Fetare men friskare – 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige Mats Eliasson Adjungerad professor Institution för folkhälsa och.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Hälsolyftet och LSH-studien
Advertisements

Folkhälsan i Sverige: Årsrapport 2012
Vad bestämmer framtidens sjuklighet? • Befolkningens storlek och ålderssammansättning • Sjukdomsrisker efter ålder.
Grafer Riks-Stroke årsrapport
Arbetsmarknadens kompetensförsörjning på kort och lång sikt Med kommentarer till förundersökning av Thång, Ohlsson & Holmer, (Institutionen för arbetsvetenskap,
Ingen överraskning! •Arbetslöshet leder till ohälsa hos både kvinnor och män •Anne Hammarström, professor •Inst Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet.
Hjärtrehabilitering i förvandling eller var det lättare förr?
Hälsoprofil Hälsoprofilen innehåller en överskådlig återkoppling till den anställda på: - blodprov - blodtryck - BMI - midjemått - konditionstest - levnadsvanor.
Från UFO till FoU. ”Från UFO till FoU resan” •Obekant –Familjärt •Ogripbart – begripligt •Från något som rör andra till något som rör mig.
Vilka sjukdomar lider finländare av forts.
Utmaningar och de europeiska målen till år 2020
Jesper Petersson Neurologiska Kliniken Universitetssjukhuset MAS
Demografikonsulten 2005 Den demografiska utvecklingen i Norrtälje med utblick mot 2020 Demografikonsulten Åke Nilsson Edsvägen 2C Upplands.
Näringslivets kompetensförsörjning (NUTEK:S OFULLBORDADE)
Kim Thorsen Docent, överläkare, Utbildningschef, Örebro läns landsting
diabetes prevention kungssten – dpk
Kardiovaskulär sjukdom - ett farmakologiskt område
Hälsa ur olika perspektiv
Regionens nuläge Utmaningar och de europeiska målen till 2020.
Annika Ljungwald Kerstin Granlund
Torsgatan 3b, 1 vån Göteborg Mediekritiskt nätverk Räkna med kvinnor! Nyhetsgranskning ur ett medborgarperspektiv.
Hur mycket ”sparar du” om du cyklar till jobbet under ett år jämfört med att åka bil? Besparing i kr omräknat i antal arbetsdagar efter skatt. Förutsättning:
TRÄNINGSPROGRAM OVERHEADBILDER
World Cancer Day 2009.
Vetenskaplig utveckling Läkarprogrammet KI HT 2010 termin 4
Vad letar doktorn efter?
Vuxna NLL, Sekretariatet/K Sandberg Valdeltagande till kommunfullmäktige åren 2006 och Norrbottens kommuner. Procent.
Införande i Landstinget Gävleborg
Jämlikhet – en hälsofråga
Alkohol och drogsituationen nationellt och lokalt ur ett folkhälsoperspektiv Förekomst Konsekvenser, men - inte om risk för att bli beroende - inte om.
Folkhälsorapporten 2009 Landstingsstyrelsen 28/4 2009
Landstingsstyrelsens utbildningsdag , K Sandberg Att vara barn, ungdom, vuxen eller äldre i Norrbotten? Hälsosamtalen åk 4, åk 7 och gymnasium.
Utbildning landstingsfullmäktige Sekretariatet: Annika Nordstrand, Kerstin Sandberg Lägesbeskrivning av hälsan och faktorer som påverkar hälsan.
Kapitel 1 November 2008/Leif Carlsson Om Din hälsa Liv & hälsa 2008 Liv & hälsa 2000, 2004 och en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor.
Landstinget i Värmland Primärvårdens FoU-enhet
