Förvaringsfallet igen, hur angriper vi problemet? Deponi Föroreningsskada

Vad skiljer förvaringsfallet från en ”vanlig” föroreningsskada? Förvaringsfall är i regel avsiktligt placerade på platsen och i många fall tillståndsgivna i egna tillstånd eller tillsammans med en en miljöfarlig verksamhet. Vi ska visst skilja på deponier och utfyllnader! Verksamheten ”förvaring” pågår (u-verksamhet). Två vägar in i miljöbalken finns alltså! De vanligast förvaringsfallen vi kommer att arbeta med är nedlagda deponier och gruvavfallshögar

Utfyllnad eller deponi? Syftet med utfyllnaden är avgörande för definitionen (enligt NV och MD). Medveten kvittblivning eller har syftet varit att fylla ut och jämna till marken? Graden av avfall och tillgången till annan deponi för kvittblivning. En utfyllnad är inte ett förvaringsfall utan en föroreningsskada. Det finns fall när en utfyllnad kan betraktas både som en deponi och en föroreningsskada. Bara det faktum att det ser ut som en utfyllnad respektive en deponi gör inte att det med nödvändighet är en sådan. En historiskt utredning kan vara till god hjälp i avgörandet. Tudor-ärendet: Överklagat, men prövningstillstånd ej meddelat. Exempelvis: Myrbacksfältet som består av en utfylld sjö. Men p g a att sjön fylldes ut för att göra sig kvitt ett avfall är det alltså en deponi. En bullervall är däremot inte en deponi utan en utfyllnad (fast den ser ut som en deponi).

Vad gör det för praktisk skillnad? Det är inte troligt att vi kommer att schakta bort en deponi, möjligtvis skadan som uppkommit i omgivningen. Vi behöver fundera på om det är deponin eller föroreningsskadan runt deponin vi vill ha undersökt? Påverkar det våra möjligheter att ställa krav om sluttäckningen är godkänd? P 1 Andra typer av åtgärder / undersökningar kan alltså bli aktuella i de olika fallen och det kan vara bra att ha i åtanke redan när vi arbetar med ansvarsutredningen. P 2 När vi skriver vårt föreläggande är detta viktigt så skänk det en tanke redan nu. Kanske är det olika ansvar? Läckte deponin som mest under driftfasen eller därefter? P3. Har godkännandet skett i ett tillståndssammanhang eller genom ett tillsynsmeddelande? Det bör väl göra skillnad? Hur reglera deponin från början? Värt att fundera över.

Än finns inga rätt och fel ”Bolag1” äger en fastighet på vilken det finns en hög avfall och bedriver genom detta en miljöfarlig verksamhet Högen gör att mark och vatten förorenas. Genom 10 kap samt 26 (jämf 9) kap kan vi kräva såväl undersökningar som åtgärder. ”Bolag2” har en gång för länge sedan lagt dit högen, men äger inte marken. Högen orsakade sannolikt redan då att mark och vatten förorenades . Idag bedriver ”bolag2” dock ingen verksamhet där. Genom både 10 kap samt 26 (jämf 9) kap kan vi kräva undersökningar och åtgärder.

Juristerna är oense och rättsfallen är få Kan ”bolag2” fortfarande anses bedriva miljöfarlig verksamhet? Spelar det någon roll om föroreningarna uppkommit före eller efter 1999? Kan vi kräva både förebyggande och reparativa åtgärder av både ”bolag1” och ”bolag2”? Eller var det jag och Tomas som var oense?

Skälighetsbedömning 1) Ansvar finns 2) Undersöknings- eller åtgärdsbehov finns Miljömässigt motiverat Tekniskt möjligt Ekonomiskt rimligt 3) Adressatens andel enligt MB 10:4 Andel i föroreningarna Antal år & hur länge sen Dåtidens krav etc Omständigheterna i övrigt

Skälighet och förvaringsfall VU:s skälighet Samma bedömningar som andra ärenden, men man kan fundera på om exempelvis tidsaspekten kan ge minskad skälighet för förvaringsfall? Finns det fler faktorer som ger en annan bedömning än andra föroreningsskador? Fastighetsägarens skälighet SCA-domen (M 4141-06) Gällde undersökningar Den som har tippat avfallet på platsen är verksamhetsutövare enligt miljöbalken, såväl med avseende på deponeringen som den fortsatta förvaringen. För att en fastighetsägare ska kunna få ett ansvar såsom verksamhetsutövare förutsätter det någon tillkommande omständighet, förutom det faktum att avfallet befinner sig på fastigheten. - Accepterat deponeringen - Deponin fanns på platsen när förvärvet skedde - Kände till den eller borde ha upptäckt den - Att fastighetsägaren inte vidtagit några åtgärder för att motverka miljöriskerna med en förvaring

Vägvalet? I ansvarsutredningen ska både ansvar genom pågående verksamhet (förvaring) och ansvar för föroreningsskador redovisas. Utredningens skälighetsbedömning ska också innefatta bägge ”vägarna”. När det är dags att få till stånd undersökningar måste vi välja en väg! Ansvarsutredningen utgör grunden för vilken väg du väljer! Skälighetsavvägningen kan vara grov i ansvarsutredningen men måste utvecklas och motiveras väl i ett ev föreläggande. Fundera på vilket ”väg” som är minst trasslig i ”ditt” unika fall? Översiktlig skälighetsbedömning eller ingen alls? För att utesluta uppenbart oskäliga möjligtvis men inte i detalj bedöma de som har ett skäligt ansvar.