Hur får vi kemin att stämma mellan de två skråna? Vattenförvaltning för efterbehandlare Eller Hur får vi kemin att stämma mellan de två skråna? Gudrun Bremle
Både idag och i framtiden Vattenförvaltningens övergripande mål Allt vatten ska ha en god kvalitet och kvantitet för både människor och natur. Både idag och i framtiden
Vattenförvaltningen gör rent juridiskt….. Vattendirektivet Vattenförvaltnings förordningen (SFS 2004:660) och tillhörande föreskrifter Miljöbalken Plan och Bygglagen mm Grundvattendirektiv Grundvattenförordning Dotterdirektiv om prioämnen NV lämnat svar på regeringsuppdrag om införande
Vattenförvaltningens uppbyggnad Fem vattendistrikt i Sverige En Vattenmyndighet per distrikt som samordnar arbetet En Vattendelegation per distrikt som tar beslut Ett beredninssekretariat per länsstyrelse i distriktet. En Lst kan ingå i flera distrikt. VM
Vattendelegationen tillsatta av regeringen Vattenmyndigheternas ”styrelser” är tillsatta av regeringen Tar beslut om miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan Sammanträder ca 4ggr/år Består av representanter ifrån kommuner och näringslivet samt sakkunniga representanter från de olika länen Besluten riktar sig till andra myndigheter
Tidplan och process 2007-2008 : Kartläggning och analys 2008: Förslag till förvaltnings-plan och åtgärdsprogram 2009: Samråd om förvaltningsplan och åtgärdsprogram mars-aug 2009 : Beslut åtgärdsprogram och förvaltningsplan i december 2010: Prispolitik färdig 2012: Åtgärder påbörjade 2015: God status uppnådd 2027: God status för vatten som undantagsklassats
2017-04-09 Prövning och tillsyn Miljömålsarbetet Miljöövervakning Efterbehandling Se det som redan görs som åtgärder och få in detta i vattenförvaltningsarbetet! Agenda 21 Prioriterade ämnen Vattendirektivet
Kartläggning och Analys Dela in i Vattenförekomster som tillhör någon av följande kategorier: sjöar, vattendrag, vatten i övergångszon, kustvatten eller grundvatten. 26 532 vattenförekomster i 119 huvudavrinningsområden Beskrivning av varje vattenförekomst och dess avrinningsområde Det innebär tre parallella processer: påverkansanalys (bedömning av olika källor), tillståndsbeskrivning (mätningar eller modellering) ekonomisk analys (bedöma samhällsekonomiska betydelsen). Kartläggningen är grunden för att klassificera vattnets status
Fördelning av antalet vattenförekomster per miljöproblem, uppdelat i vattenkategorierna: sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten.
Bedömningsgrunder (handbok 2007:4) Klassificera status Bedömningsgrunder (handbok 2007:4) Sjöar, vattendrag och kust Grundvatten Ekologisk status: biologi, fys/kem (bla försurning och kemiska ämnen) och hydromorfologi Kemisk status: prioriterade ämnen enligt VFF samt ämnen från andra direktiv Kemisk status: bla nitrat, klorid, sulfat Riktvärden från grundvattendir Kvantitativ status: tas mer grundvatten ut än vad som nybildas Vid brist på data får Vattenmyndigheten göra en expertbedömning
Status Ytvatten Ekologisk status Kemisk status Kemikalier God status Uppnår ej God status
När det gäller Ytvatten 2017-04-09 När det gäller Ytvatten Kemisk status Prioriterade ämnen EU-gemensamma MKN för 33 ämnen + 8 andra Samt parametrar i andra EU-direktiv God status Ej uppnått God status Hög status God status Måttlig status Otillfredställande status Dålig status Ekologisk status Biologiska faktorer Allmänna förhållanden - Näringsämnen och försurning Fysikalisk-kemiska faktorer Särskilt förorenande ämnen Ämnen som släpps ut i betydande mängd. Finns riktvärden framtagna för: Icke syntetiska ( 3 metaller) syntetiska (3 biocider, 19 växtskyddsmedel och 7 övriga) Hydromorfologiskafaktorer
Kemisk status 2009 i ytvattenförekomster i Södra Östersjöns vattendistrikt
