Barn och antibiotika i Sverige

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Antibiotikaresistens
Advertisements

Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg
Barn, infektioner och antibiotika
Tipspromenad Vårdhygien
Förbättrat omhändertagande av pneumonipatienter i slutenvård Problematik: Ökande antibiotikaresistens ställer krav på att vi ger rätt antibiotikaterapi.
Viktiga utgångspunkter
Att bota infektioner - även i framtiden
Exempel på praktiskt arbete i lokala STRAMA-grupper
Mats Erntell Smittskyddsläkare Ordförande Strama Halland
Tillsammans för världens säkraste vård
Förkylning 95% av alla förkylningar orsakas av virus
Individual Consequences of Antibiotic Use
Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor
Hur hanterar vi dem i sjukvården?
Annas led – för en trygg och säker demensvård i Halland
BHV dagen maj 2012 Smittskyddsenheten i Norrbotten Ann-Marie Cylvén
för framtidens patient i primärvården
Antalet smittade i samhället utomlands har ökat
Vad är vårdhygien? Vad är VRI? Medel för att förebygga VRI
Luftvägsinfektion Skilj på övre och nedre luftvägsinfektion-förekommer ofta samtidigt. Diagnosen beror på besöksorsak och vilka besvär som dominerar Övre.
Eva Pettersson, Apoteket AB Särskilda boendens antibiotikaanvändning SANT-studien Karolinska Institutet, Strama och Apoteket AB Eva Pettersson.
Särskilda boendens antibiotikaanvändning SANT-studien
Välkomna! Strama Smittskyddsinstitutet Socialstyrelsen
Regional STRAMAdag 13 okt 2004 Eva Melander
Vårdrelaterade infektioner och antibiotikaresistens kan begränsas
Vårdrelaterade infektioner och antibiotikaresistens kan begränsas! Göteborg 8 april 2008 Ett samarrangemang mellan Strama Västra Götaland Smittskyddsinstitutet.
Strama Gunilla Stridh, leg. Apotekare
Socialstyrelsens MRSA-workshop april 2005 Grupp 1 Anders Lindberg Barbro Olsson-Liljekvist Leif Larsson (Gunnar Kahlmeter) Lars G Burman Pasi Penttinen.
Hur arbetar vi i ett Strama-nätverk?
Vad lärde vi oss av Emma ? Tillämpa alltid basala hygienrutiner minskar problemen vid oväntade fynd ! -MRSA bara en indikator Tänk på överrapportering.
Vad är vårdhygien? Eva Melander Vårdhygien Malmö/Ystad/Trelleborg
Friskvård och träning I det här avsnittet berättar vi mer om hur familjelivet kan fungera för den som har MS. Kan man skaffa barn? Hur kan sexlivet förändras?
Behandling vid impetigo
Egenvård Virus eller bakterie? Förkylning Lunginflammation Halsfluss
Mikroorganismer.
Behandlingsriktlinjer vid impetigo
Välkomna! till grundkurs i lokalt Strama-arbete, Wiks slott 12 – 13 mars 2014 Arrangörer:Strama Uppsala län Folkhälsomyndigheten med Stramarådet.
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
Kan kampen mot antibiotikaresistens vinnas?
Regeringens proposition 2005/06:50 Strategi för ett samordnat arbete mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade sjukdomar Smittskydd Halland
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
Förslag till åtgärdsprogram Vårdhygieniska aspekter SMI, nov 2007 ESBL-bildande gramnegativa tarmbakterier Tinna Åhrén Infektionshygien Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Otto Cars, Strama: Inledning
Nationella Strama och arbete i Strama-grupper Mats Erntell Ansvarig Strama-Slutenvård Smittskyddsläkare och ordförande i Strama Halland.
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner är en realitet överallt där äldre får vård och omsorg – inte bara på sjukhus De äldsta är högkonsumenter.
till grundkurs i lokalt Strama-arbete,
Intention-infektion 2006 Beskrivning Ett aktivt försök att påverka antibiotikaförskrivningen på SÄS Initiativtagare STRAMA i Södra Älvsborg.
Eva Pettersson, Apoteket AB Särskilda boendens antibiotikaanvändning SANT-studien Ett samarbetsprojekt STRAMA, Apoteket AB och Karolinska Institutet.
Antibiotikabehandling på MSE Hur gör vi? Hur borde vi göra? Göran Stenlund Inf klin 2010.
Antibiotikaanvändning och antibiotikaresistens Professor Inga Odenholt Infektionskliniken Malmö.
Vad är? Paradoxen Antibiotika- resistens Läkemedels- utveckling.
Antibiotikaresistens orsaker – konsekvenser - åtgärder Eva Gustafsson Smittskydd Skåne AT-dagen 6 oktober 2010.
Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv
Primärvårdsforum Antibiotika Peter Iveroth.
Säker vård i Skåne Tema vårdrelaterade infektioner Ingrid Mattiasson.
Hur kan vi bemöta den ökande antibiotikaresistensen?
Sjukdomar och besvär.
Antibiotika & resistens
Att förebygga kikhosta hos spädbarn Augusti 2016.
Förhindrande av Tuberkulos smittspridning i röntgensjuksköterskans arbete Samir Alic, Tatiana Fedorova.
Vårdrelaterade infektioner
MRB.
Afebril UVI – handläggning på vårdcentral
Emma - och alla andra på förskolan vill nog helst vara friska!
Andreas Lägermo, Strama-koordinator
Antibiotika ÄNDRA DENNA SIDFOT VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT.
Antibiotika ÄNDRA DENNA SIDFOT VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT.
Mats Erntell Smittskyddsläkare Ordförande Strama Halland
Presentationens avskrift:

Barn och antibiotika i Sverige Mats Erntell Ordförande Strama-rådet vid SMI Smittskyddsläkare och ordförande Strama Halland,

Kräver effektiv antibiotikabehandling! Denna bild blir bara mer och mer aktuell och hotfull. Ökande resistens och nya resistensformer, inga nya antibiotika, men allt mer effektiva medicinska behandlingar införs i vården till allt sjukare patienter.

”Jag har ätit så lite medicin (antibiotika) så jag kan inte vara resistent”

Resistensutveckling: ESBLCARBA = Pc, Cefalosporin, Tienam/Meronem NDM-1 = Indiska superresistenta stammar Anmälda fall av fyra resistenta bakteriearter, anmälningspliktiga enligt Smittskyddslagen, t.o.m. 120911.

(Barbro Olsson Liljequist, SMI) Till ResNet rapporteras resistensmönstret för 100, under mars månad varje år, isolerade stammar av bestämda bakterierarter från Mikrobiologiska laboratorier i Sverige. Bilden visar pneumokockernas successivt ökande resistens mot olika antibiotika använda vid luftvägsinfektion. (Barbro Olsson Liljequist, SMI)

Frågor före antibiotikareceptet! Vem är du? Fått antibiotika senaste halvåret? Legat på sjukhus nyligen? Är det en vårdrelaterad infektion? Varit utomlands? Vårdats utomlands? Ta en representativ odling!!

Vilka åtgärder behöver vidtas? Ett 10-punktsprogram…. MINSKA BEHOVET AV ANTIBIOTIKA! Smitt-spridning Kompetens Basala hygienrutiner VRI, riskfaktorer minskas Rationell användning Diagnostik Målformuleringar för Strama-arbetet och för en ”God hygienisk standard” finns i förarbetet till lagändringen i HSL 060701.

Antibiotikaförbrukning per åldersgrupp 1987 - 2011 -64 % Antibiotikaanvändningen i olika åldersgrupper sedan 1987 i recept/1000 invånare. Förskrivningen till fr.a. barn visar en kraftig minskning utan negativa effekter avseende barnens hälsa. -47 %

De minsta barnen mellan 0 och 6 år i Halland fick 2011 42 % färre recept jämfört med 2007, utan att vi sett några tecken på underbehandling. Minskningen mellan 2010 och 2011 var 9,2 % i Riket och i Halland 11 %. Bilden är likartad i de flesta landsting.

Antalet recept till barn födda 2006 per levnadsår de första 5 åren Antalet recept till barn födda 2006 per levnadsår de första 5 åren. Under andra levnadsåret fick nästan hälften av alla barn ett recept, nära 25 % fick två recept, 12,5 % fick tre o.s.v.

Bild från Stockholms läns landsting, Johan Struwe, som visar mönstret över uthämtade antibiotikas huvudsakliga indikation; luftvägsinfektion, urinvägsinfektion och hud- och mjukdelsinfektion i olika åldersgrupper. De minsta barnen får till ca 85 % antibiotika mot luftvägsinfektion.

Fördelningen på olika antibiotikagrupper huvudsakligen riktade mot luftvägsinfektion till barn 0-6 år gamla.

