Kemikalier och vattenförvaltningen

En presentation över ämnet: "Kemikalier och vattenförvaltningen"— Presentationens avskrift:

1 Kemikalier och vattenförvaltningen
Kemikalier och vattenförvaltningen Seminarium Västerås Seminariet Sammandrag – mycket info om hur kemikalier tas upp i vattenförvaltningsarbetet samt om vilka kemikalier som vi tittar på. Syftet med seminariet var att försöka hitta sätta att integrera vattenförvaltningens kemikaliearbete i miljöskyddsarbetet. Inte färdigt, utan kommer att behöva diskuteras vidare, Martin kommer att avsluta presentationen med att ta upp en hel del frågeställningar att fundera över samt några mer konkreta idéer. Avslutningsvis kopplingen till VM:s åtgärdsprogram.

2 Kartläggning och analys
Kartläggning och analys Statusklassificering Ekologisk status Kemisk status Riskbedömning Miljöproblem Verktyg Mätdata Analyser Expertbedömning Inom vattenförvaltningen bedömer vi status utifrån kemikalier på två ställen: - ekologisk status (många andra parametrar förutom kemikalier) - kemisk status (bara kemikalier) Dessutom görs en riskbedömning (framför allt kemisk status) och miljöproblemet miljögifter. De verktyg vi har haft att jobba med är…

3 Ytvatten Ekologisk status Kemisk status SFÄ God status
Särskilda förorenande ämnen (SFÄ) Ämnen som släpps ut i betydande mängd. Finns riktvärden framtagna för: - icke syntetiska (3 metaller) - syntetiska (3 biocider, 19 växtskyddsmedel, 7 övriga) Ytvatten Ekologisk status SFÄ Statusbedömningar av kemikalier görs alltså på två ställen: Kemisk status, där vi bedömer om god status uppnås eller ej. Här tittar man på de ämnen vi kallar prioriterade ämnen, som vi ska titta närmare på strax. Dessa ämnen har EU-gemensamma gränsvärden. Kemikalier kommer också in under den ekologiska statusen. Där bedömer man dock biologiska kvalitetsfaktorer först. Om dessa visar på måttlig eller sämre status får vattenförekomsten den statusen. Om de däremot visar på hög eller god status går man vidare till de fysikalisk-kemiska faktorerna och tittar på bedömningarna av dem. Här hittar vi de s k särskilda förorenande ämnena, som vi också ska titta närmare på om en liten stund. Först ska vi dock titta på de prioriterade ämnena, som bedöms under kemisk status. Kemisk status Prioriterade ämnen EU-gemensamma MKN för 33 ämnen + 8 andra, samt parametrar i andra EU-direktiv God status Uppnår ej God status

4 Status idag Kemisk status Ekologisk status

5 Risk att god kemisk status ej uppnås
Förorenad mark med hög spridningsrisk i anslutning Vattenförekomsten är recipient för utsläpp från avloppsreningsverk och miljöfarlig verksamhet Exklusive Kvicksilver!

6 Vad är prioriterade ämnen inom WFD?
Vad är prioriterade ämnen inom WFD? Utpekade i bilaga 10 i vattendirektivet (2000/60/EG) 33 ämnen som är utvalda för åtgärder inom EU för att förhindra förorening av vatten Valda för att de utgör en risk för vattenmiljön och/eller finns uppmätta i vattnen inom EU De ämnen som får EU-gemensamma gränsvärden (EQS-värden, Environmental Quality standards) Om EQS-värdena överskrids uppnår man inte god kemisk status och åtgärder måste göras Ska övervakas - om man har utsläpp inom aro för karaktärisering för att följa åtgärder I första hand 33 ämnen Utvalda för åtgärder RDV Artikel 2.30 prioriterade ämnen: ämnen som fastställts enligt artikel 16.2 och som förtecknas i bilaga X. Bland dessa ämnen finns "prioriterade farliga ämnen" med vilket menas ämnen som fastställts i enlighet med artikel 16.3 och 16.6 och för vilka åtgärder måste vidtas i enlighet med artikel 16.1 och 16.8.

