Konsekventialism Elin Palm

Re:Konsekventialismens principer Konsekventialism – En normativ teori som förespråkar att agenten ska välja handlingar utifrån dess konsekvenser. Det som gör en handling o/rätt eller sådan att den bör utföras är dess konsekvenser. Utilitarismen förespråkar dessutom att agenten ska välja det handlingsalternativ som medför maximalt goda konsekvenser. Jmfr. Pliktetikern: Vissa handlingar är moraliskt förbjudna – dessa kan aldrig vara moraliskt riktiga. Jmfr. Dygdetikern – man handlar moraliskt riktigt om man handlar som en god/dygdig person skulle gjort i samma situation.

Konsekventialism – Utilitarism Princip: Man bör handla så att man åstadkommer så stor nytta/lycka som möjligt (för världen). Maximera summan av det goda. Människor delar primära behov/intressen och dessa väger lika tungt.

Konsekventialism – Utilitarism Konsekventialism är ett bredare begrepp än och inkluderar utilitarism då det kan finnas många uppfattningar av det goda. Vissa konsekventialister förkastar “välfärd” som det primära värdet och hävdar att det finns andra intrinsikala värden än lycka och/eller njutning som t ex autonomi. Utilitarism – kallas också nyttomoral.

Utilitarism Viktiga ingredienser i utilitarismen: Bara konsekvenser räknas, inte avsikter (konsekventialism) Fokus på nytta (utility), nyttomoral. Det finns olika idéer om hur nyttan bör förstås. Maximering av nyttan Opartiskhet – allas nytta väger lika tugnt.

1. Konsekventialism Handlingars moraliska värde bedöms utifrån deras konsekvenser. Motiv/avsikt är irrelevant. Förväntade konsekvenser styr handlandet –kalkyl av vilka konsekvenser olika handlingsalternativ för med sig. Att agera moraliskt rätt i en viss situation reduceras till en sorts sifferexercis.

Jeremy Bentham (1748-1832) Utilitarismens förgrundsfigur “Nature has placed mankind under the governance of two sovereign masters, pain and pleasure." “The good is whatever brings the greatest happiness to the greatest number of people” - "the greatest happiness principle“. James Mill – propagerar Benthams lära Största möjliga lycka/nytta åt största möjliga antal! Bentham Ekonom

John Stuart Mill (1806-1873) J.S. Mill vidareutvecklar Benthams idéer i ”Utilitarianism”. ”Pleasure is the only thing desired; therefore pleasure is the only thing desirable”. ”The only purpose for which power can be rightfully exercised over any member of a civilized community, against his will, is to prevent harm to others.” Det kan finnas skäl att skydda människor från skada – paternalism. Cirkulärt. Som att synliga saker kan bli sedda. Önskvärt förutssätter en normativ teori…

Henry Sidgwick (1838-1900) ”The Methods of Ethics”, 1874 ”No man should act so as to destroy his own happiness” Utilitarismen - en personlig guide. Den moraliska agentens intentioner är avgörande eftersom konsekvenserna inte kan avgöras med bestämdhet förrän en handling är utförd.

Moderna förespråkare R.M. Hare Peter Singer = välfärd bör inte begränsas till mänsklig välfärd. Förespråkar djurens rättigheter. Torbjörn Tännsjö - aktiv dödshjälp, genterapi - Slaverikritik – i teorin men i praktiken skulle det inte få goda konsekvenser, lidandet skulle överväga nyttan.

2. Nytta – Nyttomaximering Hedonistisk utilitarism: lycka/njutning är det enda som har värde i sig självt – det är vad som bör maximeras i alla sammanhang. Klassisk utilitarism. Preferensutilitarism: personers önskningar (preferenser) är avgörande och dessa bör tillfredställas i mest möjliga mån. Välfärdsutilitarism: goda livsbetingelser bör maximeras. Ideell utilitarism: många värden (kunskap, vänskap, kärlek, skönhet) utgör nytta och ska maximeras.

