Funktionsnedsättning innebär dubbel utsatthet i det offentliga rummet – och begränsar därmed tillgängligheten Några exempel: En utvecklingsstörd kvinna har svårare att värna sin sexuella integritet En blind kvinna som trakasseras på offentlig plats har svårare att värja sig än en seende En rörelsehindrad kvinna är helt utelämnad till den person som vårdar henne Vanlig uppfattning att psykiskt sjuka kvinnor hittar på eller inbillar sig övergrepp

Ojämställda insatser vid funktions-nedsättning ger olika möjligheter att delta i arbets- och samhällslivet Beroendet, inte bara ekonomiskt, utgör en stor del av livet Arbetslöshet hög bland funktionshindrade och speciellt för kvinnor Män beviljas genomgående LSS-insatser i högre grad än kvinnor, oavsett insats De största skillnaderna finns inom gruppen 0-22 år (2/3 till pojkar) Kvinnor beviljas i högre grad hemtjänst än män. Män beviljas särskilt boende i högre grad Källa: Socialstyrelsen 2008

Tillgänglighet och trygghet

Hur många pendlar i länet? Inpendlare Utpendlare Bor och arbetar Totalt 2 531 3 301 56 633 Kvinnor 966 1 070 27 486 Män 1 565 2 231 29 147 Arbetsresandets utveckling Pendelsträckan ökat med 50 % sen 70-talet (10 – 15,6 km/dag) 70 % av de som flyttar till landsbygd är småbarnsfamiljer Nya tendenser – många ser närhet mellan arbete, service och barnomsorg som en förutsättning att få livet att gå ihop

Nytt om långpendlande kvinnor och män SCB; Välfärd nr 1, 2008 2/3 av pendlarna är män. Männen reser mest i 40-årsåldern. Kvinnor är ungefär lika många i varje åldersklass 20 – 35 år. De som pendlat mer än ett år fortsätter, oavsett småbarn Av de som pendlar har 17 procent av männen och 18 procent av kvinnorna barn i åldern 0-6 år. Långa pendlingsavstånd är vanligast i storstäder och på landsbygden.

Regionförstoring – för vem?

Funktionsnedsättning Stora vägar och järnväg medför barriärer. Ökat buller. Transportmedlets tillgänglighet kan minska Barnperspektiv Lite forskning gjord om trygghetsaspekter Bristande rörlighet (trafiken – avstånden) Motsägelsefullt med bosättning – tillbringad tid och barns behov Fritidsresor görs av män för egen del, av kvinnor i samband med barnens aktiviteter. Barns beroende av föräldrar att utforska omgivningen

Folkhälsa Resor kan innebära stress av olika slag Förtätning och ökad trafik kan medföra bostadsmiljöproblem. Minskad tid / geografi till fritidsaktivitet Minskat ”brukarinflytande” lokalt Ökad tid för obetalt arbete – minskad egen tid. Men även större möjligheter att välja boendemiljö och arbetsgivare Ekonomi Boende centralt liksom boende på landsbygd med två bilar förutsätter god ekonomi Ev minskad inkomst för den ena parten måste kompenseras Stora variationer av reskostnader och restid. Ökade möjligheter till matchning

Sammanfattningsvis Osäkert om disponibla inkomsten ökar. Osäkert om ekonomin livet ut påverkas positivt. Kvinnor, låginkomsttagare, lågutbildade, funktionshidrade och befolkning i perifera delar av regionen har inte samma möjligheter att nyttja fördelarna med regionförstoring Barnfamilj har inte samma möjligheter som familjer utan eller med vuxna barn. Ensamstående med barn är en speciellt utsatt grupp inom många områden