7 De ämnen som släpps ut Miljöövervakning och statusklassificering behöver bara göras för de ämnen som släpps ut i vattenförekomsten. Släpps ut ska tolkas brett. Utsläpp från punktkällor i avrinningsområdet, läckage från diffusa källor samt atmosfärsdeposition. Alltså behöver man veta mer om utsläpp från olika källor av alla olika prioriterade ämnen

8 Gränsvärde – EQS - MKN ? EUs MKN-begrepp inte samma som 5 kap MB
Gränsvärde – EQS - MKN ? EUs MKN-begrepp inte samma som 5 kap MB Kan bli att God kemisk status blir MKN. Och att gränsvärdena för de olika ämnen ska hållas. Eller att varje ämnesgränsvärde fastställs till MKN. Både och! EQS (enligt den svenska översättningen av direktivet: miljökvalitetsnormer) benämns lämpligen något annat än miljökvalitetsnormer i svensk lagstiftning eftersom ordet på svenska i detta sammanhang har en annorlunda innebörd än den EG-rättsliga.[1] EQS är i detta sammanhang kvalitetskrav fastställda på EU-nivå respektive nationell nivå vilka i och med vattendelegationens beslut kommer att utgöra en del av miljökvalitets­normen (fastställd med stöd av 5 kap. miljöbalken) för den aktuella vattenförekomsten. Lämpligen görs i svensk rätt ingen skillnad på EQS fastställda på EU-nivå respektive nationell nivå – båda avser kvalitetskrav som ska beaktas vid bedömning av kemisk ytvattenstatus. Förslagsvis kan ordet gränsvärde användas för denna typ av kvalitetskrav. [1] Ordet miljökvalitetsnorm definieras i RDV art som ”koncentrationen av ett förorenande ämne som inte bör överskridas”.

9 Prioriterade ämnen regleras i ett dotterdirektiv
Prioriterade ämnen regleras i ett dotterdirektiv 2008/105/EG antaget den 16 december 2008 Ska vara införlivat i svensk lagstiftning genom ändringar i VFF och föreskrifter den 13 juli 2010 – pågående regeringsuppdrag på NV under våren. Direktivet fastlägger gränsvärden (som kan fastställas till MKN) för de prioriterade ämnena samt för vissa andra förorenande ämnen – bilaga 1 Bilaga 2 pekar ut vilka som är prioriterat farliga ämnen – ska ersätta bilaga 10 i Vattendirektivet. Register på utsläpp och spill Möjlighet att sätta blandningszoner

10 AA-EQS - MAC-EQS AA – årsmedelvärde
AA-EQS - MAC-EQS AA – årsmedelvärde De aritmetiska årsmedelvärdet av de koncentrationer som uppmätts vid olika tidpunkter under året får inte överskrida normens värde Ska enligt RDV mätas 1 ggr/ månad om inte större intervall är motiverat pga teknisk kunskap eller expertutlåtande. MAC - maximalt tillåten koncentration Uppmätta koncentrationer får inte överskrida värdet. – men får använda statistiska metoder på speciellt sätt för att försäkra sig om konfidensnivå och noggrannhet. I dotterdirektivet finns två typer av gränsvärden:

11 Gränsvärden biota och sediment
Finns gränsvärden för biota för kvicksilver, hexaklorbensen och hexaklorbutadien Varje medlemsstat får ta fram egna gränsvärden för sediment och biota. Ska innebära samma skydd. Måste beskrivas, motiveras och rapporteras. KemI tagit fram effektbaserade värden och triggervärden (räknat på fördelning av ämnen mellan matriser) – om dess överskrids så bör frågan utredas mer. NV tar förmodligen med dessa i föreskriften Medlemsstat ska se till att det görs mätningar (minst vart 3:e år) av långsiktiga trender i sediment och biota för ämnen som ackumuleras (utpekade ämnen). Åtgärder för att halterna inte ska öka signifikant.

12 ”gradvis minska förorening från prioriterade ämnen”
Bilaga 2 i dotterdirektivet Prioriterat Farliga ämnen ”utsläpp och spill av prioriterade farliga ämnen ska upphöra eller stegvis elimineras” Prioriterade ämnen ”gradvis minska förorening från prioriterade ämnen” kadmium & dess föreningar kvicksilver & dess föreningar nonylfenoler klorerade paraffiner hexaklorbutadien pentaklorbensen hexaklorbensen PAH benso(a)pyren benso(b)fluoranten benso(k)fluoranten benso(g,h,I)perylen indeno(1,2,3-cd)pyren antracen bromerade difenyletrar Endosulfan Hexaklorcyklohexan tributyltennföreningar nickel & dess föreningar bly & dess föreningar bensen 1,2-dikloretan diklormetan triklormetan fluoranten klorfenvinfos alaklor atrazin klorpyrifos DEHP Diuron Isoproturon naftalen oktylfenoler pentaklorfenol simazin triklorbensen trifluralin Liknar utfasning och riskminskning i miljömålet Giftfri miljö delmål 3 och 4 PRIO-verktyget Varför pratar inte vi om denna indelning? Vad innebär det att ”bestämmelsen saknar motsvarighet i svensk lag”? Vattendirektivet är inte rätt implementerat med VVF om man ser till prioämnena, men när man nu implementerar dotterdirektivet får man se till att göra det (tidigare har man sett prioämnena som något man ska mäta och övervaka, inte åtgärda) RDV art. 4.1 a iv anges att medlemsstaterna ska genomföra nödvändiga åtgärder enligt art och 16.8 i syfte att gradvis minska förorening från prioriterade ämnen och för att utsläpp och spill av prioriterade farliga ämnen ska upphöra eller stegvis elimineras. Bestämmelsen saknar motsvarighet i svensk rätt och frågan är om den behöver införlivas för att prioriterade ämnen på ett tillfredsställande sätt ska regleras i svensk lagstiftning. I