3. Nyttomaximering Men vad, lite mer precist, ska maximeras? Välbefinnande som ett tillstånd i termer av lust och olust (Hedonism) - ”Största möjliga lycka för största möjliga antal människor”. - Intrinsikal önskeuppfyllelse (önskningar för dess egen skull) (preferentialism). - Olika slags perfektioner som kunskap, självförverkligande, självständighet, välfärd, (perfektionistisk konsekventialism) utilitarismens princip är att maximera det goda som ett ändamål - mycket lockande alternativ p.g.a. dess till synes lätta hanterbarhet. logiskhet och vetenskaplighet - moralisk ingenjörskonst – vi kan då tänka oss etiska experter

Handlings- och Regelutilitarism Enligt utilitarismen är enbart den handling som ger mesta möjliga nytta moraliskt riktig. Det räcker alltså inte för en handling att vara moraliskt rätt att den ger mycket nytta, den är inte moraliskt försvarbar om det finns handlingsalternativ som skulle givit mer nytta. Ett problem: ska vi mäta på kort eller lång sikt? Handlingsutilitarism – Regelutilitarism.

Handlings- och Regelutilitarism Utilitarismen genererar ibland ”absurda” slutsatser som rimmar illa med gängse moraluppfattning. Vissa utilitarister accepterar detta eftersom den utilitaristiska principen ska vägleda varje enskild handling = handlingsutilitarism. Andra utilitarister anser istället att den utilitaristiska principen ska användas för att generera handlingsregler (tumregler) som om de efterlevs tillsammans leder till maximal nytta = regelutilitarism.

Benthams ’lyckokalkyl’ 1)  intensitet, 2)  varaktighet, 3) grad av sannolikhet, 4) närhet eller avstånd i tiden, 5) chans att negativ konsekvens åtföljs av större positiv konsekvens, 6) risk att ett kortsiktigt positivt värde åtföljs av större negativt på sikt samt 7) antalet personer som berörs

Regelutilitarism Fokuserar ej på handlingar som sådana utan på vilka regler eller principer som medför största möjliga antal goda konsekvenser. en handling är rätt om den utförs i enlighet med en princip/ett system av regler som medför ett större mått av positiva konsekvenser jämfört med efterlevnad (acceptans) av alternativa principer/regelsystem.

Regelutilitarism Exempel. Man bör inte ljuga eftersom det antagligen inte lönar sig att ljuga – man bör istället hålla löften eftersom ett samhälle fungerar bättre och är effektivare om människor håller sina löften. Tenderar att stödja Mänskliga rättigheter och universella förbud mot folkmord t ex. Motsvarande formuleringar som Handlingsutilitarism vg vad egenvärde beror på, (upplevt välbefinnande, preferensuppfyllelse etc). Andra varianter för andra eventuella egenvärden.

Modifierad regelutilitarism Är det rimligt att följa ”den bästa regeln” om inte tillräckligt många andra följer den? Svagare: En handling är orätt omm den strider mot en regel (eller ett system av regler) givet att: regeln/systemet är allmänt accepterat och tillämpat och det är en regel/system som medför ett betydande mått av allmännytta. Blir inte PRU väl konservativ? – följ konventionen (om den inte medför alltför mycket olycklig? Och om inga etablerade (goda/dåliga) konventioner finns på området? Finns det något mitt i mellan som inte är utilitarism ?

Riktighetsskriterium - Beslutsmetod En handling H är o/rätt omm egenvärdet av H’s totala konsekvenser är åtminstone lika stort som egenvärdet av de totala konsekvenserna hos alternativen till H. H bör utföras omm egenvärdet av H’s totala konsekvenser är större än egenvärdet av de totala konsekvenserna hos alternativen till H. Bedömning utifrån faktisk resp förväntad nytta. ” En handling är rätt omm den medför sådana konsekvenser för mänskligheten i stort, som är bättre (eller mindre dåliga) än andra till buds stående handlingsalternativ.” ”En handling är rätt omm det inte finns något alternativ till den som skulle ge upphov till bättre konsekvenser”.

4. Opartiskhet Var och en skall se till allas goda. Nyttan är lika mycket värd oavsett vems. Detta är en sorts jämlikhet då ingen persons nytta väger tyngre än någon annans men principer för jämlik fördelning har ingen plats i utilitaristiska resonemang. nytta – min, mina vänners, människors i 1.a eller 3.e världen eller okända personers i framtiden

Litterär kritik Majoritetens lycka, nytta, välbefinnande - “lycka, välbefinnande” ansågs kvantifierbart vilket gav utilitarismen en vetenskaplig bas. Författare som Charles Dickens och William Blake kritiserade utilitarismen som ett försvar för och berättigande av frihandel, oreglerad marknadsekonomi. Dickens - ett samhälle grundat på utilitaristiska principer hotar individualism och leder till “social korruption” vilket blir tydligt i “Hard Times”, 1854.

