Www.sak.fi/godajobbFinland #hyväätyötäSuomi. Finlands ekonomi har stagnerat.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
En attraktiv Östgötaregion Där stad och land är med på tåget?
Advertisements

Kreditmarknad, Arbetsmarknad, Aktiemarknad
Nu formas Sveriges innovationsstrategi Statssekreterare Catharina Håkansson Boman SISP Innovationsriksdag Kalmar 10 maj 2011 Ny innovationsstrategi och.
Samhällsekonomi 2.
Det ekonomiska kretsloppet
Vilken riktning och hurudana tjänster ?
För att jobben kan bli fler
Sambanden mellan hälsa, ekonomisk utveckling och planering
RöttBlått. Socialdemokraternas politik för fler och trygga jobb. Moderaternas politik för sänkt a-kassa och lägre löner. Vi vill: •Att alla som kan och.
Esitelmän pitäjän nimi Helsingfors stads strategiprogram 2009–2012.
Konjunkturer.
Må bra på jobbet.
Aktuella frågor på EU-nivå
Internationell Ekonomi
EU;s sammanhållningspolitik Ny strategi Europa 2020 ersätter Lissabonstrategin Tillväxt o sysselsättningsstrategi Fokus på smart, hållbar och inkluderande.
Demokrati och hur Sverige styrs
Personlig assistans ur ett sociologiskt perspektiv Forskningsledare Antti Teittinen Förbundet Utvecklingsstörning.
Effektivitet. Vad är effektivitet? En kundorienterad, effektiv och högklassig verksamhet förbättrar arbetsmotivationen bland de anställda och inverkar.
V AD ÄR DET FÖR SAKER SOM VÅRA POLITIKER BEHÖVER BRY SIG OM …
Samhällsekonomi Del 1.
Social hållbarhet. En prioriterad fråga
Lagar och överenskommelser
Livslångt lärande EU:s nya gemensamma utbildningsprogram Mål ” Ett konkurrenskraftigare kunskapssamhälle, med bättre arbetsmarknad och ökad social.
Statsförvaltningens medborgarforum i Finland Katju Holkeri Finansministeriet – Finland Reykjavik.
Ekonomiska kretsloppet
One-stop shops i Europa Samordningen av sociala och arbetsmarknadspolitiska åtgärder Renate Minas, Docent, forskare, Institutet.
RöttBlått. Socialdemokraternas politik för fler och trygga jobb. Moderaternas politik för sänkt a-kassa och lägre löner. Vi vill: Att alla som kan och.
Ansvar och möjligheter Nya Moderaternas Europaplattform.
Avtal 2007 Välkommen! En god lönebildning, som resulterar i sakliga löner, är en ständigt pågående process där parterna är överens om vilka moment som.
De sysselsättningspolitiska reformerna Vårt uppdrag: har de angivna målen om att öka sysselsättningen och det totala antalet arbetade timmar uppnåtts?
Behöver den lokala samverkan stärkas och kompetensen inom psykisk ohälsa utvecklas? KUR- projektet ger möjligheten! KUR-projektet vänder sig till anställda.
Luleå 4 juni 2012 Arbetsförmedlingen och Arbetsintegrerande sociala företag.
Konjunkturer.
Tolka en platsannons Driven Lyssnande Stresstålig Social kompetens
Blått Rött. Med stöd av övriga högerpakten vill de: Pressa ned lönerna genom att sänka ersättningen till arbetslösa till under 65 procent efter 300 dagar.
Enheten för regional tillväxt, Näringsdepartementet
Varför beter sig ekonomin som en berg- och dalbana?
VAD TÄNKER FINLÄNDARNA OM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTERNA SERVICE OCH DESS FRAMTID?
BNP (BruttoNationalProdukt):
Vad skiljer partierna åt?
Europa 2020 Sabine Mayer. Utmaningar Ekonomiska krisen Arbetslöshet Fattigdom Högutbildade kvinnor måste välja mellan jobb och familj Lågt barnafödande.
KONJUNKTURLÄGET 31 MARS 2011 Jesper Hansson. Sammanfattning Tillväxten dämpas från rekordhög nivå Konsumtion och investeringar drar efterfrågan Arbetslösheten.
KONJUNKTURINSTITUTET
#hyväätyötäSuomi.
BNP i fasta priser.
1. 2 Smart TillväxtHållbar TillväxtTillväxt för alla Innovation « Innovationsunionen » Koldioxidsnål ekonomi « Ett resurseffektiv Europa » Nya jobb «
”Målet med den regionala tillväxtpolitiken är utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft”. PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE.
Partnerskap Laboratoriemedicin Gävleborg. Hur föddes idén om partnerskap? Vår verksamhetschef Joachim Lindgren var i England på studiebesök inför en upphandling.
1 När politiken kom till köksbordet LO-seminarium 7 mars.
Varför beter sig ekonomin som en berg- och dalbana?
KONSUMTIONSSAMHÄLLET. V AD ÄR KONSUMTIONSSAMHÄLLET ? Vi handlar mer än vi behöver för att överleva – ökad konsumtion av mat, kläder, saker mm Massproduktion.
Ålderdom utan fattigdom Om äldrefattigdom och kvinnors låga pensioner.
Produktivitetskommissionen i Skåne Kick-off seminarium 13 november 2015 Pernilla Johansson, PhD Senior Ekonom.
N ATIONALEKONOMI OCH EKONOMISK TILLVÄXT. B EHOV, PRIS OCH EKONOMISK TILLVÄXT.
 Offentlig sektor – all verksamhet som drivs av stat, landsting och kommun. Främst tjänster inom offentlig sektor ex lärare, sjukvårdspersonal, poliser.
Jag summerar 1. Hur ska det gå för Christina? 2 Åldersstruktur – 18 år 65 + år.
Samhällsekonomi Ekonomiska system. Vad är ekonomi? Ordet ekonomi kommer från grekiska ordet för hushållning. Ekonomi handlar om hur vi bäst använder de.
Förändringar i samhällsekonomin. Den offentliga ekonomin Offentliga sektorn ansvarar för de gemensamma uppgifterna i samhället. Ge exempel! För att klara.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 22 juni 2016 Konjunkturläget, juni 2016.
KONKURRENSKRAFTSAVTALET FÖRHANDLINGSRESULTATET
Landsbygdskommittén.
För enklare verksamhetsutveckling och samverkan mot en smartare välfärd SKL har, tillsammans med GR, tagit fram en digital samverkansplattform där man.
Ekonomisk utveckling & Samhällsekonomiska målen
2016: Ökade intäkter, men också ökade kostnader Kommunsektorn +22 mdr Landsting och regioner +3 mdr
Ekonomisk tillväxt Produktion och levnadsstandard
- Översikt Socialfondsprogrammet ESF16feb/ E Ramel
NÄR VÄLFÄRDEN GÅR FRÅN DELTID TILL HELTID
Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet
Spelar priset någon roll? Om samhällsekonomiska analyser
Kortsiktig /Långsiktig effekt
Presentationens avskrift:

#hyväätyötäSuomi

Finlands ekonomi har stagnerat.

När ekonomin inte växer finns det varken jobb, inkomster Finland behöver mer arbete, bättre produktivitet, mindre inkomstskillnader och trygghet i arbetslivet. eller offentlig service.

A MER ARBETE P BÄTTRE PRODUKTIVITET T TRYGGHET I ARBETSLIVET I MINDRE INKOMSTSKILLNADER

A MER ARBETE T TRYGGHET I ARBETSLIVET P BÄTTRE PRODUKTIVITET I MINDRE INKOMSTSKILLNADER

Under den ekonomiska krisen har Finland förlorat arbetsplatser.

Det finns endast en väg till välfärdssamhället: MER ARBETE Arbetslöshet är den största orsaken till ojämlikhet mellan människor och till statens skuldsättning.

Ett ambitiöst sysselsättningsmål bör ställas upp. Konkurrenskraften och köpkraften ökas i samarbete mellan regeringen och arbetsmarknadsparterna. Stöd och lön sammanjämkas. Beskattningen av låga löner lättas upp. Arbetslösa erbjuds personlig service. VAD BÖR GÖRAS?

Fler bostäder = fler sysselsatta. Kommunerna bör fås att planlägga bostäder. Ett ministerium för byggd miljö inrättas, vilket bättre än nu kopplar samman boendet och trafiken. Sysselsättningen inom servicebranscherna och bioekonomi på marknadsvillkor främjas. VAD BÖR GÖRAS?