13 Dotterdirektiv anger också
Dotterdirektiv anger också Att ett register över utsläpp och spill av de prioriterade ämnena ska upprättas och ingå i förvaltningsplanen. Finns möjlighet att reglera s.k. blandningszoner. Det fastställda område där gränsvärden får överskridas i direkt anslutning till ett utsläpp så länge det inte påverkar statusen i hela vattenförekomsten. Översyn av SMP, EMIR eller nytt register? Vilka data? Hur stora spill? Medlemsstaterna ska upprätta ett register över utsläpp och spill. Kommissionen ska underrättas om registret och det ska sedan uppdateras och ingå i förvaltningsplanen. Sverige behöver på ett eller annat sätt författningsreglera denna bestämmelse, inklusive bestämmelser om förvaltningsplans innehåll (jmf VFF bilaga 1). Beroende på vilken dignitet registret anses ha kan frågan regleras i förordning eller föreskrift (jmf VFF 3 kap. 2 § om register för skyddade områden). Om bestämmelsen regleras på föreskriftsnivå kan Naturvårdsverket behöva ges utökat bemyndigande (jmf VFF 3 kap. 4 § och 9 kap. 3 §). Dessutom kan behövas utökat bemyndigande till Naturvårdsverket i rapporteringshänseende (jmf VFF 9 kap. 1 §). Medlemsstaterna får definiera övergångsområden för överskridande av EQS. Beroende på om Sverige väljer att införliva denna bestämmelse kan författningsreglering behövas, inklusive bestämmelser om förvaltningsplans innehåll (jmf VFF bilaga 1). Om bestämmelsen regleras på föreskriftsnivå kan Naturvårdsverket behöva ges utökat bemyndigande (jmf VFF 4 kap. 8 § och 9 kap. 3 §).

14 Vissa andra förorenande ämnen
Koltetraklorid, Tetrakloretylen,Trikloretylen. Aldrin, Dieldrin, Endrin, Isodrin, DDT-total, p,p-DDT, Dessa har också fått EU-gemensamma gränsvärden för ytvattenmiljön. Är inte prioriterade ämnen men ingår i den grupp för vilka man sätter mål för god kemisk status Härstammar från äldre gränsvärdes-direktiv (86/280/EEG och 76/464/EEG)

15 Ytvatten Ekologisk status Kemisk status SFÄ God status
Särskilda förorenande ämnen (SFÄ) Ämnen som släpps ut i betydande mängd. Finns riktvärden framtagna för: - icke syntetiska (3 metaller) - syntetiska (3 biocider, 19 växtskyddsmedel, 7 övriga) Ytvatten Ekologisk status SFÄ Nu har vi tittat på de ämnen som bedöms under den kemiska statusen. Vi har en grupp ämnen till, de SFÄ, som bedöms under den ekologiska statusen. Kemisk status Prioriterade ämnen EU-gemensamma MKN för 33 ämnen + 8 andra, samt parametrar i andra EU-direktiv God status Uppnår ej God status

16 Särskilda förorenande ämnen
Särskilda förorenande ämnen Varje land och för varje vattenförekomst ska man bedöma vilka ämnen som släpps ut i betydande mängd. Betydande mängd bedöms vara en sådan mängd av ett ämne att det kan hindra att den ekologiska statusen/potentialen uppfylls till 2015 (enligt NV handbok) Påverkar den ekologisk statusen Vattenmyndigheten ska fastställa gränsvärden för det som släpps ut i betydande mängd RDV Artikel 2.31: förorenande ämnen: varje ämne som kan orsaka förorening, särskilt de som förtecknas i bilaga VIII.

