Juridisk svenska. Kurs för Mannheimer & Swartling 2007 Tillfälle 1: Kurspresentation, probleminventering och inledning.

Om mig. Mårten Schultz, född 1973. Jurist sedan 1997. Lärare, forskare vid Stockholms universitet. Arbetar med: Civilrätt, främst skadeståndsrätt, samt rättsteori www.martenschultz,wordpress.com (blawg) www.juridicum.su.se/user/masc (hemsida) marten.schultz@juridicum.su.se (e-post)

Motto som upprepas bland jurister: Språket är juristens viktigaste arbetsredskap

Kursens ”lärandemål” Ge grundläggande kunskaper om juridiskt språkbruk och juridiska begrepp Ge insikter om den svenska ”juridisk-språkliga kulturen” (stilistik, koder, etc.) Öva skriftligt språk

Pedagogisk tanke Grupparbeten, diskussioner kan ge aha-upplevelser och insikter Texter som illustrerar särdrag med den juridiska svenskan - och problem Inlämningsuppgifter som ger möjligheter att öva på att skriva

Dagens tillfälle 1: En första orientering: En gruppdiskussion om att läsa juridisk text (en dom) och svårigheter 2: En inledande föreläsning om juridikens stil

Gruppövning

Inledande probleminventering Dela in er i grupper om två-fyra personer. Läs rättsfallet individuellt. Diskutera i gruppen vad rättsfallet handlar om, vad är det domstolen blivit ombedd att göra, vad är det rättsliga problemet. Fundera över följande uttryck: Yrkande, grunder och domskäl, domslut. Var beredda på att redovisa er diskussion

Språk, juridik och stil: Inledning till seminarieserien Mårten Schultz Presentationen finns även på: www.juridicum.su.se/user/masc under länken ”Juridisk svenska 2007”

Grundfrågor: Ett juridiskt språk? Finns det särskilda juridiska uttryck? En särskild juridisk vokabulär? Finns det en särskild juridisk grammatik? Använder jurister en särskild formalia? Hur hänger juristernas språk ihop med stil? Finns det skillnader mellan skriven och muntlig juridisk svenska?

”Den juridiska argumentationen” Med uttrycket ”den juridiska argumentationen” avses egenheter i det språk som jurister använder. Som exempel innefattas vissa grundläggande begrepp, där de processuella kanske är viktigast. Innefattar även stilistiska grepp. Men också: Vissa metodologiska egenheter. Sammanhänger med rättskälleläran.

Ett juridiskt språk: Juridiska uttryck Processuella begrepp. Ex: Vitsorda. Legaldefinitioner: Ex: Ren förmögenhetsskada (skadeståndslagen, 1 kap 2 §) Juridiska bestämningar. Straffbud m m. Exempelvis: Våldtäkt, BrB 6:1

Juridiska uttryck (forts.) Ovanstående exempel kan sägas tillhöra den juridisk-tekniska begreppsapparaten. I den mån sådana uttryck är svåra eller krångliga, har svårigheten och krångligheten en poäng.

Juridiska uttryck (forts) Juridisk-tekniska uttryck går inte att på ett oproblematiskt sätt förändra. Synonymer kan inte användas hur som helst, det går ofta inte att förenkla genom alternativa formuleringar utan att meningsinnehållet förändras. Extremt exempel: Nomenklatur (smaka på det ordet) i domar

Juridiska uttryck (forts): ”Juridiska” uttryck som ej har teknisk betydelse Vissa uttryck förekommer ofta i rättsliga sammanhang och tillhör en vanlig jurists språk utan att uttrycken är tekniska som de ovanstående. Några exempel: Obilligt, avge yttrande, eljest, ehuru. Statsrådsberedningens Svarta lista. Synonymer som inte – är tanken – skall förändra betydelsen.

En juridisk grammatik? Juristers grammatik följer naturligtvis vanliga grammatiska riktlinjer men vissa särskilda egenheter. Jurister ofta ”petiga”, åtminstone om man jämför med vissa (moderna) språkvetare (anything goes så länge det är begripligt) Dålig grammatik betraktas ofta som ett tecken på dålig juridik

Konkreta förslag för att skriva svenska i juridiska sammanhang

Bristande tempuskonsekvens Syftningar Bisatser (undvik) En ”juridisk” grammatik: Några återkommande synpunkter från undervisningssammanhang Bristande tempuskonsekvens Syftningar Bisatser (undvik) Skiljetecken (särskilt felaktig användning av semikolon)

Forts: ”Juridisk” svenska för juriststudenter. Några tips. Skriv korta meningar Skriv inte ”fint” Skriv inte ålderdomligt Var tydlig Var konsekvent Skriv inte mer än du behöver (Hänvisa alltid till källa vid sakpåstående)

Några särskilda saker: Svenska juristers bruk av latin Vanligare tidigare, men latinska uttryck förekommer även idag i många sammanhang. Som uttryck för specifika regler: Culparegeln Som sammanfattande uttryck för mer brokiga rättsliga företeelser: Compensatio lucri cum damno Vanligt som uttryck för grundläggande rättsprinciper: Ne bis in idem; res judicata

Bruket av latin. Pro et contra En längre tids kampanj mot latinska uttryck. Ofta finns det helt ekvivalenta synonymer och dessa kan (och ibland bör) då användas. Särskilt om det latinska uttrycket framstår som lärdomsprål. (Ex: Causa causans) Andra uttryck kan bäst betraktas som uttryck för föråldrade synsätt (Ex: Bonus Pater Familias)

Latin (forts.): Pro-argument Rötterna i den romerska rätten (om det finns sådana rätter). Kontinuitet. Den europeiska dimensionen. Kommunikation över gränserna. Kanske ni känner till? (conditio sine qua non?) Många uttryck har blivit ”terms of art”, vars närmare betydelse inte kan återges med synonymer

Slutsats Juridisk svenska är – eller bör vara – samma svenska som eljest, även om jurister måste använda sig av vissa tekniska uttryck och dessutom ofta vant sig vid att skriva litet ålderdomliga uttryck, som eljest.

Uppgift Läs utdelade rättsfallet Skriv en kort pm (en halvsida) om fallets kärnfråga och vad utgången blev.