2017-04-09 Status Grundvatten Mål: rent grundvatten och inte för stort uttag av grundvatten 2015 Kemisk status: Riktvärden i SGU-FS 2008:2 (från dotterdirektivet för grundvatten) på flera parametrar. Kvantitativ status: tas mer grundvatten ut än vad som nybildas God status Dålig status Grundvatten är en viktig dricksvattenkälla. För att vi ska kunna hämta rent vatten även i framtiden krävs att vi redan nu undersöker hur kvaliteten är idag, vad det finns som kan påverka grundvattnet negativt framöver och hur stora riskerna är. Första steget är att undersöka hur rent vattnet är i dag. Det man tittar på är sulfat, nitrat, klorid och växtbekämpningsmedel. Halten av sulfat speglar ofta hur mycket sulfat som har transporterats med luften och antingen singlat ner eller följt med nederbörd till marken. Hög halt av nitrat i grundvatten kan bl a bero på gödsling, avlopp och nedfall av kväve från luften. Hög halt av klorid (salt) kan bero på avlopp, vägsaltning och deponier. Klassgränser för god kemisk status: nitrat 50 mg/l, sulfat 100 mg/l, klorid 100 mg/l och växtbekämpningsmedel 0,1 ug/l. Man tittar även på den kvantitativa statusen. Med det menas att man undersöker om mer vatten tas ut än vad som bildas. Ett exempel på vad som kan hända om man tar ut för mycket vatten är den inträngning av saltvatten som har skett i en del grundvattentäkter utmed kusten.
Kemisk status 2009 i grundvattenförekomster i Södra Östersjöns vattendistrikt
Ekologisk, kemisk och kvantitativ status 2009
Var hittar man datan? Vattenkartan är en karttjänst som vatten-myndigheterna tillhandahåller via internet. Här kan du bland annat hitta grundkartor, skyddade områden, övervakningsstationer samt status- och riskklassningar av vattenförekomster. http://www.vattenkartan.se/ VISS är en databas för hantering av vattenförekomster, övervakning, klassificeringar och bedömningar enligt vattenförvaltningen. http://www.viss.lst.se/ Eller på vattenmyndigheternas hemsida. http://www.vattenmyndigheterna.se/vattenmyndigheten/
Mål och normer Mål för vattnet Miljökvalitetsnormer för status Icke försämringskrav Undantag – senare mål-år eller mindre strängt krav Vatten kan bli förklarade som Kraftigt modifierat eller konstgjort vatten – då blir målet: God ekologisk potential
MKN för status –> MKN 5 kap 3 § MB Myndigheter och kommuner ska säkerställa uppfyllandet av en mkn vid: Prövning av ärenden (tillåtlighet, tillstånd, godkännanden, dispenser och anmälningar) Tillsyn Meddelande av föreskrifter Vid planläggning ska MKN iakttagas. Mycket oklarheter om rättsverken – får nog vänta på rättspraxis. Ekologisk status normer svårare att få rättsligt bindande än kemisk status
Åtgärdsprogram Vad ska vi göra för att nå målet med god vattenstatus? 2017-04-09 Åtgärdsprogram Vad ska vi göra för att nå målet med god vattenstatus? Hur och var får vi störst effekt till lägsta kostnad? Vissa vatten blir ”kraftigt modifierade vatten” Vissa vatten blir sk ”undantag” av samhällsekonomiska eller tekniska skäl Ska miljökonsekvensbeskrivas Vem/vilka som ansvarar för åtgärderna Bindande mot myndigheter och kommuner men inte direkt mot enskilda.
Myndigheter och kommuner ska inom sina ansvarsområden, få till stånd de åtgärder som behövs enligt ett åtgärdsprogram Åtgärdsprogrammet fungerar som ett strategiskt planeringsinstrument Det genomförs genom kommuners och myndigheters beslut enligt miljöbalken, plan- och bygglagen (PBL) eller andra relevanta författningar. Vattenmyndigheterna kan däremot i åtgärdsprogrammen ange vilka verktyg myndigheterna och kommunerna ska använda och i vilket syfte. Viktigt att berörda myndigheter och kommuner deltar aktivt i arbetet med att ta fram lämpliga åtgärder så att miljökvalitetsnormerna kan nås på ett kostnadseffektivt sätt.
Övervaka Förändras statusen? Når vi målen?