17 Särskilda förorenande ämnen
NV tagit fram förslag på ämnen baserat på: Miljöövervakning visar halter nära risk Resultat från screening Ämnen att åtgärda inom HELCOM Genomgång av förslag i grannländer KemI tagit fram riskbaserade gränsvärden för dessa. Innefattar också gränsvärden för sediment och biota Om ytterligare ämnen släpps ut i betydande mängd: - rapportera till NV som kan ta fram gränsvärden för fler ämnen - VM får ta fram preliminära gränsvärden

18 Särskilda förorenande ämnen med förslag på gränsvärde
Särskilda förorenande ämnen med förslag på gränsvärde Krom Mekoprop Zink Metamitron Koppar Metribuzin Bronopol Metsulforonmetyl Irgarol Primikarb Triclosan Sulfosulfuron Aklonifen Terbutylazin Bentazon Tifensulfuronmetyl Cyanazin Tribenuronmetyl Diflufenikan MCCP Diklorprop Ickedioxinlika PCBer Dimetoat Dioxinlika PCBer Fenpropimorf PFOS Glyfosat HBCD Kloridazon Bisfenol A MCPA Nonylfenoletoxylater 3 metaller, 3 biocider, 19 växtskyddsmedel och 7 övriga

19 Huvudsakliga förorenande ämnen enligt Vattendirektivet (bilaga VIII), eller bilaga 5 i FMH Hur ska dessa beaktas? Förteckningen finns införd i avdelning 5 i bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd och anger de ämnen och ämnesgrupper som ska beaktas vid verksamheters utsläpp till vatten. Är också bilaga 3 i IPPC-direktivet

20 Dotterdirektivet för grundvatten
Dotterdirektivet för grundvatten 2006/118/EG Implementerad med diverse föreskrifter från SGU God kemiska grundvattenstatus avgörs med MKN för kemiska ämnen. SGU-FS 2008:2 innehåller riktvärden som VM fastlägger som miljökvalitetsnormer för kemisk grundvattenstatus i grundvattenförekomsterna Referensvärden för naturligt förekommande joner, metaller och konduktivitet i grundvatten i sand- och grusavlagringar Beskrivning på vad som ska beaktas när riktvärden ska räknas fram Övervaka trender av föroreningar

21 Parametrar med riktvärden i SGU-FS 2008:2
Nitrat Trikloreten + Tetrakloreten Bekämpningsmedel inkl metaboliter Kloroform (triklormetan) Klorid 1,2-dikloretan Konduktivitet Bensen Sulfat Benso(a)pyrene Ammonium Summa 4 PAH:er: Benso(b)fluoranten Benso(k)fluoranten Benso8ghi)perylen Inden(1,2,3-cd)pyren Arsenik Kadmium Bly Kvicksilver

22 Vattendirektivet i myndighetsarbetet
Krav på att tillsynsmyndigheterna levererar uppgifter till påverkansbedömningen Tillstånds- och tillsynsmyndighetens medverkan i åtgärdsarbetet genom prövning och tillsyn Många åtgärder utförs redan idag eller borde utföras Hänsyn till påverkan på vatten till följd av samhällets kemikaliehantering i stort Kräver att man ökar intresset och kunskaperna om kemiska ämnen hos olika aktörer Kräver att man utvecklar arbetet med kemikaliefrågor på myndigheterna Exempel – bättre kemikalieförteckningar

23 Miljöskyddet måste kunna hantera
Gränsvärden, riktvärden och miljökvalitetsnormer Blandningszoner Veta vad som släpps ut och spills - av prioriterade ämnen - av andra förorenade ämnen med EU-gränsvärden - av särskilda förorenande ämnen - huvudsakliga förorenande ämnen Bedöma betydande mängd Krävs bättre koll på kemikalier hos v.u.

24 Vad behöver vi utveckla pga RDV?
Hur ska vi arbeta med gränsvärden och eventuella MKN? Vad ska vi kräva vid samråd och prövning? Hur ska vi bedöma utsläpp från flera verksamheter till samma recipient? Hur formulera villkor om kontroll av utsläpp och utsläppsmätningar (för ämnen med gränsvärden) Hur påverka egenkontroll och recipientkontroll? Hur bedöma vad som släpps ut i betydande mängd? Vilka krav kan man ställa på mätningar från en verksamhet Hur kan vi få in mätdata från verksamheter och projekt? T ex i kontrollprogram och från efterbehandlingsprojekt. Hur ska vi arbeta med åtgärder när gränsvärden och mål överskrids? Får vi lämna tillstånd för ny verksamhet som överskrider gränsvärden? Får vi lämna förnyat tillstånd för verksamhet som överskrider gränsvärden? Vem gör detta?