Banverkets fd impregneringsanläggning i Nässjö Pär Nilsson Länsstyrelsen i Jönköping

Bakgrund Impregnering av träslipers mellan år1918 och 2005 Tryckimpregnering med kreosotolja och bolidensalt Cirka sju ha stort impregneringsområde varav fem ha utgörs av upplagområde utan övertäckning (tak) eller hårdgjord yta Nuvarande verksamhet: begränsad industriell verksamhet – uppställning av järnvägsvagnar reningsverk som renar grundvattnet från föroreningar Framtida markanvändning – verkstäder (?), uppställningsplats och underhåll för järnvägsvagnar i Trafikverkets regi På platsen har SJ och Banverket bedrivit impregneringsverksamhet… Tidigare verksamhet på området har även utgjorts av upplag av kol samt lagring av olja, verkstäder, tvättning av makadam samt uppställning av lok och vagnar Nuvarande verksamhet utgörs av uppställning av tågset samt reningsverk för grundvattnet Framtida verksamhet uppges bestå av uppställningsplats samt underhåll för tågset i Trafikverkets men även andra aktörers regi, planerna på verkstäder ligger på is

Översiktlig bild över bangården inkl. anslutande spårområden med den f Översiktlig bild över bangården inkl. anslutande spårområden med den f.d. impregneringsplatsen utmarkerad.

Föroreningssituation Merparten av impregneringsområdet är förorenat av kreosot och arsenik men även punktvist förorenat av bly, kadmium, krom, koppar, zink, nickel, kvicksilver samt alifatiska och aromatiska kolväten Även en f.d. bostadsfastighet och delar av ett skogsområde är förorenat Grundvattendelare inom området vilket medför att grundvattnet strömmar i tre olika riktningar mot tre olika recipienter Grundvattnet är förorenat med avseende på arsenik och PAH Omgivningarna är påverkade däribland två mindre sjöar Området är välundersökt och har sedan mitten av 1980-talet undersökts i flera omgångar och i huvudstudien/projekteringsundersökningar har bl.a. 3000 jordprover tagits ut för analys. Bostadsfastigheten ägs av Trafikverket och numera (något år tillbaka) bor det inte några personer där

Föroreningssituation (forts.) Jordprofilen utgörs av fyllning som underlagras av morän och torv Ca 73 % av fyllningen har arsenikhalter över bakrundsnivån, maxhalten 13 300 mg As/kg TS Ca 84 % av fyllningen har PAH-halter över bakrundsnivån, maxhalten 6 200 mg/kg TS för PAHcanc och 115 000 mg/kg för PAHövr Sammanlagt ca 400 000 ton jord som är förorenad över bakrundsnivån Ca 40 ton arsenik och 40 ton PAH Översiktligt kan sägas att det är stora volymer och mängder som är förorenade

Bilder visar en indelning av området i delområden (dock räknas delområde Bostad numera som industrimark) utifrån markanvändning, markägarförhållanden samt vilket avrinningsområde det tillhör

Här redovisas provpunkter som analyserats med avseende på arsenik (dock är haltintervallen inte tillämpbara vad gäller tolkning av föroreningsnivå i förhållande till platsspecifika riktvärden och mätbara åtgärdsmål)

Här redovisas provpunkter som analyserats med avseende på PAH (dock är haltintervallen inte tillämpbara vad gäller tolkning av föroreningsnivå i förhållande till platsspecifika riktvärden och mätbara åtgärdsmål/acceptabla resthalter)

Riskbedömning Trafikverkets slutsatser: Åtgärder är nödvändiga Akuta hälsorisker – mycket höga halter arsenik i ytjorden Ej hänsyn till miljön på industriområdet - Banverkets motiv: Växlighet är inte önskvärd på industriområdet Risk för exponering som ger negativa effekter på hälsan bedöms som liten (dricksvatten och fisk) Omgivningspåverkan på de närliggande recipienterna medför att en sanering måste utföras med avseende på antracen och flouranten. Arsenik, krom och naftalen låg belastning på recipienterna. Länsstyrelsen och Trafikverket har inte varit överens om riskbedömningen, även om TRV hävdat det vid ett flertal tillfällen. Lst:s argumentation har utgått från: Miljöbalken 1:1 Omvänd bevisbörda Försiktighetsprincipen Miljömålet Giftfri miljö