Fruktsamhet och mortalitet, uppdelat på födelseländer och
Indikatorn (variabeln) ska omfatta ett vanligt förekommande folkhälsoproblem. kunna åtgärdas med folkhälsoinsatser. kunna åtgärdas av kommun/landsting/region.
Rapport i 3 delar Del 1 och 2 Del 3.
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och levnadsvaneprojektet Raija Lenné Raija Lenné 2014.
Vetenskaplig utveckling Läkarprogrammet KI HT 2010 termin 4
Sysselsättningsgrad 2009 Samtliga år. Sysselsättningsgrad 2009 Kvinnor år.
En sjukdom i hela kroppen
Stöd till Brottsoffer Första enkätinsamlingen februari :a årets svarsfrekvens på 83% 2:a årets svarsfrekvens 92% 3:e året %
Vår Friskprofil - är ett utmärkt instrument för att belysa din eller din personals livsstil. -
Hjärta och kärl Vad blir konsekvenserna av hur vi har det?
RCC Uppsala Örebro regional workshop, 6 nov 2014 Projekt ”Nationell uppföljning av standardiserade vårdförlopp inom cancervården, fas 1” - att undersöka.
Folkhälsan i Norrbotten - exempel inom målområdena för folkhälsa Sammanställning ur Statens Folkhälsoinstituts databas med kommunala basfakta. Om annan.
Cannabiskonferens i Säffle 6 maj 2013 MAUDE JOHANSSON
Indikatorn (variabeln) ska omfatta ett vanligt förekommande folkhälsoproblem. kunna åtgärdas med folkhälsoinsatser. kunna åtgärdas av kommun/landsting/region.
Kapitel 6 November 2008/Leif Carlsson Behov av stöd och hjälp Liv & hälsa i Örebro län år 2000, 2004 och 2008 Liv & hälsa 2008 Liv & hälsa 2000, 2004 och.
Kunskap och stöd Stiftelsen Noaks Ark Hiv/aids Hälsokällan 24 april 2009.
Preventiv kardiologi och sekundärprevention Kristina Hambraeus, överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett.
Inre styrka som en hälsoresurs bland äldre
Riskmotorn och dess användning
Hälsosamtal för 40-åringar i Gävleborg Information till medarbetare
Vilka sjukdomar lider finländarna av?
Patientsäkerhetsarbete
Medborgare i norr - uppfattningar om regionalisering BILD 1 Medborgare i norr - uppfattningar om regionalisering De fyra nordligaste.
Hälsa på lika villor? Befolkningsundersökning Norrland - Norrbotten 2010 Sandberg, K
SOM-INSTITUTET Samhälle Opinion Massmedia Statsvetenskapliga institutionen Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG)
Hälso- och sjukvårdsenheten. Hälsoinformatik Uppdraget Att med nationella termer som utgångspunkt skapa landstingsgemensamma termer, definitioner, rutiner.
Vårdprogram Obesitas Abnorma anhopning av fetceller, BMI över 30.
Presentation till Hälsobokslut 2008
SBU-rapporter 2013 Användning av insulinpumpar. Insulinpump.
Vad säger forskningen om olika sätt att stärka förutsättningarna för hållbar konsumtion? Thomas Olofsson.
Vad är liv? Ämnesomsättning (mat och luft) Fortplantning
Astma eller KOL? ACOS?? Asthma & COPD overlap syndrom Docent Anne Lindberg, överläkare Institutionen för Klinisk Medicin och Folkhälsa, Umeå Universitet.
Befolkningsprognos – färre ska försörja fler
Vi bjuder på fika eller lunchmackor!
Faktautbildning obesitaskirurgi/ metabol kirurgi September 2019
Presentationens avskrift:

Fetare men friskare – 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige Mats Eliasson Adjungerad professor Institution för folkhälsa och klinisk medicin Umeå Universitet Överläkare, Medicinkliniken, Sunderby sjukhus

Folkhälsorapport 2009 – Folkhälsan i översikt Dödsorsaker

MONICA Multinational Monitoring of Trends and Determinants in Cardiovascular disease Initierades av WHO på 80-talet, start i norra Sverige 1985 Kartlägga tidstrender i risk-faktorer för och förekomst av hjärt-kärlsjukdom; hjärtinfarkt och stroke Baserad på befolkningen i Norr- och Västerbotten Högst dödlighet i hjärtkärlsjukdom i Sverige vid start

2500 män och kvinnor år bjuds in ( : år) Ett kringresande team i Norrbotten, ett i Västerbotten Standardiserade mätningar av längd, vikt, midja, höft, blodtryck, kolesterol, frågor livs- och arbetssituation och livsstil Blodprover sparas i medicinska biobanken i Umeå för framtida forskning Nästa undersökning år 2014 MONICA befolknings- undersökningar deltagare (81,3%) deltagare (79,2%) deltagare (76,8%) deltagare (72,9%) deltagare (76,2%) deltagare (69,2%)

Blodtryck P <0,001 test för trend

Andel behandlade med blodtrycksläkemedel P <0,001 test för trend

Kolesterolnivåer P <0,001 test för trend

Behandlade med kolesterol- sänkande läkemedel P <0,001 test för trend

Kolesterolnivåer i olika utbildningsgrupper MänKvinnor Åldersjusterade värden

Tobaksbruk, år MänKvinnor

Andel rökare i olika utbildnings- grupper år MänKvinnor Åldersjusterade värden

BMI P <0,001 test för trend, år P 0,14 för test för trend år

Andel med fetma (BMI> 30) år

Andel med fetma (BMI> 30) Åldergrupper

Kroppsmasseindex i olika utbildningsgrupper, år MänKvinnor Åldersjusterade värden

Utbildningsnivå år

Riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom Rökning ↓ Blodtryck ↓ Kolesterol ↓ Fetma ↑ Diabetes oförändrat Utbildningsnivå ↑ MONICA

MONICAs stroke-register Stroke= slaganfall. Både blödning och hjärninfarkt år strokeinsjuknanden 25% återinsjuknanden Baserat i Umeå

Men, years Risken att insjukna i stroke

Women, years

Risken att insjukna i stroke Åldergrupperat

Andel avlidna inom 28 dagar, stroke år

Andel avlidna inom 28 dagar Förstagångsinsjuknande resp recidiv

Andel avlidna inom 28 dagar Per åldergrupp

Antal avlidna i stroke i Norr- och Västerbotten Socialstyrelsens dödsorsaksregister , alla åldrar Totalt 277 sparade liv år 2007 jfr med 1997

Risken att avlida vid hjärtinfarkt (inom 28 dagar)

Risken att insjukna i hjärtinfarkt Norr- och Västerbotten till 64 år

Avlidna i hjärtinfarkt i Norr- och Västerbotten (25-64 år, per invånare)

Antal avlidna i hjärtinfarkt i Norrbotten och Västerbotten Socialstyrelsens dödsorsaksregister , alla åldrar -281 Totalt 417 sparade liv år 2007 jfr med 1997

Antal döda i hjärtinfarkt per invånare år , Folkhälsorapporten 2009

Antal döda i stroke per invånare år , Folkhälsorapporten 2009

Långtidsöverlevnad efter första infarkt, män och kvinnor

Långtidsöverlevnad efter första infarkt hos patienter med och utan diabetes

Orsaker till minskad hjärtdöd i Sverige Minskat kolesterol40% Minskad rökning9% Lägre blodtryck7% Mer fysisk aktivitet6% Ökat BMI-2% Ökad diabetesförekomst-5

Samband samhälle och hjärtkärlsjukdom

Slutsats Det är möjligt att genomföra stora förändringar i befolkningens livsstil Livsstilsförändringar har räddat fler från en förtida död i hjärtinfarkt eller stroke än rena sjukvårdsinsatser Kvarstår stora sociala skillnader Stort utrymme kvar för förbättringar avseende blodtryck, rökning hos kvinnor och övervikt Tilltagande fetma kan delvis omintetgöra hälsovinsterna Sjukvård, folkhälsa och samhälle hör ihop