? Antalet antibiotikaanvändare i Norge ökade med 6 % 2011 Ber om kur de ikke trenger Helsemyndighetenes advarsel har nådd inn til mange. Pasienter har sagt: «Jeg vil helst ikke ha antibiotika». Men nå synes jeg å merke et trendskifte, der folk ber om antibiotika fordi de ikke har tid til å være syke. Det er også en begynnende trend der folk ber om såkalt bredspektret antibiotika som virker på flere typer bakterier. De vil at antibiotikakuren skal dekke alle eventualiteter, selv om det i de fleste tilfeller ikke er nødvendig. + Mycoplasma utbrottet Norska Aftonbladet.no angående att antalet antibiotikaanvändare i Norge ökade 2011. ?

Vårdbarometern 2011: Motståndskraften hos bakterier ökar i takt med ökande antibiotikaanvändning. Är du själv beredd att avstå från antibiotika när så är möjligt, även om du riskerar några sjukdagar extra? Vårdbarometerns enkät till svenskar hösten 2011 om beredskapen att avstå antibiotika när så är möjligt.

Rör det mig? …eller mig? Det är viktigt att nå fram till både sjukvårdspersonal och allmänhet med information för att uppnå bästa möjliga effekt och djupare förståelse för problemet.

Ska antibiotika alltid undvikas? NEJ, antibiotika ska användas när det verkligen behövs Antibiotika kan vara livsavgörande Därför ska de tas med omsorg och eftertanke Omsorg om våra barn – och morgondagens… ”Kan jag ha nytta av antibiotika? Är nyttan större än riskerna?” Antibiotika är ibland nödvändigt för att rädda liv. Antibiotika är också en förutsättning då vi idag utför allt mer avancerad vård, komplicerade operationer, transplantationer, räddar för tidigt födda barn mm. Utan effektiva antibiotika är det inte möjligt. Sjukvården har ett stort ansvar, men också vi som patienter behöver bli medvetna om att antibiotikaanvändningen har ett pris. Sök sjukvården om du känner dig orolig för infektionen och be om en medicinsk bedömning. Ställ frågan: - Behöver jag verkligen antibiotika? - Är nyttan i så fall större än riskerna? Det gör dig till en medveten patient/konsument. Och som sagt; antibiotika är ibland nödvändigt och då ska vi inte vara rädda för att använda det. Förutom resistensproblematik finns också miljömässiga skäl till att minska onödig förskrivning. Många typer av antibiotika bryts inte ned i kroppen, utan förblir aktiva länge efter det att de lämnat kroppen och finns i omlopp ute i vår miljö. En klok användning av dessa preparat är därför nödvändig så att även morgondagens barn och patienter ska kunna botas från svåra infektioner.

Strama-BVC Kommunikationsverktyg för att nå allmänheten, särskilt småbarnföräldrar Föräldrautbildningen – kontinuerligt återkommande BVC-sjuksköterskan som budbärare = stort förtroendekapital Syftar till att skapa trygghet, ge kunskap och förståelse kring vardagliga infektioner och antibiotika – men inte avråda från sjukvårdskontakt

Strama-BVC Utbildningsmaterial för nyblivna föräldrar att användas i föräldrautbildningen på BVC Strama-BVC. Ett utbildningsprogam om infektioner hos små barn att användas i föräldrautbildningen på BVC. Riktas till föräldrar med barn i ett-årsåldern.

Antibiotikas effekt – när är det onödigt? Ingen effekt Förkylning Halsinfektion utan Streptokocker Luftrörskatarr, oberoende av orsak Vanlig hosta Ej säker/liten effekt Bihåleinflammation Lindrig halsfluss med Streptok. Öroninflammation 1-12 år Symtomlindrande Blåskatarr Uttalad halsfluss med Streptokocker Minskar komplikationer Borrelia infektion (hudutslag) Sexuellt överförda infektioner Öroninflammation <1 år Vissa sårinfektioner Livräddande, stor effekt Hjärnhinneinflammation Blodförgiftning Stor lunginflammation Utbredd rosfeber Svår njurbäckeninflammation Stoppljuset ett sätt att nå ut med tydliga budskap. Även vårdpersonal måste ta till sig och reflektera över ny kunskap.

Strama Hallands ”Verktygslåda” www.Regionhalland.se/strama Hjälpmedel för läkare och sjuksköterskor i vården; patientinformationsbladen, lokala rekommendationer och hemsidor.

Ingen ska behöva få antibiotika i onödan! Exempel på budskap till allmänheten och vårdpersonal.