A MER ARBETE T TRYGGHET I ARBETSLIVET P BÄTTRE PRODUKTIVITET I MINDRE INKOMSTSKILLNADER

Efter början av den ekonomiska krisen har produktiviteten sjunkit per år med 1,4 %

Finland konkurrerar inte med priset på arbete utan med kvaliteten. Endast produktivitet garanterar lönerna. BÄTTRE PRODUKTIVITET

De allmänbindande kollektivavtalen höjer produktiviteten. Avtal på lokal nivå utvecklas i samförstånd. Åtgärder mot avtalsvidriga löner och avtalsshopping. Kompetensen förbättras: inlärning vid läro- inrättningar och i arbetet kombineras flexibelt. Alla i arbetsför ålder erbjuds yrkesexamen. VAD BÖR GÖRAS?

Fler stora och medelstora företag, även med aktiv ägarpolitik från statens sida. Fortsatt kostnadseffektiv klimatpolitik. En mångsidig energiproduktion med högre självförsörjningsgrad eftersträvas. Den offentliga sektorn bör delta i talkot: Kommunstrukturen och social- och hälsovårdsområdena utvecklas. Merparten av tjänsterna produceras av kommunerna själva. VAD BÖR GÖRAS?

I Finland pågår ett unikt projekt, Arbetsliv 2020, för att förbättra arbetslivet. Målet är Europas bästa arbetsliv. Viktigt att projektet fortsätter. Ett lika brett samarbete mellan alla aktörer förekommer inte på annat håll. Resurserna för utveckling och forskning av arbetslivet bör inte skäras ner, utan riktas bättre.

A MER ARBETE T TRYGGHET I ARBETSLIVET P BÄTTRE PRODUKTIVITET I MINDRE INKOMSTSKILLNADER

Inkomstskillnaderna i Finland

Stora skillnader också i finländarnas välfärd. VÄLFÄRDSTJÄNSTER RÄTTVIS BESKATTNING Inkomstskillnaderna ökade snabbt fram till den ekonomiska krisen. Utvecklingen kan vändas med rätt politik. Nycklarna är:

Dagvårdsavgifterna bör sänkas och den subjektiva rätten till dagvård bibehållas. Pappaledigheten bör förlängas till tre månader. Föräldraledigheten bör förlängas med några månader. Kostnaderna för föräldraskap bör jämnas ut mellan arbetsgivarna. VAD BÖR GÖRAS?

Den allmänna principen i beskattningen bör vara progression, dvs. skatter enligt betalningsförmåga. Arvsskatten bibehålls och dividendbeskattningen korrigeras.

A MER ARBETE T TRYGGHET I ARBETSLIVET P BÄTTRE PRODUKTIVITET I MINDRE INKOMSTSKILLNADER

Ekonomins strukturer ändras snabbt. Varje dag inleds och avslutas cirka 450 anställningar.

Detta skapar tillväxt, men också osäkerhet. En god social trygghet hjälper till att acceptera förändringar. TRYGGHET I ARBETSLIVET

Bristerna i arbetslöshetsskyddet korrigeras och omställningsskyddet stärks. VAD BÖR GÖRAS? Nej till nollarbetsavtal och tvångsföretagande. Ett starkt samarbete vid genomförandet av pensionsreformen.

Finländarna bör få bättre kompetens: ett öppet yrkesinstitut inrättas i Finland. Företagshälsovården tryggas vid social- och hälsovårdsreformen. Beställaransvarslagen reformeras för att bekämpa grå ekonomin. VAD BÖR GÖRAS?

I Finland inträffar varje dag 282 arbetsolycksfall. Av FFC:arna upplever var tredje att deras arbete är skadligt för hälsan. Arbetarskyddsresurserna får inte minskas, utan användas effektivare. Arbetarskyddsinspektionerna bör ökas utan att man prutar på kvaliteten.

Finland är som Musse Pigg i sjönöd i den stormande världsekonomin. I en öppen ekonomi uppstår och försvinner jobb snabbt. Vi behöver ett gott utkomstskydd samt högklassig utbildning och arbetsförmedling för att kunna förbereda oss på förändringar.