Naturvårdsverket låtit SWECO analysera halter av 33 prioriterade ämnen i ytvatten halterna av åtminstone något prioriterat ämne var förhöjda på relativt många av de undersökta platserna. Flera ämnen som var vanliga visade ofta en tydlig variation från månad till månad. De mest problematiska ämnena i ytvatten är nonylfenol och TBT (tributyltenn) följt av metallerna kadmium, bly och nickel (utan inbördes ordning). I sediment påträffades bland annat DEHP (dietylhexylftalat), vissa PAH (polycykliska aromatiska kolväten) samt oktylfenol.
Förvaltningsplan och rapportering Sammanfattning av den data som finns och det arbete som gjorts i cykeln i varje vattendistrikt Rapporteras till EU sammantaget för Sverige.
Var kommer efterbehandlingen in? Tillstånd Referenstillstån d Mål/normer Bedömning/ analys Ekonomisk Åtgärdspla n Förvaltningspla Åtgärder Övervakning Dålig status Otillfredställa nde status Måttlig status God status Hög status 6 - års cykler Påverkan MÅLET = God vattenkvalitet 2015
Och andra kemikalier i Vattendirektivet Prioriterade ämnen Och andra kemikalier i Vattendirektivet Prioriterade ämnen Prioriterat farliga ämnen Vissa andra förorenande ämnen Ämnen med mkn i andra direktiv Särskilt förorenande ämnen Huvudsakligen förorenande ämnen Förorenande ämnen med riktvärden för grundvatten
Vad är prioriterade ämnen inom WFD? 2017-04-09 Vad är prioriterade ämnen inom WFD? Utpekade i bilaga 10 i vattendirektivet (2000/60/EG) 33 ämnen som är utvalda för åtgärder inom EU för att förhindra förorening av vatten Valda för att de utgör en risk för vattenmiljön och/eller finns uppmätta i vattnen inom EU De ämnen som får EU-gemensamma gränsvärden (EQS-värden, Environmental Quality standards) Om EQS-värdena överskrids uppnår man inte god kemisk status och åtgärder måste göras Ska övervakas - om man har utsläpp inom aro för karaktärisering för att följa åtgärder
De ämnen som släpps ut Miljöövervakning och statusklassificering behöver bara göras för de ämnen som släpps ut i vattenförekomsten! Släpps ut ska tolkas brett. Utsläpp från punktkällor i avrinningsområdet, läckage från diffusa källor samt atmosfärsdeposition. Alltså behöver man veta mer om utsläpp från olika källor av alla olika prioriterade ämnen
Gränsvärde – EQS - mkn ? Inte helt klart vad olika saker ska benämnas och hur miljökvalitetsnormer (mkn) kommer att se ut. EUs mkn begrepp inte samma som 5 kap MB EUs EQS – Environmental Quality standard är ett kvalitetskrav som lämpligen benämns gränsvärde Utgör en del av miljökvalitetsnormen som vattendelegationen beslutar om och som fastställs med stöd av 5 kap MB Kan bli att God kemisk status blir miljökvalitetsnorm. Och att gränsvärdena för de olika ämnen ska hållas. Eller att varje ämnesgränsvärde fastställs till mkn
Kemisk status EU gemensamma gräns-värden för prioriterade ämnen 2017-04-09 Kemisk status Mål för alla vatten-förekomster till 2015 God status Ej uppnått God status Åtgärder EU gemensamma gräns-värden för prioriterade ämnen Miljökvalitetsnormer i andra direktiv
Ämnen med miljökvalitets-normer i andra direktiv 2017-04-09 Ämnen med miljökvalitets-normer i andra direktiv fisk- och musselvattenförordningen. Nitriter, fenolföreningar, mineraloljebaserade kolväten, ammoniak, ammonium, restklor, organiska halogenföreningar, några metaller - Hindra dålig smak. Finns det fler normer i fler direktiv? Förordningen (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten har genomfört EU:s fiskvattendirektiv (dir 78/659/EEG) och skaldjursvattendirektiv (dir 79/923/EEG)
