www.sak.fi/godajobbFinland #hyväätyötäSuomi

Finlands ekonomi har stagnerat.

När ekonomin inte växer finns det varken jobb, inkomster eller offentlig service. Finland behöver mer arbete, bättre produktivitet, mindre inkomstskillnader och trygghet i arbetslivet.

MINDRE INKOMSTSKILLNADER TRYGGHET I ARBETSLIVET MER ARBETE P BÄTTRE PRODUKTIVITET I MINDRE INKOMSTSKILLNADER T TRYGGHET I ARBETSLIVET

MINDRE INKOMSTSKILLNADER TRYGGHET I ARBETSLIVET P MER ARBETE BÄTTRE PRODUKTIVITET I T MINDRE INKOMSTSKILLNADER TRYGGHET I ARBETSLIVET

Under den ekonomiska krisen har Finland förlorat 80 000 arbetsplatser.

Det finns endast en väg till Arbetslöshet är den största orsaken till ojämlikhet mellan människor och till statens skuldsättning. Det finns endast en väg till välfärdssamhället: MER ARBETE

VAD BÖR GÖRAS? Ett ambitiöst sysselsättningsmål bör ställas upp. Konkurrenskraften och köpkraften ökas i samarbete mellan regeringen och arbetsmarknadsparterna. Stöd och lön sammanjämkas. Beskattningen av låga löner lättas upp. Arbetslösa erbjuds personlig service.

VAD BÖR GÖRAS? Fler bostäder = fler sysselsatta. Kommunerna bör fås att planlägga bostäder. Ett ministerium för byggd miljö inrättas, vilket bättre än nu kopplar samman boendet och trafiken. Sysselsättningen inom servicebranscherna och bioekonomi på marknadsvillkor främjas.

Vi kan nå ett rättvist, välmående och inkluderande samhälle endast på ett sätt: genom ökad sysselsättning. Det behövs åtgärder, som skapar arbete och säkerställer att det finns någon som utför det.

MINDRE INKOMSTSKILLNADER TRYGGHET I ARBETSLIVET P MER ARBETE BÄTTRE PRODUKTIVITET I T MINDRE INKOMSTSKILLNADER TRYGGHET I ARBETSLIVET

Efter början av den ekonomiska krisen har produktiviteten sjunkit per år med 1,4 %

Finland konkurrerar inte med priset på arbete utan med kvaliteten. Endast produktivitet garanterar lönerna. BÄTTRE PRODUKTIVITET

VAD BÖR GÖRAS? De allmänbindande kollektivavtalen höjer produktiviteten. Avtal på lokal nivå utvecklas i samförstånd. Renhårig konkurrens och arbetstagarnas rättigheter tryggas genom att ingripa i avtalsshopping och avtalsvidriga löner.

VAD BÖR GÖRAS? Kompetensen förbättras: inlärning vid läro- inrättningar och i arbetet kombineras flexibelt. Alla i arbetsför ålder erbjuds yrkesexamen. Fler stora och medelstora företag, även med aktiv ägarpolitik från statens sida. Trafiknätet i Finland sackar efter nivån i andra länder – den nedåtgående spiralen måste brytas.

VAD BÖR GÖRAS? Fortsatt kostnadseffektiv klimatpolitik. En mångsidig energiproduktion med högre självförsörjningsgrad eftersträvas. Den offentliga sektorn bör delta i talkot: Kommunstrukturen och social- och hälsovårdsområdena utvecklas. Merparten av tjänsterna produceras av kommunerna själva.

VAD BÖR GÖRAS? I Finland pågår ett unikt projekt, Arbetsliv 2020, för att förbättra arbetslivet. Målet är Europas bästa arbetsliv. Viktigt att projektet fortsätter. Ett lika brett samarbete mellan alla aktörer förekommer inte på annat håll. Resurserna för utveckling och forskning av arbetslivet bör inte skäras ner, utan riktas bättre.

