet - affärsrisk Tillgångar – kredit- och marknadsrisk Tillgångskvalitet, kreditförluster Kapitalstyrka – motståndskraft Finansiering – likviditetsrisk Stresstest

Betalningssystemet Analys / övervakning RIX, CLS, VPC, OMX DM, BGC, SWIFT Söka efter svagheter som kan orsaka störningar eller bidra till spridning av problem Utvärdering av den finansiella infrastrukturen Internationella normer

Det svenska betalningssystemet: miljarder kronor i genomsnitt per dag, februari 2008

Krishantering Förberedd organisation Krisövningar Löpande analys Möjlighet att lämna nödkredit Om systemrisk Om solvent låntagare Särskilda villkor Säkerheter

Hur ser stabilitetsläget ut idag? Bedömningen i den senaste rapporten: Problemen på de globala finansiella marknaderna har fortsatt Företagssektorn Upplåningen har ökat trots stigande räntor och oro på kreditmarknaderna Fortsatt få konkurser Hushållssektorn God ekonomisk situation Upplåningen har ökat i en något långsammare takt än tidigare Även om de svenska bankerna klarat krisen bra, så gör krisen att de blir känsligare för andra störningar (t.ex. Baltikum) Den finansiella infrastrukturen fungerar väl Den finansiella stabiliteten är tillfredställande