Dotterdirektivet om Prioriterade ämnen 2017-04-09 Prioriterade ämnen regleras mer i detalj i Dotterdirektivet om Prioriterade ämnen 2008/105/EG antaget den 16 december 2008 Ska vara införlivat i svensk lagstiftning genom ändringar i VFF och föreskrifter den 13 juli 2010 –NV lämnat in rapport till regeringen med förslag till genomförande vt 09 (rapport 5973). Direktivet fastlägger gränsvärden (som kan fastställas till miljökvalitetsnormer, mkn) för de prioriterade ämnena samt för vissa andra förorenande ämnen – bilaga 1 Bilaga 2 pekar ut vilka som är prioriterat farliga ämnen – ska ersätta bilaga 10 i Vattendirektivet. Register på utsläpp och spill Möjlighet att sätta Blandningszoner EQS (enligt den svenska översättningen av direktivet: miljökvalitetsnormer) benämns lämpligen något annat än miljökvalitetsnormer i svensk lagstiftning eftersom ordet på svenska i detta sammanhang har en annorlunda innebörd än den EG-rättsliga.[1] EQS är i detta sammanhang kvalitetskrav fastställda på EU-nivå respektive nationell nivå vilka i och med vattendelegationens beslut kommer att utgöra en del av miljökvalitetsnormen (fastställd med stöd av 5 kap. miljöbalken) för den aktuella vattenförekomsten. Lämpligen görs i svensk rätt ingen skillnad på EQS fastställda på EU-nivå respektive nationell nivå – båda avser kvalitetskrav som ska beaktas vid bedömning av kemisk ytvattenstatus. Förslagsvis kan ordet gränsvärde användas för denna typ av kvalitetskrav. [1] Ordet miljökvalitetsnorm definieras i RDV art. 2.35 som ”koncentrationen av ett förorenande ämne som inte bör överskridas”.
2017-04-09 Lista med gränsvärden för prioriterade ämnen – bilaga 1 i dotterdirektivet Enhet: ug/l Gå inte allt för hårt på cas-nr när det gäller grupper av ämnen, som bromerade difenyletrar och kadmiumföreningar – sällan detta cas-nummer står!!!!
AA-EQS & MAC-EQS AA – årsmedelvärde De aritmetiska årsmedelvärdet av de koncentrationer som uppmätts vid olika tidpunkter under året får inte överskrida normens värde Ska enligt RDV mätas 1 ggr/ månad om inte större intervall är motiverat pga teknisk kunskap eller expertutlåtande. MAC - maximalt tillåten koncentration Uppmätta koncentrationer får inte överskrida värdet. – men får använda statistiska metoder på speciellt sätt för att försäkra sig om konfidensnivå och noggrannhet.
Gränsvärden biota och sediment Finns gränsvärden för biota för kvicksilver, hexaklorbensen och hexaklorbutadien Varje MS får ta fram egna gränsvärden för sediment och biota. Ska innebär samma skydd. Måste beskrivas, motiveras och rapporteras. KemI tagit fram effektbaserad värden och triggervärden (räknat på fördelning av ämnen mellan matriser) – om dess överskrids så bör frågan utredas mer. NV tar förmodligen med dessa i föreskriften MS ska se till att det görs mätningar (minst vart 3:e år) av långsiktiga trender i sediment och biota för ämnen som ackumuleras (utpekade ämnen). Åtgärder för att halterna inte ska öka signifikant.
”gradvis minska förorening från prioriterade ämnen” 2017-04-09 Prioriterat Farliga ämnen ”utsläpp och spill av prioriterade farliga ämnen ska upphöra eller stegvis elimineras” Prioriterade ämnen ”gradvis minska förorening från prioriterade ämnen” kadmium & dess föreningar kvicksilver & dess föreningar nonylfenoler klorerade paraffiner hexaklorbutadien pentaklorbensen hexaklorbensen PAH benso(a)pyren benso(b)fluoranten benso(k)fluoranten benso(g,h,I)perylen indeno(1,2,3-cd)pyren antracen bromerade difenyletrar Endosulfan Hexaklorcyklohexan tributyltennföreningar nickel & dess föreningar bly & dess föreningar bensen 1,2-dikloretan diklormetan triklormetan fluoranten klorfenvinfos alaklor atrazin klorpyrifos DEHP Diuron Isoproturon naftalen oktylfenoler pentaklorfenol simazin triklorbensen trifluralin Bilaga 2 i dotterdirektivet Liknar utfasning och riskminskning i miljömålet Giftfri miljö delmål 3 och 4 PRIO-verktyget RDV art. 4.1 a iv anges att medlemsstaterna ska genomföra nödvändiga åtgärder enligt art. 16.1 och 16.8 i syfte att gradvis minska förorening från prioriterade ämnen och för att utsläpp och spill av prioriterade farliga ämnen ska upphöra eller stegvis elimineras. Bestämmelsen saknar motsvarighet i svensk rätt och frågan är om den behöver införlivas för att prioriterade ämnen på ett tillfredsställande sätt ska regleras i svensk lagstiftning.