Finland mår bättre, om vi aktivt och öppet är med i det internationella samfundet. Vi tar vara på alla goda idéer oberoende av varifrån de kommer. Alla investeringar är välkomna.

MINDRE INKOMSTSKILLNADER TRYGGHET I ARBETSLIVET P MER ARBETE BÄTTRE PRODUKTIVITET I T MINDRE INKOMSTSKILLNADER TRYGGHET I ARBETSLIVET

Inkomstskillnaderna i Finland

VÄLFÄRDSTJÄNSTER RÄTTVIS BESKATTNING Inkomstskillnaderna ökade snabbt fram till den ekonomiska krisen. Stora skillnader också i finländarnas välfärd. Utvecklingen kan vändas med rätt politik. Nycklarna är: VÄLFÄRDSTJÄNSTER RÄTTVIS BESKATTNING

VAD BÖR GÖRAS? Dagvårdsavgifterna bör sänkas och den subjektiva rätten till dagvård bibehållas. Pappaledigheten bör förlängas till tre månader. Föräldraledigheten bör förlängas med några månader. Kostnaderna för föräldraskap bör jämnas ut mellan arbetsgivarna.

VAD BÖR GÖRAS? Den allmänna principen i beskattningen bör vara progression, dvs. skatter enligt betalningsförmåga. Arvsskatten bibehålls. Dividendbeskattningen korrigeras. Läckaget av skatter på kapitalinkomster täpps till med övervakning och internationellt samarbete.

Om skillnaderna i inkomster, delaktighet och välfärd ökar ytterligare, hotas grunden för välfärdssamhället. Utvecklingen kan vändas. Jämlikheten startar i hemmen.

MINDRE INKOMSTSKILLNADER TRYGGHET I ARBETSLIVET P MER ARBETE BÄTTRE PRODUKTIVITET I T MINDRE INKOMSTSKILLNADER TRYGGHET I ARBETSLIVET

Ekonomins strukturer ändras snabbt. Varje dag inleds och avslutas cirka 450 anställningar.

TRYGGHET I ARBETSLIVET Detta skapar tillväxt, men också osäkerhet. En god social trygghet hjälper till att acceptera förändringar. TRYGGHET I ARBETSLIVET

VAD BÖR GÖRAS? Bristerna i arbetslöshetsskyddet korrigeras och omställningsskyddet stärks. Trygghet vid korttidsjobb behövs: nej till nollarbetsavtal och tvångsföretagande. Ett starkt samarbete vid genomförandet av pensionsreformen.

VAD BÖR GÖRAS? Finländarna bör få bättre kompetens: ett öppet yrkesinstitut inrättas i Finland. Företagshälsovården tryggas vid social- och hälsovårdsreformen. Sociala kriterier och övervakningen av arbetsvillkoren bör betonas vid offentlig upphandling. Beställaransvarslagen reformeras för att bekämpa grå ekonomin.

I Finland inträffar varje dag 282 arbetsolycksfall. Av FFC:arna upplever var tredje att deras arbete är skadligt för hälsan. Arbetarskyddsresurserna får inte minskas, utan användas effektivare. Arbetarskyddsinspektionerna bör ökas utan att man prutar på kvaliteten.

Finland är som Musse Pigg i sjönöd i den stormande världsekonomin Finland är som Musse Pigg i sjönöd i den stormande världsekonomin. I en öppen ekonomi uppstår och försvinner jobb snabbt. Vi behöver ett gott utkomstskydd samt högklassig utbildning och arbetsförmedling för att kunna förbereda oss på förändringar.

MINDRE INKOMSTSKILLNADER TRYGGHET I ARBETSLIVET MER ARBETE P BÄTTRE PRODUKTIVITET I MINDRE INKOMSTSKILLNADER T TRYGGHET I ARBETSLIVET

Vi vill även framöver stå på den svagares sida på arbetsmarknaden och i samhället.

Hur bygger vi Finland i framtiden? Finlands framgång har i nästan hundra år byggt på gemensamma avtal. Hur bygger vi Finland i framtiden?