Åtgärdsutredning och förordat förslag Trafikverkets förordade åtgärdsförslag (alt. 36): All jord urschaktas till ett djup av 0,2-0,5 meter under befintlig markyta. Djupare schakt utförs där de platsspecifika riktvärdena överskrids Arsenik 830 mg/kg TS Bly 3900 mg/kg TS PAHcanc 80 mg/kg TS PAHövr 80 mg/kg TS Slutligen täcks industrimarken med minst 0,5 meter bergkross Mängd massor för externt omhändertagande beräknas till 70 000 ton Kvarlämnad förorening: ca 11 ton Arsenik, ca 0,7 ton PAHcanc och ca 0,8 ton PAHövr Lst delar inte konsultens (WSP) antaganden och indata i belastningsberäkningarna. I de 0,5 meterna bergkross är det nog inte så troligt att växlighet etablerar sig, men i underliggande jord borde väl mikroorganismerna få finnas? Om markmiljön ska skyddas bör det platsspecifika riktvärdet ligga runt 40 mg/kg TS i stället för 830 mg/kg TS Inte överens om slutsatserna av riskbedömning ej heller de åtgärder om föreslås Vi har diskuterat kring hur vi säkerställer att ingen exponering sker i framtiden av kvarlämnade föroreningar? Miljöriskområden Inskrivning i fastighetsregistret Detaljplan – markanvändningen skydd

Bilden visar på vilket område som omfattas av åtgärden

Anmälan om avhjälpandeåtgärd, Länsstyrelsens beslut och TRV:s överklagande Anmälan inkom till Länsstyrelsen ( 7 dec 2007) med utgångspunkt från avhjälpandeåtgärd alt. 36 Länsstyrelsen beslutade (28 mars 2008) om en mer långtgående avhjälpandeåtgärd, alt. 12 Trafikverket överklagade (18 april 2008) Länsstyrelsens beslut till Miljödomstolen Miljödomstolen avslår (12 okt 2009) överklagandet med några mindre ändringar och tillägg Trafikverket överklagade (18 dec 2009) MD:s dom M 1132-08 till Miljööverdomstolen Miljööverdomstolen fastställer (22 dec 2010) miljödomstolens dom med några mindre ändringar samt avgör skälighetsfrågan Länsstyrelsen beslutade med anledning av inkommen anmälan att BV skulle vidta efterbehandlingsåtgärd i enlighet med alt. 12 (Länsstyrelsen förordade alternativ) Detta beslut överklagades (1) av BV till MD MD avslår överklagan TRV överklagar (2) domen till MÖD MÖD fastställer MD:s dom samt avgör skälighetsfrågan Lst:s argumentation har utgått från: Miljöbalken 1:1 Omvänd bevisbörda Försiktighetsprincipen Miljömålet Giftfri miljö

Resultat av den juridiska processen - Vad är miljömässigt motiverat och skäligt? Miljömässigt motiverad åtgärd Domstolen konstaterar att Länsstyrelsens förordade åtgärd (alt. 12) är miljömässigt motiverad och skälig För höga acceptabla resthalter för arsenik – vilket innebär framtida restriktioner - åtgärden inte är att betrakta som slutlig Arsenikföroreningen bedöms inte ligga fast och har en påverkan på omgivningen Den täckning som TRV föreslår är inte tillräcklig – jämförelse med deponilagstiftning Det faktum att alt. 12 är mer kostsam än alt. 36 är inte av avgörande betydelse Domstolen konstaterar att den åtgärd (alt. 12) som Länsstyrelsen förelagt Trafikverket att utföra är miljömässigt motiverad och skälig Åtgärden bör syfta till att vara slutlig och ytterligare åtgärder ska inte behöva vidtas inom överskådlig framtid, vilket går i linje med miljömålet giftfri miljö och Naturvårdsverkets utgångspunkter för efterbehandling och speglas i Länsstyrelsens krav på saneringens ambitionsnivå. Arseniken i recipienterna anses huvudsakligen härstamma från impregneringen Det är inte rimligt att lämna föroreningar i sådan omfattning och endast täcka över med 0,5 m bergkross. Kostnaden för åtgärden skiljer sig inte från andra likartade projekt i Sverige