Vissa andra förorenande ämnen Koltetraklorid, Tetrakloretylen,Trikloretylen. Aldrin, Dieldrin, Endrin, Isodrin, DDT-total, p,p-DDT, Dessa har också fått EU-gemensamma gränsvärden för ytvattenmiljön. Är inte prioriterade ämnen men ingår i den grupp för vilka man sätter mål för god kemisk status Härstammar från äldre gränsvärdes direktiv (86/280/EEG och 76/464/EEG)
2017-04-09 Polychlorinated biphenyls (PCBs) Heptachlor epoxide Dioxin-like compounds Cypermethrin Desethylterbutylazine Dichlorvos Terbutylazine Dibenzo(a,h)anthracene Diphenyltin compounds Heptachlor Pyrene Cyanides Terbutryn Monobutyl tin Nitrite Nonylphenol ethoxylates Vinyl chloride (Chloroethylene) Arsenic and its mineral compounds Zinc Antimony Cobalt Molybdenum Aluminum Uppdatering av bilaga 10 Vart fjärde år kommer prioriterade ämnen att ses över och kompletteras med nya ämnen. Nästa förslag i slutet 2010 En process för hur nya prioriterade ämnen ska tas fram håller på att utvecklas. Ämnen på förslag att läggas till: Bilaga X till vattendirektivet identifierar prioriterade ämnen. Denna lista ska regelbundet uppdateras och en process för hur nya prioriterade ämnen ska tas fram håller på att utvecklas. UK har tagit fram en modell för att nationellt sålla fram intressanta ämnen och nu diskuteras om samma modell ska användas för att få fram de gemensamma prioriterade ämnena.
Bilaga 3 i dotterdirektivet Pekar ut fler ämnen som ska bli föremål för översyn för att eventuellt blir prioriterade ämnen ingå i nästa omgång av prioriteringsprocessen. AMPA, bentazon, Bisfenol A, Dikofol, EDTA, Fri cyanid, Glyfosat, Mecoprop, Myskxylen, PFOS, Kinoxifen, dioxiner, PCB
Dotterdirektiv anger också 2017-04-09 Dotterdirektiv anger också Att ett register över utsläpp och spill av de prioriterade ämnena ska upprättas och ingå i förvaltningsplanen. Finns möjlighet att reglera s.k. blandningszoner. Det fastställda område där gränsvärden får överskridas i direkt anslutning till ett utsläpp så länge det inte påverkar statusen i hela vattenförekomsten. Översyn av SMP, EMIR eller nytt register? Vilka data? Hur stora spill? Medlemsstaterna ska upprätta ett register över utsläpp och spill. Kommissionen ska underrättas om registret och det ska sedan uppdateras och ingå i förvaltningsplanen. Sverige behöver på ett eller annat sätt författningsreglera denna bestämmelse, inklusive bestämmelser om förvaltningsplans innehåll (jmf VFF bilaga 1). Beroende på vilken dignitet registret anses ha kan frågan regleras i förordning eller föreskrift (jmf VFF 3 kap. 2 § om register för skyddade områden). Om bestämmelsen regleras på föreskriftsnivå kan Naturvårdsverket behöva ges utökat bemyndigande (jmf VFF 3 kap. 4 § och 9 kap. 3 §). Dessutom kan behövas utökat bemyndigande till Naturvårdsverket i rapporteringshänseende (jmf VFF 9 kap. 1 §). Medlemsstaterna får definiera övergångsområden för överskridande av EQS. Beroende på om Sverige väljer att införliva denna bestämmelse kan författningsreglering behövas, inklusive bestämmelser om förvaltningsplans innehåll (jmf VFF bilaga 1). Om bestämmelsen regleras på föreskriftsnivå kan Naturvårdsverket behöva ges utökat bemyndigande (jmf VFF 4 kap. 8 § och 9 kap. 3 §). ?? Guidelines från EU pågång
