Risk och försäkring - Information om Stockholmsregionens Försäkring AB Räddningstjänsten Storgöteborg 2015-03-05

Varför SRF? Dåligt skaderesultat Bristande RM eller otur? Inga offerter 2008: Eget försäkringsbolag RM fokus! Utredning KSL Det här ledde fram till ett stort problem med att ens få offerter och ett projekt kördes igång inom KSL. Rapporten pekade tydligt på ett behov att höja den egna förmågan att hantera risk på ett sätt som skulle kunna motsvara hur industrin arbetar. Det enda sättet att uppnå lägre kostnader för risk är att undvika skador, oberoende av försäkring. Riskkostnad är summan av egna insatser för förebyggande aktiviteter, skador/sjr och transfereringskostnader (premier). Den konstaterade också att det tydligaste sättet att hantera detta var att skapa ett gemensamt instrument för att dels ta hand om själva försäkringsfrågorna och dels kunna fokusera RM-aktiviteter inom hela gruppen och därigenom lära av varandra. SRF bildades 2008 men dessvärre kom LOU problem i vägen för implementeringen och bolaget kunde inte faktiskt starta förrän 2011. Problemet med det var att en lång tid av inaktivitet ledde till att grundprinciperna för varför man tog beslutet att starta gled in i bakgrunden, människor som var inblandade försvann etc. Det är därför som jag vill peka på de grundförutsättningar som faktiskt behandlades och överenskoms i den här processen. Fördröjning pga LOU 2011: Start SRF

Ägare – 21 av 26 kommuner

Mål SRF SRF ska tillgodose aktieägarnas totala behov av riskfinansiering på ett rationellt och kostnadseffektivt sätt genom att långsiktigt och stabilt meddela försäkring till kommunerna samt möjliggöra, underlätta och stödja effektiv kommunal riskhantering.

Best practice - kunskapsöverföring Utveckling Standards Råd Vad gör SRF? Försäkring Riskhantering Kunskap Service och råd Administration Skadehantering Intern prissättning Best practice - kunskapsöverföring Utveckling Standards Råd

Övrig service Skyddspolicy och tekniska regelverk Råd och assistans vid om-, ny- och tillbyggnation avseende säkerhet och skyddsnivåer Deltagande och input i kommunala RM och säkerhetsgrupper Assistans med riskanalyser, riskbeskrivningar, utvärderingar och rekommendationer Värderingsfrågor Utbildningar och seminarier

Riskhanterings- och försäkringspolicy

Möjliggöra, underlätta och stödja kommunal riskhantering Bakgrund policy Möjliggöra, underlätta och stödja kommunal riskhantering Behov av samsyn hur riskhanterings- och skadeförebyggande arbete bedrivs Dokumenterat och beslutat Klargöra och likställa hanteringen mellan ägarna Tydliga ansvarsförhållanden

Varför hantera risk (RM)? Riskkostnad: Förebyggande + självrisk + premie (transferkostnad) Minskad riskkostnad endast genom minskade skador, oberoende av försäkring (transferering) Därför att Försäkringsperspektivet: Risk = Summan av förväntade skadeutbetalningar över en given tidsperiod Premie = Risk + kapitalkostnad + administration + vinst

Riskhanteringsprocessen Integrerad i den ordinarie ledningsprocessen Ledning = fullmäktige och styrelse samt nämnder Drivas strukturerat i alla delar av den kommunala verksamheten Konsolideras uppåt beroende på resp. organisation

Riskhanteringsprocessen Kommunicera och konsultera Etablera ett sammanhang (Kontext) Övervaka och granska Bedöm risk Identifiera Analysera Utvärdera Behandla risk

Riskanalys Identifiera och dokumentera Händelser med väsentlig påverkan Kalkylering och utvärdering Gemensam standard för mätbara mål och kriterier

Tillbuds- och skaderapportering Väsentligt instrument för att komma åt incidenter som kan leda till skador SRF har tagit fram KIA, som används hos många

Utbildning All personal skall genomgå regelbunden utbildning i säkerhetsfrågor On-line system tillgängligt

Försäkring Skydda kommunens ekonomi mot oförutsedda stora påfrestningar Samverka och stödja kommunal riskhantering Skadeutfall, riskexponering och skyddsnivå skall vara premiepåverkande

Br008:1 – Automatiska brandlarmanläggningar och släcksystem Tekniska riktlinjer Br008:1 – Automatiska brandlarmanläggningar och släcksystem

Krav på larmning Verksamhetsklasser enl. BBR 5:1 1. Kontor, industri eller motsvarande 2. Samlingslokal 3. Bostäder 4. Hotell och vandrarhem 5 A och B. Särskilt boende 5 C. Vårdanläggning 6. Lokaler med förhöjd brandrisk

Grundkrav Helskydd enligt SBF 110 Delskydd enligt SBF 110 bil. A Avser verksamhetsklasser 5 A, B och C Delskydd enligt SBF 110 bil. A Avser övriga verksamhetsklasser Installerat av certifierad anläggarfirma Kopplat till räddningstjänsten Egen organisation vid verksamhetsklass 5 Larmlagring inom utsatta enheter (företrädesvis under verksamhetstid)

Dokumentation och besiktning Anläggarintyg Förnyas vid väsentlig förändring Leveransbesiktning Revisionsbesiktning Certifierad besiktningsman Arkiverat och tillgängligt Anläggningsskötare

Övriga frågor Utrymningslarm Kombilarm Sprinkler Bortkoppling o.dyl. Utifrån kommande Brandsläckningsutrustning

Införande och ansvar Från och med 1 januari 2015 Avvikelser skall överenskommas med SRF per objekt Ansvaret åligger fastighetsägaren Icke överenskommen avvikelse kan leda till en extra självrisk om 1-100 basbelopp

Registerbehov Teknisk information SBA och annan egenkontroll Värden och ytor Minimera er belastning Direktkoppling till system? Gemensamma systemdelar?

Riskbesiktningar Objektsbeskrivning Byggnationssätt Byggnadsbeskrivning, ytor, byggnadsår Externa besiktningar: el, brandlarm, sprinkler, brandtillsyn Brandskyddsdokumentation SBA verksamhet samt fastighet Brandskyddsutbildning all personal Räddningstjänstens insatstider Tekniska skydd: brandlarm, sprinkler, inbrott, kamera Släckutrustning, brandsektionering, brandventilation Bevakning Heta arbeten

Anmärkningar