Kan utilitarismen tillämpas? 1) Tillåter för mycket/förbjuder för lite: ingen typ av handlig är i princip förbjuden. 2) Kräver för mycket: ingen gräns för vilken grad av självuppoffring som krävs av människor. 3) Förutsätter att det är meningsfullt med interpersonella jämförelser av människors välfärdsnivå. 4) Faktiska/sannolika/förväntade konsekvenser? 5) Hur avgränsa handlingsalternativ i en viss situation? Ingen absolut respekt för människolivets okränkbarhet eller mänskliga rättigheter. Ser inte individer som individer. Integritetsförlust. Nyttojämförelser mellan individer är omöjliga, svårt att väga olika nyttor mot varandra. Kan interpersonella nyttojämförelser göras? Kan det goda, nyttiga, ökade välbefinnande hos någon vara bättre än en motsvarande försämring hos någon annan? ≈ A är 3 ggr lyckligare än B; A’s lycka - B’s olycka är större än C’s lycka plus D’s lycka) Utilitarister menar att exakta jämförelser inte kan göras men väl grova och välgrundade uppskattningar.

Kan utilitarismen tillämpas? 6) Hur avgränsa konsekvenser? 7) Kvaliteten av lyckoupplevelser – sadisten vs helgonets? 8) Opersonlig – tillåter inte premiering av familj och vänner. 9) Nozicks lyckomaskin (främst mot hedonismen). 10) Riktighetskriteriet är otympligt. 11) Bör man inte göra skillnad mellan avsiktliga och olyckliga konsekvenser’? Moraliskt tänkande/tillämpande under optimala kognitiva förhållanden 13) Hänsyn till frågor om jämlikhet? I fall som den ekonomiska lagen om avtagande gränsnytta (den fattige har mera nytta av 1000 € än en miljardär) är tillämpbar är en utilitarist ofta beredd att ta hänsyn till jämlikhet (i fråga om pengar, status, makt etc. I fall av knappa resurser, tex. I sjukvårdsprioriteringar, vill utilitaristen prioritera att hjälpa flera för samma kostnad framom en svårt skadad som endast ger blygsam lindring.  Ställs mot J. Rawls idé om rättvisa uttryckt i den s.k. differensprincipen som handlar om att tillåta olikheter om det gynnar de sämst lottade Faktiska konsekvenser av aldrig utförda handlingar? Kan kärlek och vänskap överleva en ständig bedömning?

Kritik: Bernard Williams Utilitarismen förmår inte att ta hänsyn till den moraliske agenten som individ – hennes integritet (autonomi, livsprojekt, karaktärsegenskaper, preferenser, historia). Ställer för stora krav på nyttokalkylerande - korrumperar personen. Robotar kan vara de moraliska agenter människor inte kan vara. Människor antas agera rationellt I en utsträckning som överskrider en superdators förmåga (vg att maximera deras snävt definierade egenintresse).

Kritik: Amartya Sen Förmåga (capability) – bättre, mer objektivt mått på välfärd än lycka/nytta (utility). Funktionalitet (functionality): förväntad livslängd, god hälsa, utbildningsnivå, frihet. Förmåga (capability) vad människor förmår göra av det som är värdefullt för dem. Capability is the true measure of well-being, rather than achieved functionality. (jmfr reducera begär, withdrawal to one’s own citadell).

Kants imperativ + utiliatrism James Cornman - i varje situation bör vi agera så att vi behandlar så få individer som möjligt som medel "means" och så många som möjligt som ändamål "ends" - "Utilitarian Kantian Principle". Andra konsekventialister hävdar att rättvisa, mänskliga rättigheter också är viktiga konsekvenser oavsett om detta producerar lycka.

Bikupa: tågvagnen Antag att en tågvagn okontrollerat kommer rullande nedför en sluttning– fem barn som leker på spåret kommer med all sannolikhet att bli påkörda och dödas inom kort. Bör man byta spår även om det på det alternativa spåret ligger en man fastsurrad? Hur svarar en utilitarist? Hur svarar en Kantiansk pliktetiker? Hur svarar du?

Bikupa: Lyckomaskinen Robert Nozick – tankeexperiment. Föreställ dig en maskin som kan tillgodose alla basala behov och erbjuda virtuella lustupplevelser. Maskinen får dig att glömma att du är uppkopplad mot en maskin och ger känslan av att du lever precis som vanligt men i verkligheten är du orörlig och låst vid en maskin. Maskinen kan maximera människors lyckoupplevelser. Bör vi koppla upp oss? Nozick's experience machine virtual relaity Vi vill göra saker, uttrycka oss i verkligheten – agera autonomt.