När det gäller Ytvatten 2017-04-09 När det gäller Ytvatten Kemisk status Prioriterade ämnen EU-gemensamma MKN för 33 ämnen + 8 andra Samt parametrar i andra EU-direktiv God status Ej uppnått God status Hög status God status Måttlig status Otillfredställande status Dålig status Ekologisk status Biologiska faktorer Allmänna förhållanden - Näringsämnen och försurning Fysikalisk-kemiska faktorer Särskilt förorenande ämnen Ämnen som släpps ut i betydande mängd. Finns riktvärden framtagna för: Icke syntetiska ( 3 metaller) syntetiska (3 biocider, 19 växtskyddsmedel och 7 övriga) Hydromorfologiskafaktorer
Särskilda förorenande ämnen 2017-04-09 Särskilda förorenande ämnen Varje land och för varje vattenförekomst ska man bedöma vilka ämnen som släpps ut i betydande mängd. Betydande mängd bedöms vara en sådan mängd av ett ämne att det kan hindra att den biologiska statusen/potentialen uppfylls till 2015 (enligt NV handbok) Påverkar den ekologisk statusen Vattenmyndigheten ska fastställa gränsvärden för det som släpps ut i betydande mängd Kan bli olika ämnen och olika gränsvärden i olika avrinningsområden och t.o.m. vattenförekomster!
För att samma ämnen ska få likvärdig krav i hela landet och för att undvika dubbelarbete (5 VM) NV tagit fram förslag på ämnen baserat på: Miljöövervakning visar halter nära risk Resultat från screening Ämnen att åtgärda inom HELCOM Genomgång av förslag i grannländer KemI tagit fram riskbaserade gränsvärden för dessa. Innefattar också gränsvärden för sediment och biota NV jobbar med att ta fram föreskrift och vägledning VM ska fastställa dem och använda gränsvärdet när de klassificerar Om ytterligare ämnen släpps ut i betydande mängd: - rapportera till NV som kan ta fram gränsvärden för fler ämnen - VM får ta fram preliminära gränsvärden
Särskilt förorenande ämnen med förslag på gränsvärde Krom Mekoprop Zink Metamitron Koppar Metribuzin Bronopol Metsulforonmetyl Irgarol Primikarb Triclosan Sulfosulfuron Aklonifen Terbutylazin Bentazon Tifensulfuronmetyl Cyanazin Tribenuronmetyl Diflufenikan MCCP Diklorprop Ickedioxinlika PCBer Dimetoat Dioxinlika PCBer Fenpropimorf PFOS Glyfosat HBCD Kloridazon Bisfenol A MCPA Nonylfenoletoxylater Särskilt förorenande ämnen med förslag på gränsvärde
Huvudsakliga förorenande ämnen enligt Vattendirektivet (bilaga VIII) 2017-04-09 Huvudsakliga förorenande ämnen enligt Vattendirektivet (bilaga VIII) Också bilaga 3 i IPPC-direktivet och i avdelning 5 i FMH-bilagan Anger de ämnen och ämnesgrupper som ska beaktas vid verksamheters utsläpp till vatten. Förteckningen finns införd i avdelning 5 i bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd och anger de ämnen och ämnesgrupper som ska beaktas vid verksamheters utsläpp till vatten. Är också bilaga 3 i IPPC-direktivet
Dotterdirektivet för grundvatten 2017-04-09 Dotterdirektivet för grundvatten 2006/118/EG Implementerad med diverse föreskrifter från SGU God kemiska grundvattenstatus avgörs med mkn för kemiska ämnen. SGU-FS 2008:2 innehåller riktvärden som Vattendelegationen i distriktet fastlägger som miljökvalitetsnormer för kemisk grundvattenstatus i grundvattenförekomsterna Referensvärden för naturligt förekommande joner, metaller och konduktivitet i grundvatten i sand- och grusavlagringar Beskrivning på vad som ska beaktas när riktvärden ska räknas fram Övervaka trender av föroreningar
Parametrar med riktvärden i SGU-FS 2008:2 Nitrat Trikloreten + Tetrakloreten Bekämpningsmedel inkl metaboliter Kloroform (triklormetan) Klorid 1,2-dikloretan Konduktivitet Bensen Sulfat Benso(a)pyrene Ammonium Summa 4 PAH:er: Benso(b)fluoranten Benso(k)fluoranten Benso8ghi)perylen Inden(1,2,3-cd)pyren Arsenik Kadmium Bly Kvicksilver