Resultat av den juridiska processen (forts.) Ansvarets omfattning Domstolen jämkar ansvaret till 50% och menar att det allmänna ska bära övriga kostnader Tidigare framkommen praxis gällande tidsaspekten görs gällande även i denna dom Oklart hur ”dåtidens krav” och ”omständigheterna i övrigt” beaktas vid domstolens bedömning av skäligheten ”Vid en samlad bedömning av tidsaspekten och omständigheterna i målet i övrigt…” (M 8489-09) På grund av otydligheten i domskälen ger detta ingen vägledning i hur dessa aspekter påverkar skäligheten, mer än att de gör det MÖD har varit tydlig gällande tidsaspekten Dock har de varit otydliga i hur de ser på dåtidens krav och omständigheterna i målet i övrigt Det framgår av resultatet av skälighetsbedömningen att dessa aspekter har vägts in då skälighetsnivån inte blivit den samma om endast tidsaspekten hade beaktats När det gäller omständigheterna i övrigt har domstolen bland annat sagt att: kostnaders storlek inte ska beaktas vid prövningen av ansvarets omfattning vid förekomst av solidariskt ansvar ska det endast beaktas om den ansvarige har bidragit till föroreningen i bergänsad mån planerad markanvändning (industri) eller myndighetens möjlighet att upprätta miljöriskområde inte heller betraktas som omständigheter i övrigt Att bolagets verksamheter varit tillåtna är alltså enligt MÖD:s bedömning inte ensamt ett skäl för jämkning. Tillståndsbesluten utformas så att det är en viss verksamhet som tillåts, inte enskilda utsläpp När det gäller skyldigheten som den ansvarige hade att förhindra framtida skadeverkningar eller som man kan uttrycka det: dåtidens krav, har domstolen unvikt eller missat att ge tydlig vägledning. I Banverksdomen kan denna aspekt ha beaktats I Hjortsberga och Tölö-domarna har övriga omständigheter som framförts alltså inte beaktats I Banverksdomen har Länsstyrelsen fört fram ett flertal argument för att skärpa skäligheten, men domstolen har här valt att inte säga annat än att “vid en samlad bedömning av tidsaspekten och omständigheterna i målet i övrigt, anser MÖD att…” I sammanhanget bör här påpekas att lite enkel matematik gör gällande att skäligheten hade landat på ca 25% om endast tidsaspekten hade beaktats.

Vägledning av domslutet - hur påverkar det vårt fortsatta arbete Domstolen väljer den höga ambitionsnivån när det gäller vad som är miljömässigt motiverat - var inte rädd för att ställa höga krav och ta sikte på miljömålen! Långsiktigheten är av stor vikt, åtgärden bör syfta till att vara slutlig – konfrontera VU:s ofta kortsiktiga planeringshorisont! Andra faktorer än kostnad/marginalkostnad ska bedömas – motivera med risker, kvarlämnade mängder, allmänna förutsättningar för åtgärderna – långsiktigt perspektiv Jämförelse görs med deponeringslagstiftning – våga tänka kreativt! Jämkat ansvar -beroende av övrig finansiering (statlig?)! -tillsynsmyndighet och bidragsförmedlare I övrigt kan speciellt Banverksdomen ge ledning och motiv till att ha en hög målsättning för vad som är att anse som miljömässigt motiverat. Inte vara rädd för att ställa höga krav om de är motiverade Långsiktigheten är viktig Domstolen konstaterar att alt 36 skulle innebära framtida restriktioner i markanv. Efterbehandlingsåtgärden som görs nu bör syfta till att vara slutlig så att inte ytterligare åtgärder behöver vidtas inom överskådlig tid. Kompletterade åtgärder i framtiden skulle med alla sannolikhet bli mycket kostsamma Hög marginalkostnad (12 vs 36) (dock skiljer sig inte totkostnaden på något avgörande sätt från andra liknande projekt) men andra faktorer än kostnad ska vägas in i bedömningen risk med kvarlämnade mängder Spridning Allmänna förutsättningarna för åtgärderna - speciellt i ett långsiktigt perspektiv! Vid bedömningen av hur risken för spridning av arsenik ska hanteras görs en jämförelse med vilka krav som ställs i andra sammanhang. Var kreativ och tänk i andra banor än de vanliga konventionella! Domstolen jämkar ansvaret vilket leder till att vi i tillsynen är beroende av annan/statlig finansiering eller tvingas att kompromissa med det som kan anses vara miljömässigt motiverat eller överväga hur ärende ska prioriteras – uppnås någon verklig miljönytta till slut? Länsstyrelsen får även i detta fall dubbla roller vilket kan uppfattas/upplevas som problematiskt

Fortsatt arbete Samfinansierat projekt – tillsynsarbete och bidragsförmedling Trafikverket är myndighet - ansöka om statliga åtgärdsmedel Detaljprojektering av delområde Jernhusen Järnvägsområdets komplexitet – problem och möjligheter Planerad start av entreprenad sep 2012 I och med de dubbla rollerna så kommer tillsynsfrågorna hanteras av en kollega och övriga frågor hanteras av mig. Inväntar en ansökan från TRV, inledande möte med NV har hållits Delområdet Jernhusen är inte tillräckligt undersökt – riskvärdering Järnvägenskomplexitet med växlar och spår till andra aktörer samt möjlighet att genomföra transporterna på järnväg istället för med lastbil på väg Översiktligt planeras entreprenaden kunna startas I sep 2012