Övervakning inom RDV Kontrollerande Varför? 2017-04-09 Övervakning inom RDV Kontrollerande Varför? För att följa långsiktiga trender – statusbeskrivning, successivt förbättra karakteriseringen Vad? Prioriterade ämnen som släpps ut inom aro. Andra föroreningar dito fast i betydande mängd Hur ofta? Vart sjätte år i urval av ytvatten (om >god status vart 18:e år) Prioriterade ämnen mäta 12 ggr under ett år Andra föroreningar 4 ggr/år Annan frekvens kan motiveras med expertutlåtande Tex. regional möv, recipentkontroll Nationell Regional Lokal
Operativ övervakning Varför? För att följa upp åtgärder statusbeskrivning för vatten som inte når (eller riskerar att inte nå) målen (över EQS) Vad? Prioriterade ämnen som släpps ut inom aro. Andra föroreningar dito, fast i betydande mängd Hur ofta? Frekvens bestäms av medlemsstaten men minst varje månad Annan frekvens kan motiveras med expertutlåtande Inte bunden till förvaltningscykeln – kan ändras & avslutas när målen nås Tex: Egenkontroll, Villkorsuppfyllnad, Miljökontroll vid projekt t ex. efterbehandlingsåtgärder
Undersökande övervakning Varför? För att kolla om problem finns, orsak till EQS-överskidande om okänt, följa upp olyckor. som underlag för åtgärdsprogram Vad? Prioriterade ämnen som släpps ut inom avrinningsområdet Andra föroreningar dito, fast i betydande mängd Hur ofta? Kort och begränsad Tex. Efterbehandlingsundersökning, Förelägganden om mätning
Vad behöver göras? Jobba på! Ert jobb är en viktig del av åtgärderna! Samla in och se till att mätdata kommer till vattenförvaltningen Finns kanske data för både kontrollerade, operativ och undersökande övervakning. Skriva in i avtal om krav på viss datakvalitet, format och vart data ska levereras? Nya gränsvärden och mkn att beakta. Större juridisk styrka att sätta press på VU och att åtgärda om de överskrids? Nyare typer av föroreningar – hur hanteras de idag i ebh-arbetet?
Inventering MIFO materialet används redan idag i karakterisering och påverkansanalys. Uppgifter från MIFO in i bedömningar och påverkansanalys Behov av ytterligare bedömning om risk för vattenmiljön? Hur hantera ständiga uppdateringar? Vattendirektivets ämnen mer i åtanke framöver?. Hur hantera flera föroreningskällor till samma vattenförekomst? Bedöma risk för att mkn kan överskridas? Beakta blandningszoner Inventera efter fler kemiska ämnen? Kan andra branscher bli aktuella?
Undersökning Analysera eventuellt relevanta vattendirektivs-parametrar vid undersökningar – nya ämnen, ämnen med mkn Undersökande övervakning – vilka krav finns för detta?, mätfrekvens etc. Referensprovpunkter kan ha viktig bakgrundsdata – speciellt på grundvatten!! Samla in resultaten digitalt. Databas lägg så att resultaten kan användas i karakterisering och påverkansanalys. Skapa en rapportering och kommunikation med vattenförvaltningen.
Åtgärdsprojekt Operativ övervakning – rapportering av data. Vattenförvaltningens normer viktiga i planerandet av åtgärden. MKN ska inte överskridas etc. Hur mäta för att påvisa detta? Kan planerade åtgärder göras om de riskerar att göra så att mkn överskrids? Måste då nya mål skrivas med t ex fördröjda målår eller måste man räkna ut och markera blandningszoner? Överskidande av MKN – kan det omprioritera ett objekt t ex att en MIFO 3 kan bli aktuellt för åtgärd?? Förvaltningsplaner bindande för kommuner och myndigheter.
TACK för att ni lyssnade! Allt vatten ska ha en god kvalitet och kvantitet för både människor och natur. Både idag och i framtiden TACK för att ni lyssnade!